Längre vila mellan arbetspassen – bra eller dåligt för vårdpersonalen?

Schemaläggningen har stor betydelse

Anställda inom vård och omsorg tillhör de yrkesgrupper som drabbas mest av stressrelaterad sjukfrånvaro. Kort dygnsvila – mindre sömn och sämre återhämtning – är en bidragande orsak, berättar Anna. Enstaka arbetspass med kort dygnsvila utgör sällan några problem, det är först när det sker ofta som risken ökar, konstaterar hon.

– Var gränsen går finns det inte något tydligt svar på i forskningen. Det varierar sannolikt mellan olika verksamheter och mellan olika individer. Det vi vet från tidigare forskning är att personal som arbetar skift är särskilt utsatta.

Utöver längden på dygnsvila finns en rad andra faktorer som påverkar arbetsmiljön inom vården, konstaterar Anna. Schemaläggning har stor betydelse – att medarbetare har möjlighet till löpande dialog kring sitt schema och individuella anpassningar är två exempel. Möjligheten att ta regelbundna pauser är ytterligare ett exempel som forskarna vet påverkar
arbetsmiljö och hälsa.

– Vi ska ta fram mer kunskap om vad som är viktigt vid en arbetstidsförändring, säger hon.

Längre dygnsvila kan tyckas vara till självklar fördel för den enskilda medarbetaren, men inte alla har varit positiva till de nya reglerna. Tidigare var det lättare för vård- och omsorgspersonal att jobba intensivt under en period för att sedan få en längre sammanhängande ledighet.

– Det fungerar inte att göra på samma sätt längre. Vi kommer att studera hur denna utmaning hanteras på lokal nivå där arbetsscheman läggs, säger Anna.

Kortare dygnsvila mellan arbetspassen kan även bidra till kontinuitet i arbetet och därmed minska stress, konstaterar hon och hänvisar till slutsatser från ett tidigare Forte-finansierat forskningsprojekt.

– När dygnsvilan nu blivit längre finns risk att den kontinuiteten minskar. Det går att kompensera för det, bland annat genom att utforma överlämningar mellan skiftlagen på ett klokt sätt.

Bättre än förväntat anser SKR

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ingår i forskningsprojektets referensgrupp. SKR:s medlemmar är arbetsgivare för många undersköterskor och vårdbiträden och har därmed ett stort ansvar för hur reglerna genomförs i praktiken.

– Generellt sett har införandet av de nya reglerna gått över förväntan, men det har varit besvärligt för vissa verksamheter, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR.

Många scheman har behövt förändras. Det har också inneburit ökade kostnader för vissa verksamheter och att arbetsgivare har behövt rekrytera fler medarbetare. Hon understryker att de nya reglerna innebär ett stärkt skydd för vila och återhämtning.

– Men för vissa medarbetare har de nödvändiga schemaförändringarna också inneburit svårigheter att få ihop sitt livspussel, säger Jeanette.

Facket är positiva till de nya reglerna

Även fackförbundet Kommunal, som organiserar många vårdbiträden och undersköterskor, är i stort positiva till de nya reglerna. Men schemaläggningen är viktig för att de nya reglerna ska gynna arbetstagarna.

– När scheman förändras för att möta vilokraven kan personal som redan arbetar under hög belastning känna att deras arbetstider blivit mer komprimerade. Det i sin tur kan leda till ökad stress, säger Hampus
Andersson, utredare på Kommunal.

Han framhåller att det har varit svårt att uppfylla de nya kraven utan att påverka drift och kontinuitet – särskilt i verksamheter med stor personalbrist.

– Därför är det viktigt att arbetsgivare lägger scheman som balanserar verksamhetens behov med personalens rätt till vila, säger Hampus.

Undersköterskor och sjuksköterskor involveras i forskningen

I sitt fortsatta arbete kommer forskarna att analysera statistik om sjukskrivningar och även granska arbetsscheman, både före och efter regeländringen.

Forskarna kommer också att involvera de direkt berörda.
Under hösten 2024 sändes en enkät till drygt 60 000 undersköterskor och sjuksköterskor i kommunal verksamhet. Dessutom ska forskarna intervjua nyckelpersoner i olika verksamheter, både chefer och medarbetare, om sina erfarenheter.

– Det är viktigt att vi fångar även den subjektiva upplevelsen av de nya reglerna. Vi kommer därför att göra längre intervjuer både med de som tycker att förändringen är bra och de som tycker att det blivit sämre,
säger Anna Dahlgren.

Projektet, som pågår fram till 2026, kommer bland annat att mynna ut i en handbok med praktiska råd om hur arbetstidsförändringar bör utformas. Råden kommer att spridas till arbetsplatser, arbetsgivare och
fackliga organisationer.