Välutbildad men utanför – när språket står i vägen

Publicerad: 3 november 2025

Lästid: 3 minuter

Trots att många nyanlända har hög kompetens stöter de ofta på språkliga hinder när de försöker ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Ny Forte-finansierad forskning visar att kvaliteten på kurser i yrkessvenska varierar och att kopplingen till yrkeslivet skulle kunna stärkas. Samtidigt vittnar deltagare om hur rätt språkutbildning kan bli avgörande för att komma vidare i karriären.

Illustration: Marie Tillman

Det råder kompetensbrist i flera branscher, ändå kämpar många välmeriterade nyanlända med att få in en fot i arbetslivet. Sällan på grund av bristande yrkeskompetens, utan till följd av språkliga barriärer.

Stina Hållsten, docent i svenska vid Södertörns högskola, har i ett nyligen avslutat forskningsprojekt undersökt hur nyanlända tillägnar sig yrkessvenska och vilken betydelse yrkesspråket har.

– Yrkessvenska är det språk som behövs för att kunna delta i och utöva ett yrke. Det finns en god intention och ambition från samhällets sida och det läggs krut på yrkesinriktade kurser i svenska, i tron om att de ökar individens motivation och förbättrar chansen att ta vara på deras kompetens. Vår forskning visar dock att vi ofta underskattar hur svårt det är att lära sig ett nytt yrkesspråk som flerspråkig, medan kvaliteten och utbudet på kurser dessutom kan variera, säger hon.

Både yrkesspråket och allmänspråket är viktigt

Genom etnografiska observationer och intervjuer har projektgruppen tittat närmare på hur nyanländaläkare och nyanlända inom kommunens yttre underhåll navigerar språkliga krav på jobbet. De har även studerat ett antal kurser i yrkessvenska, vars målsättning är att underlätta steget in på arbetsmarknaden för personer från andra länder.

– Det vi såg var att även i till synes triviala moment inom trädgårdsskötsel, exempelvis planteringar, används ett ganska specialiserat och avancerat språkbruk. Detta måste individen bemästra för att kunna sköta sitt jobb.

Stina såg också att det inte tycks räcka att enbart lära sig ett yrkesspråk med en specifik terminologi.

– Tidigare har forskningen sett på yrkesspråk och allmänspråk som två olika saker, en dikotomi, men båda behövs för att kommunicera på ett bra sätt i vardagen, exempelvis med patienter men även med kollegor. Utan en ganska stabil allmänspråklig grund blir det också svårare att ta till sig materialet på de yrkesinriktade kurserna, förklarar hon.

Vår forskning visar att vi ofta underskattar hur svårt det är att lära sig ett nytt yrkesspråk som flerspråkig.

Stina Hållsten

Docent i svenska vid Södertörns högskola

De yrkesinriktade kurser i svenska som studerades inom ramen för projektet fungerade bra, framhåller Stina, men hon såg samtidigt att deras koppling till
yrkeslivet skulle kunna bli bättre.

– Ibland knöt inte kursinnehållet an till den praktik som deltagarna haft, det är synd att inte använda de erfarenheterna mer konkret, säger hon och fortsätter:

– Det blir också bäst om kurserna leds av yrkesverksamma och lärare i svenska, men här ser vi att det glappar lite, till exempel att kurser ofta leds av en språklärare som inte riktigt vet vilken terminologi som behövs i arbetslivet.

Det medicinska språket är svårt med många specifika termer som man behöver lära sig, men om man får till yrkesspråket blir det lättare att komma igång i arbetslivet.

Oleksandra Sharova

Läkare

Yrkessvenskan öppnade dörrar för Oleksandra

Den ukrainska läkaren Oleksandra Sharova kom till Sverige 2022 i spåren av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Hon gör sin praktiska tjänstgöring på en geriatrisk avdelning på ett sjukhus i Stockholm. Sedan ankomsten har hon gått SFI-kurser och i perioder pluggat svenska upp till tolv timmar om dagen, men det som blev särskilt hjälpsamt för henne var en utbildning i svenska för medicinsk personal.

– Det medicinska språket är svårt med många specifika termer som man behöver lära sig, men om man får till yrkesspråket blir det lättare att komma
igång i arbetslivet och det kan också göra ens vardagssvenska mycket bättre.

Det har krävts stor ansträngning, konstaterar Oleksandra, men hon menar att hennes satsning på medicinsk yrkessvenska har sparat henne både tid och
energi.

Bristande struktur hindrar nyanländas etablering

Stinas slutsats är att organiseringen av de yrkesanpassade kurserna i svenska varierar och uppvisar brister.

– De bedrivs över hela landet, men kvaliteten och kontinuiteten bärs upp av duktiga och drivna eldsjälar som sprider information om utbildningen, brinner för att hjälpa de här individerna och efter bästa förmåga försöker ordna praktikplatser. Många projekt blir bara kortare satsningar som försvinner innan de har hunnit ta form. Det saknas en vettig organisering och det gör situationen snårig för individen. Hur påverkar det här nyanländas inträde på arbetsmarknaden?

– Det saknas inte ambitioner eller vilja på individnivå. Med bättre organisation av utbildningarna skulle vi kunna minska kompetensslöseriet som i dag leder till att högutbildade nyanlända ofta tar mindre kvalificerade jobb.

Tomas Nilsson

Svårt att skilja facktermer från allmänspråk

Att skilja på vad som är facktermer och vad som är allmänspråk är en av de utmaningar man stöter på när man lär sig yrkessvenska. Även det svenska uttalet kan vara svårt. För den utländska arkitekten är det inte helt enkelt att uppfatta vad "sluttar mot
golvbrunn" innebär, och det ligger nära till hands att tolka det som en felstavning av slutar, särskilt som skillnaden i uttal är försumbar för ett ovant öra.

Källa: Institutet för språk och folkminnen