ARTIKEL
En spruta för framtiden – vad hände när HPV-vaccinet blev könsneutralt?
Varje år får omkring 1 000 kvinnor och 550 män i Sverige någon form av cancer orsakad av HPV. Sedan 2020 vaccineras även pojkar i skolan mot HPV – ett viktigt steg för både folkhälsa och jämställdhet. Men samtalet om sexualitet i samband med vaccinationen behöver utvecklas, menar Lisa Lindén, docent i genus och teknik, som leder ett Forte-finansierat projekt om hur den nya könsneutrala HPV-vaccinationen tas emot i skolorna.
Illustration: Erika Losciale
HPV (humant papillomvirus) är det virus som står bakom kondylom och i ovanligare fall cancer – i livmoderhals, könsorgan och svalg. År 2010 infördes HPV-vaccin för flickor i åldern 11–12 år i det nationella vaccinationsprogrammet, eftersom vaccin mot HPV innan sexdebut har visat sig vara effektivt mot cancer. Tio år senare blev även pojkar i samma ålder inkluderade i programmet.
Men vad har den nya könsneutrala policyn inneburit för förändringar och utmaningar, och hur har det påverkat synen på sexualitet och sexuell hälsa? Det har Lisa Lindén och Josefin Persdotter vid Chalmers tekniska högskola, tillsammans med Ylva Odenbring vid Göteborgs universitet, undersökt närmare genom observationer av vaccinationer vid två skolor och intervjuer med skolsköterskor, elever, föräldrar och policyaktörer.
Mer kunskap och stöd behövs i viktiga samtal
– Vaccinet ses ofta som ett cancervaccin och det är även så man pratar om det i skolan. Men det handlar ju om ett sexuellt överförbart virus. Därför måste vi också kunna prata med barnen om sex, sexuellt ansvar och jämställdhet på en lagom nivå. Det är ingen bra lösning att undvika det – vilket är en vanlig strategi vi har sett i vår studie och även i tidigare forskning, säger Lisa.
Studien visar att barn ofta har frågor och funderingar som inte alltid kommer upp i stor grupp eller vid själva vaccinationstillfället. När nu även pojkar har inkluderats breddas även spannet av olika sorters sexuella identiteter och utövanden, och det finns ofta en stor kunskapsvariation kring sex och fysiologi bland barnen.
– För att kunna bemöta barnens funderingar krävs ökad kunskap och stöd för skolpersonal om hur man kan prata om sexualitet i ett bredare perspektiv, och kanske oftare i mindre grupper. HPV-vaccinationen kunde gärna länkas ihop med undervisning i sexualitet, samtycke och relationer, menar Lisa.
För att kunna bemöta barnens funderingar krävs ökad kunskap och stöd för skolpersonal om hur man kan prata om sexualitet i ett bredare perspektiv.
Lisa Lindén
docent i genus och teknik vid Chalmers tekniska högskola
I samtal med skolsköterskor framkom tidigt en oro för att det skulle uppstå frågor från pojkarnas vårdnadshavare, som: Vad har de med livmoderhalscancer att göra? Men frågan verkar har normaliserats över tid och inte heller befarad vaccinskepsis har påverkat täckningen. De flesta vårdnadshavare är positiva till att vaccinationsprogrammet nu omfattar alla barn och ger sitt samtycke till att deras barn vaccineras, oberoende av barnets kön.
– Många skolsköterskor uttryckte också en farhåga att arbetet och planeringen skulle öka. Det handlade ändå om en dubblering av antalet elever som skulle vaccineras. Men det har i efterhand visat sig fungera bättre än de själva trodde eftersom strukturen redan fanns på plats, berättar Lisa.
Mer förståelse för skolsköterskors arbete
I studien har ändå frågan väckts om det osynliga arbete som krävs av skolsköterskor för att det ska fungera i verkligheten. Studien visar att en skolsköterska har en hel palett av strategier vid vaccinationstillfället, som att lugna barnet, räkna ner tillsammans och låta det ligga kvar på britsen en stund efter sprutan. Men detta är sällan något som dokumenteras.
– Det här är arbete som är centralt för att skolsköterskorna ska kunna utföra sitt jobb, för många barn är spruträdda. Men det räknas ändå inte riktigt in. Där ser vi ett stort behov av att både policyaktörer och rektorer förstår att skolsköterskor behöver tid och utrymme för oväntade situationer. Policyer behöver alltid anpassas till den lokala kontexten, och i det här fallet är det skolsköterskorna som ser till att policyn blir verklighet, avslutar Lisa.
Jenny Asp
Humant papillomvirus (HPV)
HPV är en grupp som består av över 200 olika virustyper.
Vissa HPV orsakar vanliga hudvårtor, andra orsakar könsvårtor (kondylom) och några kan orsaka cancer.
HPV sprids lätt via kontakt med hud eller slemhinnor och är den
vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige. Oftast ger HPV en lätt infektion som läker av sig själv. Men ibland blir infektionen kvar och i dessa
fall ökar risken för cancer.
Fler cancerfall kan relateras till HPV-infektion hos kvinnor. Det beror på att HPV-infektioner ökar risken att drabbas av livmoderhalscancer och cancer i vulva eller vagina. Men även män kan drabbas, bland annat i svalget eller i anus.
Det finns en ökad risk för HPV-relaterad cancer bland män som har sex med män, transpersoner och personer som lever med hiv.
Vaccination ger ett mycket bra skydd mot HPV-relaterad cancer, om man vaccineras innan man får HPV-infektion (90 procents skydd). I dag erbjuds alla barn HPV-vaccin i årskurs fem inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Varje år beräknas nästan 700 cancerfall orsakas av HPV-infektion. Diagrammet visar antal cancerfall som beräknas orsakas av HPV-infektion hos personer över 35 år, uppdelat per cancerform. Källa: Cancerfonden
Läs mer om Fortes satsning på kvinnors hälsa och sjukdomar
Forskning har en betydande roll för utvecklingen av såväl jämställdhet som kvinnors hälsa. På uppdrag av regeringen genomför Forte och Vetenskapsrådet en satsning på forskning om kvinnors hälsa och sjukdomar.
%20datorspelande.jpg)