ARTIKEL
Ny behandlingsmodell ska ge utmattade en bättre jobbvardag
Stressrelaterad ohälsa ökar stadigt och är en vanlig orsak till sjukskrivning i Sverige. Trots detta finns det få evidensbaserade behandlingar med tydliga effekter. Ett nytt projekt, finansierat av Forte och Försäkringskassan, har som mål att förändra situationen med hjälp av arbetsfokuserad kognitiv beteendeterapi.
Utmattningssyndrom ökar stadigt, men effektiv behandling saknas
Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro i Sverige, och är också den vanligaste orsaken till att personer står utanför arbetsmarknaden. Nu har Forte och Försäkringskassan etablerat ett forskningssamarbete för få fördjupad kunskap om psykisk ohälsa i arbetslivet. I en gemensam utlysning av forskningsmedel under 2023 fick nio treåriga projekt om drygt 42 miljoner kronor att dela på.
Anna Finnes leder forskningsprojektet.
Ett av forskningsprojekten leds av Anna Finnes, psykolog och forskare på Liljeholmens universitetsvårdcentral vid Akademiskt primärvårdscentrum. Projektet ska utvärdera effekterna av en ny form av behandling för stressdiagnosen utmattningssyndrom.
– Utmattningssyndrom står för en stor och ökande del av den stressrelaterade psykiska ohälsan, och innebär stort lidande för individen och stora kostnader för samhället. Samtidigt finns det ingen etablerad evidensbaserad behandling för denna typ av ohälsa, och få behandlingsmodeller har lyckats med att framgångsrikt adressera både symtom och arbetsförmåga, berättar Anna.
Det finns ingen etablerad evidensbaserad behandling för denna typ av ohälsa, och få behandlingsmodeller har lyckats med att framgångsrikt adressera både symtom och arbetsförmåga
%20anna-finnes-portratt-ny-e1715764567106.jpg)
Anna Finnes
Psykolog och forskare på Liljeholmens universitetsvårdcentral vid Akademiskt primärvårdscentrum
Idag varierar behandlingsmetoderna betydligt mellan olika mottagningar för personer med utmattningssyndrom. Det är ett problem att kunskapsnivån om hur vi bäst bedömer och behandlar den här typen av ohälsa är så låg, det leder till ojämlik vård och osäkerhet för patienter och vårdgivare, fortsätter Anna. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara effektiv när det gäller att minska symptom och förbättra livskvaliteten över tid. Däremot har behandlingen inte uppvisat någon signifikant förbättring avseende sjukfrånvaro eller arbetsförmåga.
Behandling av både symtom och arbetsförmåga
Studien som Anna leder ska nu undersöka effekterna av en ny behandlingsmodell som grundar sig på arbetsfokuserad kognitiv beteendeterapi (af-KBT). Det är en terapiform som kombinerar arbetsrelaterade strategier med KBT för att stödja människor i återgång till arbetet. Effekterna av af-KBT kommer att jämföras med vedertagen behandling i en så kallad randomiserad kontrollerad multicenterstudie. Att studien är randomiserad innebär att de som deltar i studien slumpmässigt delas in i två eller fler grupper som sedan ges de olika behandlingarna som ska jämföras.
– Genom af-KBT hoppas vi nu samtidigt kunna lindra symptom och bistå patienten i att utveckla strategier för att förbättra arbetsförmågan, och därigenom förebygga återinsjuknande och en ny sjukskrivning, förklarar Anna. Vi vill undersöka hur effektiv metoden är jämfört med annan behandling, och om det är ett kostnadseffektivt behandlingsalternativ. Dessutom kommer vi undersöka hur olika faktorer påverkar arbetsförmåga över tid vilket kommer hjälpa oss att bättre förstå hur behandling bäst kan anpassas utifrån olika individers förutsättningar.
Det är viktigt med fortsatt stöd vid återgång i arbetet
Att inkludera arbetsrelaterade strategier i behandlingen har flera fördelar eftersom det för många är svårt att komma tillbaka efter en utmattning. Många upplever fortfarande fysiska och kognitiva problem som trötthet, koncentrationssvårigheter eller minnesproblem. Det finns ofta emotionella hinder som ångest, skam eller skuld relaterade till sjukdomen och sjukfrånvaron. Att komma tillbaka till en arbetsplats med krav, förväntningar och stress upplevs ofta som ett stressmoment. Många upplever brist på förståelse från chefer och kollegor. Med hjälp av af-KBT får människor hjälp att identifiera, adressera och hantera dessa utmaningar genom en individanpassad återgångsplan och kontinuerligt stöd från en behandlare, från återgång till arbete till gradvis ökning av arbetstiden.
– Att få hjälp med att göra upp en plan för detta och stegvis ta sig igenom processen kan återställa känslan av kontroll för patienten. Det finns ingen färdig lösning som passar alla utan man behöver utgå från de individuella förutsättningarna, förklarar Anna.
Nära samarbete med primärvården
– Vi ser också att af-KBT kan vara ett sätt för vårdcentraler att förbättra sina rutiner kring sjukskrivningsprocessen och vi har ett nära samarbete med primärvården för att denna behandling ska fungera i deras praktiska vardag. Idag är ju hanteringen av sjukskrivningar en stor utmaning inom vården, fortsätter Anna.
I studien kommer omkring 200 patienter som är sjukskrivna och diagnostiserade med utmattningssyndrom att rekryteras från tre till fyra vårdcentraler i Region Stockholm. Forskarna söker samarbete med fler vårdcentraler så kontakta gärna Anna Finnes så berättar hon mer om studien.
Ordförklaringar
KBT, kognitiv beteendeterapi
En mycket vanlig terapiform. Behandlingen utgår från att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra. I KBT lär du dig om hur tankar och beteenden fungerar och hur du kan förändra dem. Ta reda på mer om KBT, kognitiv beteendeterapi – 1177
Randomiserad kontrollerad multicenterstudie
Ett sätt är att till exempel studera effekten av en behandlingsmetod i förhållande till en annan redan vedertagen sådan eller ingen behandling alls. Att studien är randomiserad innebär att de som deltar i studien slumpmässigt delas in i två eller fler grupper som sedan ges de olika behandlingarna som ska jämföras.
Mer om forskningsprojektet Vägen ut ur sjukskrivning
- Projekttitel: Vägen ut ur sjukskrivning: är integrerade arbetsfokuserade insatser effektiva för behandling av stressrelaterad ohälsa?
- Projektledare: Anna Finnes
- Finansiering: 5 miljoner kronor
- Projekttid: 2023–2026
- Länk till projektet Swecris – Vägen ut ur sjukskrivning: är integrerade arbetsfokuserade insatser effektiva för behandling av stressrelaterad ohälsa? (vr.se)
Länk till annan webbplats.
Mer om utlysningen
Utlysningens namn: Psykisk ohälsa med fokus på rehabilitering, samverkan och ett hållbart arbetsliv. Totalt avsätts 50 miljoner kronor för åren 2024–2026.
Projekt som beviljats forskningsmedel i utlysningen:
- Erik Andersson, Karolinska Institutet: Individanpassat stöd till arbete för personer som lider av tvångssyndrom
Länk till annan webbplats.
- Helena Tinnerholm Ljungberg, Karolinska Institutet: Personlig assistent – ett utmanande yrke? Personliga assistenters och arbetsgivares erfarenheter av underlättande och hindrande faktorer för återgång i arbete efter sjukskrivning p.g.a. psykisk ohälsa
Länk till annan webbplats.
- Monica Bertilsson, Göteborgs universitet: Chefer som agerar: Att förebygga sjukskrivning hos medarbetare med psykisk ohälsa i offentlig sektor och betydelsen av organisations- och arbetsplatskontext
Länk till annan webbplats..
- Victoria Blom, Gymnastik och Idrottshögskolan: Samverkansinriktad digital rehabilitering för individer som är sjukskrivna pga. stressrelaterad psykisk ohälsa: Utvärdering av samverkan samt effekter på psykisk ohälsa och återgång i arbete
Länk till annan webbplats.
- Elin Lindsäter, Region Stockholm: Utmattning som transdiagnostisk symtomdimension: Nya metoder för bedömning och behandling i primärvård
Länk till annan webbplats.
- Anna Finnes, Region Stockholm: Vägen ut ur sjukskrivning: är integrerade arbetsfokuserade insatser effektiva för behandling av stressrelaterad ohälsa?
Länk till annan webbplats.
- Elisabeth Björk Brämberg, Karolinska Institutet: Arbetsinriktade interventioner inom primärvård för anställda sjukskrivna pga depression, ångest eller stressreaktion: En feasibility studie av vad som fungerar, för vem och under vilka förhållanden
Länk till annan webbplats.
- Lena Enqvist, Umeå universitet: Rättsliga dimensioner av rehabiliteringssamverkan – förutsättningar för samarbete mellan Försäkringskassan, arbetsgivare och företagshälsovård vid återgång i arbete för anställda med psykisk ohälsa
Länk till annan webbplats.
- Jacqueline Borg, Västra Götalandsregionen: Vilka interventioner för ADHD och autism kan minska sjukskrivning och stödbehov? Utvärdering av effekter och individuella behov
Länk till annan webbplats.
Länkar till mer information om psykisk ohälsa i arbetslivet
Forte och Försäkringskassan satsar tillsammans på forskning om psykisk ohälsa i arbetslivet
Poddavsnitt: Arbetsåtergång efter sjukskrivning (länk till Spotify) Länk till annan webbplats.