ARTIKEL
Vad krävs för att operasångarens röst ska hålla?
De hörs på scen men har länge varit osynliga i forskningen – tills nu. En svensk studie visar att operasångares röster är beroende av en god arbetsmiljö för att hålla i längden. Med rätt stöd och anpassningar kan både sångaren och rösten bära genom ett helt yrkesliv.

Lena Almung, Göteborgsoperan, forskarna Pontus Wiegert och Viveka Lyberg Åhlander vid Lunds universitet samt Anna-Karin Simlund på SYMF.
Trött röst, hosta, heshet, smärta. Det är några konsekvenser av en utsliten röst. Sedan pensionsåldern för operasångare höjdes från 52 till 65 år 2014 har kraven på en hållbar röst ökat.
Med stöd från Forte har Viveka Lyberg Åhlander och hennes forskarteam, under ledning av Pontus Wiegert, studerat hur arbetsmiljön påverkar rösten hos svenska operakörsångare, vid operahusen i Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt deltog 47 sångare i tolv fokusgruppintervjuer, och en enkät skickades ut till omkring hundra personer.
– Det var som en kran som öppnades. Många sångare påtalar ungefär samma sak, vid alla treoperahus. Sångarna är experter på vad som hjälper och stjälper rösten, säger Viveka som är professor i logopedi vid Lunds universitet.
Arbetsmiljöfrågor, som återhämtning och tid att vårda rösten, spelar roll för en kvalitativ röst över tid. Forskarna såg också att den psykosociala miljön har betydelse för en hållbar röst.
Dåligt med tid för återhämtning och att rösten får vila
Dubbla arbetspass är krävande för rösten. Sångare repeterar inför en ny föreställning på dagtid och spelar en annan föreställning på kvällstid, med fyra timmars vila emellan.
– Sångarna hinner inte återhämta sig eller umgås med familjen på den tiden. De är hemma vid 23-tiden och är uppe i varv, kan inte somna förrän ett par timmar senare. På morgonen efter repeterar de, och spelar på kvällen. Dessutom har de bara ledigt en dag i veckan. Det blir inte mycket återhämtning, säger Viveka.
Dubbla pass kan också innebära att sångtekniken anpassas mellan opera och musikal, vilket ytterligare belastar rösten. Återhämtning och fysisk träning är viktigt. Sömn och röstvila minskar risken för långvarig rösttrötthet. Många sångare upplever att just bristen på återhämtning är den största risken för att rösten och kroppen ska bli utmattade – något som på sikt också ökar risken för sjukdom. Många önskar strukturerad röstvila och två sammanhängande lediga dagar per vecka.
Scenkonstnärer använder kroppen som arbetsverktyg, och fysisk träning påverkar rösten positivt. Men enligt många sångare finns inte tid att träna på arbetstid. Sångarna saknar också professionell rehabilitering när rösten drabbas av problem. Det finns inte heller tid och rum för att värma upp rösten enskilt, man kan behöva träna rösten i omklädningsrum och på toaletter.
– Sångarna värmer upp på sin lediga tid inför repetition och föreställning, säger Pontus.
Hur körledaren, dirigenten och kollegor behandlar oss är så viktigt. Allt blir spänt om den psykosociala känslan är dålig. Min röst är min själ. Men om rösten är svag behöver vi blotta oss och få rehab – utan risk att bli avbokad. Rum för uppvärmning saknas. Jag har fått sjunga upp på publikens toalett. God fysisk form är hälsa för rösten. Men var finns tiden i schemat för att träna? Vi är arbetsgivarens produkt.

Citaten är röster från operasångarna som intervjuats i studien.
Stark identitet i rösten
Operasångare har ofta en stark identitet i sin röst. Utan positiv, individuell återkoppling kan motivationen sjunka. Det kan också hända om körsångaren upplever sig vara långt ner i den hierarkiska rangordningen. Sångarna efterfrågar att ledningen inte bara ser till operakoristerna som grupp utan också ger individerna i kören sitt erkännande.
Anna-Karin Simlund är vice förbundsordförande på fackförbundet SYMF, Sveriges Yrkesmusikers Riksförbund och anställd på Göteborgsoperan som sångerska sedan trettio år.
– När pensionsåldern höjdes blev det väldigt tydligt att det behövdes mer kunskap i branschen för ett hållbart arbetsliv och för att undvika åldersdiskriminering. Resultatet av forskningen behöver i framtiden implementeras i verksamheterna och i operautbildningarna så att det blir en förändring. God arbetsmiljö och konstnärlig frihet under ansvar kan kombineras och måste bli en självklarhet, säger Anna-Karin.
Det krävs ett systematiskt miljöarbete av arbetsgivaren
Göteborgsoperan som arbetsgivare ser att mycket av det som efterfrågas i studien redan finns på plats.
– Vi har träningscoach och röstcoach, och sex av veckans 40 timmar kan användas fritt. Det är viktigt att vi som arbetsgivare gynnar
arbetsmiljön genom det systematiska arbetsmiljöarbetet och att även individer använder det som arbetsgivaren erbjuder, säger Lena Almung,
administrativ chef på Göteborgsoperan.
Den psykosociala arbetsmiljön är upp till det enskilda ledarskapet.
– Det kan finnas en diskrepans mellan den konstnärliga ledaren och koristerna om vad som är en hög arbetsbelastning. Men oavsett dessa
skillnader är koristerna hängivna konsten och publiken när de ställer sig på scenen, säger Lena.
Hon efterfrågar forskning som också belyser arbetsgivarens perspektiv.
– Repetitionstiderna styrs av huruvida den dyraste resursen vi har – stora
scenen – är ledig. Koristerna behöver repetera kollektivt för att få till en körklang, och vi planerar tillsammans med medarbetarna för att få till
bra repetitionstider. Vi lägger också mycket resurser på en stiftelse för
omställning i yrkeslivet.
Nya studier om rösthälsa i yrkeslivets senare fas
Fler studier är på gång. I en kvantitativ enkätstudie med de tre operahusen vill forskarna se om arbetsmiljöfaktorer påverkar sångarnas rösthälsa
mer under slutet av karriären än under början.
– Får vi bra svarsfrekvens kan vi formulera handfasta råd till arbetsgivarna om hur man kan främja en hållbar röst över tid för sångarna, säger
Pontus.
En ytterligare studie ska fokusera på hur hormoner i klimakteriet påverkar rösten. Forskarna hoppas kunna använda denna data för att belysa
andra röstberoende yrken, som lärare, förskollärare och skådespelare.
Lena Lindkvist