Artikel
Det här är ingen lek - förskolans viktiga roll att främja barns psykiska och fysiska hälsa
Förskolan har en unik möjlighet att främja barns psykiska och fysiska hälsa. Att gå i en bra förskola bidrar till barns utveckling och välbefinnande på många sätt. De positiva effekterna är starkast för de barn som behöver det mest – men tyvärr är det oftare dessa barn som inte går i förskola, eller som går på en förskola där verksamheten inte håller tillräckligt hög kvalitet.
I läroplanen för förskolan står att den ska främja barns hälsa. Lena Almqvist, professor i psykologi vid Mälardalens universitet, tycker att det är bra, för ingen annan välfärdsinstitution har så bra förutsättningar att påverka barns hälsa positivt som just förskolan.
– Förskolan är unik på det sättet att den träffar de allra flesta barn i åldern ett till fem år på nästan daglig basis. Den kan till exempel tidigt fånga upp ett barns behov av extra stöd, vilket kan förebygga problem senare i livet, säger hon.
Tillsammans med Eva Björck, professor i specialpedagogik vid Högskolan i Jönköping, har Lena skrivit kunskapsöversikten Forskning i korthet: Förskolans roll för att främja psykisk hälsa, som Forte publicerade 2023. I den konstaterar de bland annat att kvalitet i verksamheten är en förutsättning för det hälsofrämjande uppdraget.
Förskolan kan tidigt fånga upp ett barns behov av extra stöd, vilket kan förebygga problem senare i livet.
Lena Almqvist
Professor i psykologi vid Mälardalens universitet. Foto: Jonas Bilberg
En kvalitativ förskolemiljö innebär bland annat att man skapar en atmosfär där barnen aktivt deltar i olika aktiviteter och ges utrymme att utforska sin omgivning. Hälsofrämjande i förskolan sträcker sig också till att samverka med andra viktiga personer, såsom vårdnadshavare och personal inom barnhälsovården, särskilt när ett barn upplever svårigheter eller behöver extra stöd. Att skapa och upprätthålla goda samarbetsrelationer med dessa parter är en del av förskolans ansvar för att främja barns psykiska hälsa.
Inga riktlinjer för hälsofrämjande arbete
Enskilda förskolor klarar att göra detta på ett bra sätt, men Lena anser att den svenska förskolan som helhet inte lever upp till sitt hälsofrämjande uppdrag i dag.
– Läroplanen ger inga riktlinjer för hur det hälsofrämjande arbetet ska bedrivas, vilket gör det svårt för förskolan. Det blir en fråga för enskilda huvudmän och rektorer hur uppdraget ska tolkas, och verksamheterna behöver själva etablera fungerande metoder och arbetssätt. Därför ser vi stora kontraster i verkligheten – somliga välfungerande förskolor som lyckas utmärkt, men också en grupp förskolor, ofta präglade av låg andel utbildade förskollärare och mycket tillfällig personal, där det är svårt att bedriva något kvalitetsarbete, säger hon.
Forskning i andra länder visar att en bra förskola har positiv påverkan på allt från framtida psykisk hälsa till utbildningsnivå och privatekonomi.
Lena Almqvist
Professor i psykologi vid Mälardalens universitet.
Tyvärr är det ofta i förskolor i socioekonomiskt svaga områden, där andelen sårbara barn är störst, som kvalitet och hälsofrämjande arbete inte håller måttet, påpekar hon.
– Det är olyckligt, mycket forskning visar att en förskola med hög kvalitet lägger en viktig grund för resten av livet. Forskning i andra länder visar att en bra förskola har positiv påverkan på allt från framtida psykisk hälsa till utbildningsnivå och privatekonomi, säger Lena.
Hon skulle gärna se mer resurser till förskolan, men påpekar samtidigt att kvalitet i verksamheten inte bara kan reduceras till en fråga om resurser.
– Det finns mycket man kan göra inom befintliga ekonomiska ramar. En viktig del gäller vidareutbildning och fortbildning av befintlig personal. Och man behöver etablera gemensamma ramar från högsta ledning ner till enskilda förskoleenheter för hur man ska arbeta systematiskt med kvalitet, säger hon.
Anders Nilsson
Skillnader i socioekonomisk bakgrund
Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Den allmänna och avgiftsfria förskolan samt maxtaxan gör att Sverige har en förhållandevis hög inskrivningsgrad i förskolan oavsett barns socioekonomiska bakgrund. Trots detta är det ett något lägre deltagande bland barn med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund.
- 86 procent av alla ett- till femåringar i Sverige går i förskolan, det vill säga 513 000 barn.
- Bland barn som inte är inskrivna i förskolan är andelen nyinvandrade drygt tre gånger så stor.
- I nästan alla kommuner har föräldrar till inskrivna barn högre inkomst.
- Nio procent av föräldrarna till barn som inte är inskrivna i förskolan har ekonomiskt bistånd, jämfört med tre procent i hela befolkningen.
- I de flesta kommunerna har föräldrar till oinskrivna barn lägre utbildningsnivå än föräldrar till inskrivna.
Källa: Sveriges Kommuner och Regioner (2022), Öppna jämförelser – Förskola 2022: Förskolans kompensatoriska roll.
