artikel
Fördelarna med adhd-läkemedel kvarstår – men inte som förut
Användningen av adhd-läkemedel har ökat kraftigt i Sverige under de senaste 20 åren. En ny Forte-finansierad studie från Karolinska Institutet, publicerad i JAMA Psychiatry, visar att läkemedlen fortsatt minskar risken för självskador, olyckor och kriminalitet. Effekterna för den enskilda individen är oförändrade – men ser svagare ut på befolkningsnivå eftersom medicinerna i dag förskrivs till en bredare och mer varierad patientgrupp.
Forte har tidigare skrivit om forskning från samma forskargrupp som visat på både fördelar och risker med adhd-läkemedel. Studierna har bland annat pekat på att medicineringen kan vara kopplad till en minskad risk för allvarliga utfall, men också till en ökad risk för hjärt- och kärlproblem vid långvarig användning. Den nya studien fördjupar bilden ytterligare.
Kraftig ökning av förskrivning
Adhd påverkar ungefär 5 procent av barn och 2,5 procent av vuxna världen över och är kopplat till en rad allvarliga utfall, inklusive skador, kriminalitet och för tidig död.
I Sverige ökade användningen av adhd-läkemedel nästan femfaldigt mellan 2006 och 2020, vilket placerar landet bland de högsta i världen när det gäller förskrivningsnivåer.
För att undersöka hur effekterna utvecklats över tid analyserade forskarna registerdata för över 247 000 personer som använt adhd-läkemedel mellan 2006 och 2020. De jämförde sedan risken för allvarliga utfall under perioder med respektive utan läkemedelsanvändning för samma individ.
– Vi fann att läkemedelsanvändning konsekvent var kopplat till lägre risker för självskador, oavsiktliga skador, trafikolyckor och kriminalitet under den 15-åriga uppföljningsperioden. Dock minskade styrkan av dess skyddande effekt över tid, samtidigt som förskrivning av adhd-läkemedel ökade kraftigt i samhället, säger Lin Li, postdoktor på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
Vi fann att läkemedelsanvändning konsekvent var kopplat till lägre risker för självskador, oavsiktliga skador, trafikolyckor och kriminalitet under den 15-åriga uppföljningsperioden.
Lin Li
Postdoktor vid Karolinska Institutet
Sammansättningen av patientgruppen har förändrats
Forskarna betonar att den avtagande effekten inte innebär att läkemedlen har blivit mindre effektiva för den enskilda patienten. Däremot speglar den förändringar i vilka som diagnostiseras och får behandling.
När medvetenheten om adhd ökat och diagnoskriterierna breddats har sammansättningen av patientgruppen förändrats. Förskrivningen bland vuxna och kvinnor har ökat särskilt tydligt, vilket påverkar de genomsnittliga resultaten.
– Det här betyder inte att läkemedlen inte längre är effektiva. Men resultaten tyder på att eftersom patientgruppen har förändrats jämfört med för 10 eller 20 år sedan, behöver de kliniska riktlinjerna ses över, och vi måste få en bättre förståelse för behandlingseffekter på individnivå för att kunna fatta välgrundade kliniska beslut, säger Zheng Chang, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet.
Det här betyder inte att läkemedlen inte längre är effektiva.
Zheng Chang
Senior forskare vid Karolinska Institutet
En samlad bild av forskningen
Tillsammans med tidigare studier från samma forskargrupp växer en mer nyanserad bild fram: adhd-läkemedel är fortsatt effektiva och kan minska flera allvarliga risker, men behandlingseffekterna ser annorlunda ut på befolkningsnivå i takt med att patientgruppen breddats.
Metylfenidat
De vanligaste adhd-medicinerna innehåller det centralstimulerande ämnet metylfenidat. Ämnet verkar bland annat genom att öka hjärnans tillgång till signalsubstanserna dopamin och noradrenalin, vilket hjälper personer med adhd att lättare koncentrera sig och bromsa sina impulser. Läkemedlet är narkotikaklassat, men är inte beroendeframkallande i de terapeutiska doser som ges till patienter.
Källa: Special Nest
När kommer ökningen att upphöra och plana ut?
Det finns i dag inget som talar för att adhd reellt ökar i befolkningen. Tillståndet, som har stark ärftlighet, anses vara konstant över tid utifrån ett stort antal vetenskapliga studier. Det kan vara så att samhälleliga förändringar gör att fler i dag kan söka hjälp och få adhd-diagnos efter utredning, men de specifika egenskaperna som utgör adhd tycks vara konstanta över tid inom befolkningen.
Rimligen innebär det att andelen personer som får diagnos och adhd-läkemedel så småningom kommer att återspeglas av hur många som faktiskt har adhd i befolkningen. När det uppstår kommer kurvan avseende de nya användarna av läkemedel att plana ut på en viss nivå och på sikt medföra att andelen som har läkemedel (och diagnos) ligger stabilt.
Gunilla Sonnebring och Michelle Bornestad
