ARTIKEL

Kan lottade sommarjobb forma ungas framtid?

Publicerad: 21 oktober 2025
Lästid: 4 minuter

Malmö stad lottar årligen ut sommarjobb till tusentals av kommunens gymnasieungdomar. Nu undersöker forskare vid Lunds universitet om dessa kortvariga möjligheter kan få konsekvenser som sträcker sig långt bortom sommaren.

Fem killar som sommarjobbar poserar för kameran

Forte Magasin lät sommarjobbare runt om i Sverige berätta om sitt sommarjobb. I bild syns sommarjobbare i Leksands kommun. Foto: Sofia Sjögren

I över 30 år har Malmö stad förmedlat betald sommarpraktik till kommunens ungdomar genom projektet Ung i sommar. En anmärkningsvärd detalj är att platserna sedan 2011 lottas ut slumpmässigt bland de sökande. I praktiken utgör satsningen ett storskaligt socialt experiment, vilket är en tacksam utgångspunkt för forskning. Det menar Petter Lundborg, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, som i ett nytt Forte-finansierat forskningsprojekt undersöker de långsiktiga effekterna av tidiga arbetserfarenheter.

– Vi utnyttjar faktumet att det här sommarjobbsprogrammet i princip är utformat som ett väldigt stort randomiserat försök. Man randomiserar vissa ungdomar till att få tidig arbetslivserfarenhet och vissa inte. Det är ett fantastiskt upplägg som gör en glad som forskare. Det underlättar metodiken.

Arbetslös som ung kan ha långsiktig negativ påverkan

Tidigare forskning visar att arbetslöshet, särskilt i tidiga åldrar, kan ha långsiktiga negativa effekter. Dels kan det se dåligt ut på cv:t med perioder utan arbete, dels går man miste om erfarenheter och färdig­heter som kan behövas på arbetsmarknaden. Däremot finns det inte mycket forskning på vad effekten av tidig arbetslivserfarenhet är, särskilt inte kausala studier, berättar Petter.

– Det finns ett mindre antal studier från USA– Chicago, Boston, New York – ofta i extrema och segregerade områden där man sett ganska goda effekter, speciellt vad gäller kriminalitet. Men när det gäller effekten på andra utfall har det inte funnits någon riktig konsensus, och det är dessutom inte säkert att studierna i USA går att tillämpa på en svensk kontext.

Underlaget för forskningsprojektet utgörs av listor från Malmö stad över vilka av de 40 000 ungdomar som sökte sommarjobb under åren 2014 till 2021 som fick respektive inte fick jobb. Detta underlag länkas sedan till registerdata från Statistikmyndigheten SCB, för att kunna undersöka effekten av sommarjobben på en rad av utfall senare i livet såsom skolresultat, inkomst, ekonomiskt bistånd, arbetslöshet, kriminalitet och hälsa.

Tanken är att det ska vara lika förutsättningar för alla, oavsett bakgrund.

Henrik Drakhed

Sektionschef för arbetsmarknads- och socialförvaltningen på Malmö stad

All data är nu insamlad, men det återstår fortfarande mycket arbete innan det går att dra några slutsatser, berättar Petter Lundborg.

– Vi har fått hur många filer som helst från SCB. Så nu börjar det ganska omfattande jobbet med att sätta ihop allt och göra våra analyser.

Enligt Henrik Drakhed, sektions­chef för arbetsmarknads- och social­förvaltningen på Malmö stad, innebär samarbetet med Lunds universitet en välkommen chans att ge satsningen en vetenskaplig förankring.

– Vi vill ju gärna att det ska vara evidensbaserade insatser som vi sysslar med. Och eftersom det inte finns så mycket långsiktig forskning på effekterna av sommarjobb, eller sommarpraktik, så tyckte vi det lät väldigt intressant när Petter kontaktade oss.

Ingen tidigare erfarenhet krävs

I andra kommuner som förmedlar sommarjobb får ungdomarna ansöka på konventionellt vis – genom att skicka in cv och personligt brev och konkurrera om jobben baserat på sina meriter. Men i Malmö finns inga krav på förkunskaper eller tidigare erfarenheter. Alla ungdomar mellan 16 och 19 år som är folkbokförda i Malmö kan göra en digital ansökan där de kryssar för vilka sorters jobb de är intresserade av – till exempel kultur, barn och fritid eller vård och omsorg. Sedan lottas platserna ut inom föreningsliv, privat sektor och Malmö stads olika förvaltningar, berättar Henrik.

– Att lotta ut jobben är ett sätt att inte förfördela de grupper som redan från början har svaga kontakter med arbetsgivare. Tanken är att det ska vara lika förutsättningar för alla, oavsett bakgrund.

En förhoppning är även att sommarjobben ska kunna bidra till att ungdomar får upp ögonen för bristyrken som de kanske annars inte hade valt att närma sig. Till exempel att få en inblick i hur det är att jobba inom vård eller förskola, vilket kanske går emot ens bild av vad yrket innebär, menar Henrik.

– Ungefär hälften av ungdomarna som lottats ut till en plats anger efteråt att de skulle kunna tänka sig att studera eller jobba inom det området. Så det finns ju också en poäng med utlottningarna i att de kan få ungdomar att upptäcka nya valmöjligheter.

Socialt utsatta områden överrepresenterade

Ungdomarna som söker är utspridda över hela Malmö, även om socialt utsatta områden är något överrepresenterade. I år kom strax över 6 400 ansökningar in till 3 800 jobb. Det utgör ungefär 50 procent av populationen och är rekordmånga, berättar Henrik.

– De senaste åren har antalet ansök­ningar bara ökat. Så oavsett forsknings­delen i sig kan man se att intresset är stort, och vi kan luta oss mot att det har varit väldigt populärt och uppskattat av ungdomar under alla de här åren.

Det är emellertid sannolikt att de långsiktiga effekternakommer variera beroende på ungdomarnas socioekonomiska förhållanden, menar Petter Lundborg.

– De grupper som har minst anknytning till arbetsmarknaden, där föräldrarna kanske inte har jobb och man har mindre sociala nätverk, där kan du potentiellt se goda effekter. Bland ungdomar som redan kommer från bättre förhållanden kanske de här utlottade jobben har mindre betydelse. Där finns möjligheter att fixa jobb på egen hand ändå.

artikel Thomas Wedérus, bildreportage Lena Lindkvist