Virtuell smuts, verklig effekt: AR-app gör OCD-behandling mer tillgänglig

Behandling där problemen faktiskt uppstår

Exponeringsterapi innebär att gradvis närma sig det som väcker obehag, utan att utföra sina tvångshandlingar. I traditionell vård sker detta ofta på klinik eller vid planerade hembesök. Men många situationer som triggar tvångssyndrom uppstår spontant i vardagen. Just därför kan ZeroOCD erbjuda något som dagens vårdmodeller har svårt att matcha: behandling i realtid, i verkliga miljöer, utan att en terapeut behöver vara fysiskt närvarande.

När patienter testade appen i projektets första fas gillade de att kunna vara i sin egen vardagsmiljö och samtidigt få ett tydligt stöd på distans, berättar Per. Han betonar att tekniken måste vara riktigt lätt att använda:

– Vi ser hur viktigt det är med användarvänlig design och noggrann guidning för att tekniken verkligen ska användas så som den är tänkt.

Effektiv behandling på ett sätt som kan skalas upp

Ett av projektets huvudmål är att ta reda på om AR-baserad behandling kan vara minst lika effektiv som dagens digitala KBT via video – men betydligt enklare att skala upp. Alla som deltar får sin behandling hemma under tio veckor, oavsett vilken metod de använder. För att se hur mycket som förbättras utan insats finns också en kontrollgrupp, bestående av patienter som står på väntelista.

– Genom att studera hur patienterna på väntelistan mår kan vi se vilken förbättring som sker utan behandling. Och när vi jämför de två aktiva behandlingarna ser vi om AR tillför något som dagens digitala stöd inte gör.

Om ZeroOCD fungerar som forskarna hoppas kan appen ge tillgång till behandling som tidigare krävt mycket terapeutresurser. I framtiden kan vissa patienter klara sig med en nästan helt automatiserad behandling, medan andra får tätare stöd – en modell som både frigör tid och breddar tillgången till vård.

Hinner vården med framtiden?

Men behandlingseffekt är bara en del av projektet. Forskarna studerar också varför digitala innovationer ofta fastnar innan de når vården, även när de fungerar. I Sverige, Schweiz, Belgien och Nederländerna intervjuar de patienter, kliniker och beslutsfattare om allt från teknisk infrastruktur och kostnader till säkerhet och ansvarsfördelning. Här handlar frågorna lika mycket om organisation och styrning som om psykologi.

Målet är att förstå hur en AR-baserad behandling faktiskt kan integreras i olika vårdsystem, inte bara hur bra den fungerar i en studie.

– Smartphonebaserade AR-appar kan öka tillgängligheten, minska köer och på sikt frigöra resurser om vi kan visa god effekt och kostnadseffektivitet i olika vårdsystem, säger Per.

ZeroOCD utvecklas i första hand för personer med tvångssyndrom, men forskarna ser att metoden kan nå längre än så. Exponeringsterapi används brett inom behandling av ångest, fobier, social ångest och delar av PTSD. AR-teknik skulle kunna anpassas för alla dessa tillstånd.

– Om ZeroOCD visar sig ge god behandlingseffekt och är kostnadseffektivt kan det bli ett viktigt steg mot mer skalbar, individualiserad behandling, och vi ser också en stor potential att anpassa konceptet till andra ångestrelaterade tillstånd, avslutar han.