I andras händer – spädbarn i samhällsvård

Medan tonåringars situation ofta kopplas till skolproblem, kriminalitet eller oro för samhällsutvecklingen, befinner sig spädbarn i en betydligt mer privat värld.

– Spädbarn rör sig i en mycket mindre social värld än äldre barn, kan inte själva göra sina röster hörda och är helt beroende av sina föräldrar eller andra omsorgspersoner för trygghet och omsorg. Just därför är de också i en särskilt utsatt men samtidigt mer dold position, säger Hilma.

En procent av alla barn placeras i samhällsvård varje år

I Sverige och andra europeiska länder placeras ungefär en procent av alla barn i samhällsvård varje år. Barn som placeras redan under sitt första levnadsår har sällan en enskild riskfaktor bakom sig.

– Det handlar ofta om barn som föds in i en mycket utsatt livssituation. Föräldrar kan ha psykisk ohälsa, beroendeproblematik eller svår social och ekonomisk utsatthet. Vi ser också oftare medicinska sårbarheter som för tidig födsel eller låg födelsevikt. Det är alltså sällan en enskild faktor, utan flera samverkande risker runt barnet, säger Hilma.

Många av familjerna är redan i kontakt med olika myndigheter på grund av sina specifika svårigheter.

– Det betyder att det ofta finns möjligheter att upptäcka behov tidigt. Ökad kunskap kan bidra till att identifiera risker i ett tidigt skede och sätta in förebyggande stöd, innan situationen blir så allvarlig att en placering behövs.

Varje individ har följts i nästan fyra decennier

I det tidigare projektet använde forskarna långtidsdata från svenska register för sju olika födelsekohorter, alltså grupper av barn som fötts under samma tidsperiod. Tillsammans omfattar materialet närmare 700 000 personer födda mellan 1975 och 1981. Det unika är att varje individ kunnat följas från födseln och nästan fyra decennier framåt, upp till 38 års ålder, vilket gör det möjligt att studera psykosociala utfall långt senare i livet.

– Vi ser att en placering redan under det första levnadsåret hänger samman med ökade risker för olika svårigheter även senare i livet, upp i yngre medelåldern. Det betyder inte att det är placeringen i sig som orsakar detta. Snarare visar det hur stor betydelse de allra tidigaste livsvillkoren kan ha. Det ger en mer nyanserad förståelse av vad tidiga ingripanden handlar om, förklarar Hilma.

Det handlar alltså inte om enkla orsakssamband. Snarare ger resultaten en bild av hur en mycket svår start i livet kan få långvariga följder, och hur samhällets tidiga och omfattande ingripanden kan förstås i ett livsloppsperspektiv.

Anknytning och de första levnadsårens betydelse

Ett centralt begrepp i forskningen om barn i samhällsvård är placeringsmönster; hur placeringarna ser ut över tid. För barn i sitt första levnadsår, när anknytning och grundläggande utveckling formas, kan upprepade avbrott få särskild betydelse. Att förstå hur olika placeringsmönster hänger samman med senare livsvillkor är därför avgörande, menar Hilma.

– Spädbarnsplaceringar ser väldigt olika ut. Vissa barn är placerade kort tid, andra länge, och många upplever flera placeringar under barndomen. Just stabilitet och långsiktighet har visat sig vara viktigt för placerade barns utveckling. För spädbarn, som är mitt i en intensiv utvecklingsperiod, kan stabilitet vara särskilt betydelsefullt.

Ny forskning följer barn födda 1995–2025

I ett nytt forskningsprojekt bygger Hilma och hennes kollegor vidare på tidigare resultat genom att följa barn födda 1995–2025. Syftet är att undersöka hur spädbarnsplaceringar ser ut i dag, hur det går för barnen på kort och lång sikt och vilken betydelse olika placeringsmönster har för deras utveckling.

– De här barnen är nästintill osynliga inom svensk forskning och policy. Vi hoppas att forskningen kan bidra till mer långsiktiga perspektiv och större fokus på stabilitet för små barn, säger Hilma.

Kunskapen kan bli vägledande för socialtjänst, beslutsfattare och andra aktörer som fattar några av välfärdsstatens mest ingripande beslut, för barn som ännu inte själva kan göra sina röster hörda.

TEXT: Michelle Bornestad