Projektstart

Utlysning

Tillämpad välfärdsforskning 2025

Utlysningen ska bidra till att stärka klient- och praktiknära forskning inom socialtjänstens verksamhetsområden och forskningen ska bedrivas i samverkan med relevanta målgrupper. Totalt är 81 miljoner kronor avsatta för utlysningen.

Beviljade ansökningar. Styrelsebeslut 2025-03-19
Ladda ned datafil

Klicka på tabellrubrikerna för att sortera om tabellen

Sven Blomqvist Högskolan i Gävle 2024-02285 Bidrag till forskningsöversikter Välfärdsteknik i praktiken: Digitala verktyg för att öka fysisk aktivitet och motivation för personer med intellektuell funktionsnedsättning 794000
Marie Elf Högskolan Dalarna 2024-02304 Bidrag till forskningsöversikter Instrument för att mäta sociala nätverk i egenvård och rehabiliteringsprocessen hos personer efter stroke: En litteraturöversikt 882000
Linn Kullberg Uppsala universitet 2024-02344 Bidrag till forskningsöversikter Förutsättningar för effektiv och ändamålsenlig samverkan - en scoping review av kontextens betydelse för framgångsrik samverkan mellan sjukvård och äldreomsorg 963000
Anna Duner Göteborgs universitet 2024-02288 Bidrag till forskningsöversikter Interventioner för att främja psykisk hälsa och välbefinnande hos äldre personer som bor på särskilt boende - en scoping review 976000
Ulrika Winblad Uppsala universitet 2024-02402 Bidrag till forskningsöversikter Hur kan kvalitetsdata användas för att förbättra äldreomsorgen? En scoping review 991000
Sophie Nadia Gaber Högskolan i Jönköping 2024-02305 Bidrag till forskningsöversikter Engagerade och stärkta? En realistisk systematisk översikt av brukarmedverkan inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst med marginaliserade grupper 996000
Ellinor Tengelin Mittuniversitetet 2024-02317 Bidrag till forskningsöversikter Kommunala stödinsatser för etablering på arbetsmarknaden: en forskningsöversikt av socialtjänstens insatser till personer med försörjningsstöd 996000
Marie Gustavsson Linköpings universitet 2024-02316 Bidrag till forskningsöversikter Hur kan pedagogiska arbetssätt möjliggöra delaktighet och inflytande för personer med intellektuell funktionsnedsättning inom de sociala insatserna daglig verksamhet och boende? 998000
Stefan Nilsson Göteborgs universitet 2024-02349 Bidrag till forskningsöversikter Forskningsöversikt om digitala verktyg för att reducera skolfrånvaro 1000000
Jennie Ryding Högskolan Väst 2024-02406 Projektbidrag Systematisk uppföljning som en väg till ökad kunskapsbasering inom socialtjänstens familjebehandlande verksamhet – exemplet Family Check-up 2072000
Lars Lindholm Umeå universitet 2024-02368 Projektbidrag Mäta effekter av välfärdsinterventioner med Goda år 2898000
Ann-Sofie Bergman Stockholms universitet 2024-02375 Projektbidrag Jourhemsplacering som lösning för yngre barn – stöd vid övergångar ur barns, jourhemsföräldrars och professionellas perspektiv 3007000
Elisabeth Argentzell Lunds universitet 2024-02357 Projektbidrag Återhämtning genom peer support. Effekter av en samproducerad peer support intervention för brukare inom socialpsykiatrisk verksamhet - en randomiserad kontrollerad studie 4694000
Maria Helander Karolinska Institutet 2024-02326 Projektbidrag Tidigare våldsprevention: Implementering av KBT-baserad färdighetsträning för skolbarn med aggressivt normbrytande beteende 4713000
Anna Petersén Örebro universitet 2024-02339 Projektbidrag Socialtjänstens utredande arbete med barn och unga utsatta för kommersiell sexuell exploatering 5295000
Ulrika Müssener Linköpings universitet 2024-02286 Projektbidrag Utvärdering och implementering av en hälsofrämjande digital intervention för unga med intellektuell funktionsnedsättning – att möjliggöra evidensbaserat förebyggande arbete inom socialtjänsten 5459000
Ellen Backman Göteborgs universitet 2024-02331 Projektbidrag KomRätt – Främjande av kommunikativa rättigheter hos barn med funktionsnedsättning: Implementering och undersökning av KomBo-programmet på korttidsboenden 5595000
Sofia Enell Linnéuniversitetet 2024-02345 Projektbidrag Det institutionella rummets vardag - ungas och personals syn på hem för vård eller boende (HVB) som en plats för förändring 5727000
Katarina Grim Karlstads universitet 2024-02379 Projektbidrag Klientroller i omförhandling: Brukarforum för brukarstyrt kvalitetsarbete 6507000
Johanna Sköld Linköpings universitet 2024-02382 Projektbidrag Öppna serviceinsatser för, av och med placerade barn – barn och ungas rättigheter och delaktighet i utformningen av samhällsvården 6535000
Volen Ivanov Karolinska Institutet 2024-02281 Projektbidrag Buried in Treasures: En randomiserad kontrollerad studie och kostnadseffektivitets-utvärdering av en peer-support intervention för individer med samlarsyndrom inom socialtjänsten 6935000
Qarin Lood Göteborgs universitet 2024-02369 Projektbidrag Samskapande av integrerad omsorg och hälso- och sjukvård: utveckling och utvärdering av en ny arbetsmetod för särskilda boenden för äldre personer 7607000
Deniz Duru Lunds universitet 2024-02366 Projektbidrag Att navigera digitalt på svensk arbetsmarknad –en tvärvetenskaplig studie och flerpartssamarbete om nyanländas/migranters etablering 8025000
Maria Persdotter Linköpings universitet 2024-02300 Projektbidrag Ett växande glapp?: Hur kan socialtjänsten stötta personer som rör sig mellan sjukförsäkringen och försörjningsstödet 8977000

Beviljade ansökningar

Här finns information om beviljade ansökningar i utlysningen. Observera att listan nedan endast visar beviljade ansökningar vid det huvudsakliga beslutstillfället. Eventuella avslag eller senare beviljade reservansökningar framgår inte. Du som har ansökt i denna utlysning får besked via ansökningssystemet Prisma.

  • Antal sökande totalt: 127
  • Antal beviljade projektbidrag: 15
  • Beviljandegrad projektbidrag: 15%
  • Antal beviljade forskningsöversikter: 9
  • Beviljandegrad forskningsöversikter: 32%

Snabbfakta

Bidragsformer och budgetram

I denna utlysning har forskare möjlighet att ansöka om projektbidrag och bidrag till forskningsöversikter, med en total budget på 81 miljoner kronor.

Bidragsbelopp

För projektbidrag finns inget maxbelopp för denna bidragsform men den sökta budgeten ska motiveras i ansökan.

För forskningsöversikter kan du ansöka om maximalt en miljon kronor. Observera att maxbeloppet inkluderar så kallade indirekta kostnader (OH). Ansökningar som överskrider den specificerade gränsen kommer att avslås.

Projekttid

För projektbidrag kan bidraget sökas för två, tre eller fyra år. Vid ansökan om ett fjärde år ska detta motiveras särskilt i ansökan.

För forskningsöversikter kan bidraget sökas för sökas för ett år.

Söks av

Du ska ha avlagt doktorsexamen senast det datum då utlysningen stänger och huvudsökande måste vara knuten till en godkänd medelsförvaltare.

Antal ansökningar

Högst en ansökan för varje bidragsform per huvudsökande är tillåtet i denna utlysning. Som medverkande forskare kan du ingå i fler än en ansökan.

Om bidragen

Projektbidrag
Projektbidrag möjliggör genomförandet av ett avgränsat forskningsprojekt som ska bidra till ökad kunskap om en identifierad frågeställning. Projektbidrag kan sökas av såväl enskilda forskare som av forskargrupper.

  • Projekttid: Bidraget kan sökas för två, tre eller fyra år. Vid ansökan om ett fjärde år ska detta motiveras särskilt i ansökan.
  • Bidragsbelopp: Det finns inget maxbelopp för denna bidragsform men den sökta budgeten ska motiveras i ansökan.
  • Bemanning: För denna bidragsform kan du som huvudsökande bjuda in medverkande forskare till ansökan. För mer information, se nedan under rubriken Olika deltagare i projektet.

Bidrag till forskningsöversikter
Bidrag till forskningsöversikter syftar till att möjliggöra en sammanställning av
kunskapsläget samt behov av forskning inom väl avgränsade frågeställningar med
relevans för utlysningens inriktning. Utlysningen är öppen för olika typer av
forskningsöversikter men de ska följa en väl etablerad metod. Resultaten ska
tillgängliggöras för relevanta målgrupper på lämpligt vis.

  • Projekttid: Bidraget kan sökas för ett år.
  • Bidragsbelopp: Du kan ansöka om maximalt en miljon kronor. Observera att maxbeloppet inkluderar så kallade indirekta kostnader (OH). Ansökningar som överskrider den specificerade gränsen kommer att avslås.
  • Bemanning: För denna bidragsform kan du som huvudsökande bjuda in medverkande forskare till ansökan. För mer information, se nedan under rubriken Olika deltagare i projektet.

Behörighet

Doktorsexamen: För att kunna söka bidrag i den här utlysningen måste du ha avlagt doktorsexamen senast det datum då utlysningen stänger.

Återrapportering av tidigare bidrag: Huvudsökande ska ha slutrapporterat tidigare beviljade bidrag från Forte inom utsatt tid. Detta gäller endast bidrag där tidpunkten för slutlig återrapportering har passerat. Vi tar hänsyn till eventuell tidigare beviljad förlängning av dispositionstiden och därmed senarelagt datum för återrapportering.

Bakgrund och syfte

Forte ansvarar för ett nationellt forskningsprogram för tillämpad välfärdsforskning. Det nationella forskningsprogrammets syfte är att stärka klient- och praktiknära forskning inom socialtjänstens verksamhetsområden. Klient- och praktiknära forskning bygger på frågeställningar som är relevanta utifrån socialtjänstens, klienters och brukares behov och kan leda till nytta och användbarhet för klienter, socialtjänstens verksamhet och
samhället i stort.

Forskningen som finansieras av programmet ska kunna användas inom socialtjänsten för att utveckla och förbättra såväl verksamheten som brukarnas livssituation och förutsättningar. Ytterligare ett mål för programmet är att öka samverkan mellan forskning och praktik och att öka delaktigheten från brukare och anhöriga i forskningen. Programmet ska också bidra till att forskningsresultaten kommer det omgivande samhället till del och omsätts i utveckling och förbättring.

Forskningen som finansieras ska vara av hög kvalitet, adressera identifierade
kunskapsbehov och gärna omfatta flera olika discipliner och vetenskapliga kompetenser.

Inriktning

Utlysningen utgår från åtta prioriterade områden och forskningen ska bedrivas i
samverkan med relevanta målgrupper. Såväl ny forskning som syntetisering av
existerande forskning kan finansieras, men i båda fallen behöver forskningen utgå från behov hos socialtjänsten eller dess klienter/brukare.

Prioriterade områden

Ansökningar inom denna utlysning ska vara inriktade på någon eller några av nedan prioriterade områden. Observera att det förekommer överlapp mellan ara mot flera områden. De exempel på forskningsbehov som nämns i
texterna ska inte betraktas som uttömmande, utlysningen är öppen även för andra
forskningsinriktningar som är relaterade till de prioriterade områdena och programmets mål under förutsättning att relevansen för socialtjänsten och brukare/klienter kan motiveras. De prioriterade områdena presenteras mer utförligt i programmets strategiska agenda.

Strategisk forskningsagenda för programmet för tillämpad välfärdsforskning

  • Effekter av insatser
    Detta område rör interventionsforskning som utvärderar effekterna av de insatser som används i socialtjänsten utifrån individnära utfallsmått. Det handlar om forskning både om befintliga insatser samt utveckling och utvärdering av nya insatser. Den sociala aspekten i insatser ingår, så som metoder för bemötande, relationsskapande och förhållningssätt. Även frågan om olika insatsers kostnadseffektivitet ingår.
  • Metoder för att utreda individers behov av insatser
    Området inkluderar metoder för att utreda, bedöma och beskriva individers problem, situation och behov av insatser. Både kvantitativ forskning och forskning med en kvalitativ ansats som undersöker bemötande, interaktioner och relationsskapande och hur detta påverkar bedömningen ingår.
  • Socialtjänstens förebyggande arbete och tidiga insatser
    Området rör effekter av socialtjänstens förebyggande, tidiga och uppsökande insatser. Utöver ett individ- och grupperspektiv omfattar forskningsområdet även den samhällsbaserade socialtjänsten. Här inkluderas exempelvis forskning om effekter och nytta av socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen för att bidra till att förebygga sociala problem och bidra till en god samhällsmiljö.
  • Implementerings-, förändrings- och förbättringsarbete
    Området handlar om metoder för att överföra ny kunskap till praktiken samt kunskap om hur verksamheten kan organiseras för att skapa en arbetskultur för lärande och förbättring av kvalitet. Det inkluderar även forskning om metoder för systematisk uppföljning, till exempel utveckling och forskning om planerings- och
    uppföljningsverktyg, både för socialtjänstens kärnverksamhet och för behandlingsverksamheter.
  • Sammanhållna insatskedjor och samverkan
    Området rör forskning om samordning i gränssnittet mellan socialtjänsten och till exempel hälso- och sjukvård, skola, olika myndigheter och det civila samhället och inkluderar vilka effekter samordning får för brukarna. Även forskning om samarbete mellan kommuner och inom lokala socialtjänster samt samhällsekonomiska aspekter kring samordning ingår.
  • Brukarmedverkan/delaktighet
    Området handlar om metoder för att inkludera brukare och deras behov i socialtjänstens arbete, samt hur detta kan användas för att organisera arbetet och arbetssätt i socialtjänsten. Ingår gör även forskning om metoder för att skapa delaktighet och inflytande samt forskning om vilka effekter och följder brukarmedverkan får.
  • Digitalisering och välfärdsteknik
    Området rör forskning om välfärdsteknologi för att utveckla både arbetssätt, processer, organisation och insatser i socialtjänsten. Området omfattar forskning om etiska och juridiska aspekter kring välfärdsteknik samt hälsoekonomisk forskning om effekter om digitalisering och välfärdsteknologi.
  • Ideell och privat sektor som utförare av socialtjänstens insatser
    Detta område handlar om huruvida utförare av socialtjänstens insatser är privata, ideella eller offentliga organisationer och vilken betydelse detta har för brukarna, tjänsternas kvalitet och innehåll samt kostnadsutvecklingen. Villkoren för samhällets styrning och kontroll av detta fält är viktiga forskningsfrågor samt frågan hur informationen till brukare/klienter och anhöriga ska organiseras och utföras.

Samverkan mellan forskning och praktik

Forskningen som finansieras av programmet ska utgå ifrån frågor och behov hos berörda målgrupper inom socialtjänstens verksamhetsområden och ska därför planeras och genomföras i samverkan med dessa grupper, exempelvis berörda professioner, brukaroch intresseorganisationer och/eller brukare och klienter. Syftet med detta är att höja kvaliteten och relevansen i forskningen.

Samverkan kan ske på olika vis och vara olika djupgående. Det kan ske genom
konsultation av relevanta samverkansparter, där dessa ges möjligheten att påverka forskningens design och utförande. Samverkan kan också ske genom ett mer aktivt samarbete, där samverkansparterna är involverade som deltagare i planering och utförande av forskningen. Forskningen kan även genomföras i partnerskap med flera av eller alla de aktörer som berörs av den aktuella forskningsfrågan. Graden av samverkan bör dock styras av forskningens inriktning och frågor. Att enbart involvera brukare och klienter eller andra samarbetsaktörer i rollen som studieobjekt, eller för att bidra med data, uppfyller inte kraven för samverkan i forskning inom programmet för tillämpad välfärdsforskning.

Samverkan i forskning kräver en ansats där projektet planeras och genomförs i samarbete med relevanta aktörer. I ansökan ska processen för detta beskrivas samt på vilket sätt samverkan sker i de olika delarna av forskningsprocessen så som studiens design, insamling och analys av data samt tolkning, spridning och implementering av resultat.

För att uppfylla kraven för praktik- och klientnära forskning samt samverkan behöver de sökande visa att:

  • forskningsfrågan är prioriterad för dessa grupper
  • utfallsmåtten är viktiga för klienter och brukare
  • klienter och brukare kommer att involveras i forskningsprocessen
  • kostnaderna för detta är inkluderade i projektets budget

Liknande principer ska tillämpas om forskningen främst ska utföras med praktiker eller beslutsfattare eller andra relevanta aktörer. Forte är medvetna om att det kan vara svårt att vara explicit med metoder och tillvägagångssätt för samverkan när ansökan skrivs fram eftersom dessa bör tas fram i dialog med de som ska involveras i projektet. Dock bör ansökan kunna beskriva de olika tillvägagångssätt som övervägs och processen för att göra brukare, klienter och praktiker delaktiga i att komma överens om de slutliga metoderna och tillvägagångssätten för samverkan.

Läs mer om principer för samverkan i forskning i NIHR:s vägledning. Länk till annan webbplats.

Bedömning

Kontroll av ansökan

Forte kontrollerar att ansökan uppfyller de villkor som ställs i utlysningen. Om ansökan inte uppfyller villkoren kommer den att avslås eller avvisas. Följande villkor kommer att kontrolleras i denna utlysning:

  • Att huvudsökanden har en utfärdad doktorsexamen.
  • Att huvudsökanden har slutrapporterat tidigare beviljade bidrag från Forte inom utsatt tid.
  • Att ansökans innehåll inte uppenbart faller utanför utlysningens inriktning
    (kontrolleras i samråd med beredningsgruppens ordförande).
  • Att ansökans budget ligger inom ramarna för tillåtna bidragsbelopp inom utlysningen.
  • Att ansökan har signerats av medelsförvaltaren inom sju kalenderdagar efter att utlysningen stängt.

Granskning

Alla ansökningar som uppfyller villkoren för utlysningen lämnas över till Fortes
beredningsgrupper för granskning. Utifrån deras bedömning är det Fortes styrelse som tar beslut om vilka ansökningar som ska beviljas.

För att beviljas finansiering från Forte måste en ansökan möta uppställda krav, hålla hög vetenskaplig kvalitet, vara samhällsrelevant och vara genomförbar.

Ansökningar bedöms utifrån de bedömningskriterier som beskrivs nedan. Bedömningen är en helhetsbedömning som väger samman samtliga kriterier och relaterar dessa till utlysningen och dess syfte. Centralt i bedömningen är hur den sökande har motiverat de olika val som gjorts i ansökan.

Bedömningskriterier

Krav

  • Forterelevans: Forskningen ska vara relevant i relation till Fortes områden och utlysningens inriktning.
  • Köns- och genusperspektiv: Ett köns- och genusperspektiv ska beaktas i forskningen, om tillämpligt.
  • Etik: Forskningen ska bedrivas etiskt och eventuell etisk problematik ska hanteras på ett lämpligt sätt.

Vetenskaplig kvalitet

  • Syfte, frågeställningar, teorianknytning och bakgrund: Tydlighet och stringens i beskrivning och motivering av forskningens syfte,
    frågeställningar, teorianknytning och bakgrund, inklusive dess förankring i tidigare forskning.
  • Studiedesign, material och metod: Tydlighet och stringens i beskrivning och motivering av forskningens design, empiriska material och metoder för datainsamling och analys, samt lämpligheten av
    dessa i förhållande till forskningens syfte och frågeställningar.
  • Originalitet: Forskningens potential att bidra till forskningsfronten, till exempel genom att utveckla ny kunskap, nya metoder, teorier och/eller data.
  • Mång- och/eller tvärvetenskap: Relevansen av en mång- och/eller tvärvetenskaplig ansats för den vetenskapliga kvaliteten, om tillämpligt.

Samhällsrelevans och nyttiggörande

  • Relevans för omgivande samhälle: Forskningens betydelse för aktuella samhällsutmaningar samt forskningens bidrag för att hantera dessa.
  • Nytta för omgivande samhälle: Forskningens nytta för omgivande samhälle på kort och/eller lång sikt samt hur denna är tänkt att främjas.
  • Samverkan med omgivande samhälle: Tydlighet och stringens i beskrivning och motivering av planen för samverkan med de aktörer som berörs av forskningen, om tillämpligt.
  • Kommunikation av forskningsresultat: Rimlighet och ändamålsenlighet i planerad kommunikation för samtliga relevanta målgrupper.

Genomförbarhet

  • Arbetsplan: Arbetsplanens tydlighet och rimlighet för forskningens genomförande.
  • Kompetens: Deltagarnas kompetens och färdigheter i förhållande till behoven för forskningens genomförande.
  • Budget och bemanning: Rimlighet i budgeterade kostnader och deltagarnas planerade arbetsinsatser för forskningens genomförande.

Beslut och yttranden

När beslut har fattats för din ansökan publiceras det på ditt konto i Prisma. Du får ett e-postmeddelande när beslutet publicerats. Sökande får även ta del av det yttrande som beredningsgruppen har skrivit om ansökan. Det återfinns i Prisma på sidan ”Ansökningar” under knappen ”Visa”. Du hittar också yttrandet på sidan ”Beviljade ansökningar”.

Mer om bedömning och beslut

Viktigt att veta innan du ansöker

Bidragsvillkor
För att kunna ta emot bidrag från Forte måste både huvudsökanden och medelsförvaltaren signera de bidragsvillkor som satts upp för utlysningen. Signering sker i Prisma efter att bidragsbeslut har fattats. För denna utlysning gäller Fortes generella bidragsvillkor.

Fortes generella bidragsvillkor

Öppen tillgång
Genom att ta emot bidrag från Forte accepterar du som huvudsökande även Fortes riktlinjer för öppen tillgång. Forte täcker inte kostnader för open access-publicering inom ramen för de forskningsbidrag vi beviljar. I de fall sådana kostnader tas upp i ansökan kommer dessa att strykas vid eventuellt bidrag.

Fortes riktlinjer för publicering med öppen tillgång

Språk
Eftersom ansökningarna kommer att bedömas av internationella experter bör de i sin helhet skrivas på engelska (undantaget de fält där det särskilt efterfrågas text på svenska). Om din ansökan skrivs på svenska riskeras bedömningens kvalitet. Forte tar inget ansvar för kvaliteten på eventuella översättningar.

Internationell forskning
Ansökningar med internationella inslag ska följa Fortes riktlinjer för internationell
forskning. Forte ser positivt på internationell forskningssamverkan. Fortes områden rymmer komplexa samhällsutmaningar där internationell forskningssamverkan och forskarmobilitet kan ge viktiga bidrag. Däremot ska alltid försvars- och säkerhetspolitiska aspekter beaktas vid internationell forskningssamverkan.

Bidrag från Forte kan användas för att finansiera forskning där vissa delar bedrivs i andra länder, men forskningen ska vara initierad, ledd och i huvudsak utförd från Sverige eller tydlig del i samarbetsforskning. Forskningen ska också vara av relevans för Sverige och svenska förhållanden, vilket ska motiveras i ansökan.

Riktlinjer för internationell forskning

Offentlighetsprincipen
Din ansökan betraktas enligt svensk lag som allmän handling när den kommit in till Forte. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av din ansökan. Information kan endast döljas om den omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Om din ansökan blir beviljad kommer den svenska och engelska sammanfattningen att publiceras i öppna projektdatabaser utan sekretessprövning.

Översättningar av utlysningsinformationen
Utlysningstexter, ansökningsformulär och instruktionstexter finns översatta till engelska men vid otydligheter i översättningen har de svenska versionerna företräde.

Olika deltagare i projektet
Du som skapar ansökan i Prisma är huvudsökande och den tilltänkta projektledaren för forskningen. Projektledaren behöver vara anställd av medelsförvaltaren vid projektstart. Anställningen ska minst motsvara den tid du avsätter för projektet (aktivitetsgrad).

Om utlysningen tillåter kan även medverkande forskare bjudas in till ansökan. Medverkande forskare är andra forskare som är avgörande för genomförandet av projektet. Både huvudsökande och medverkande forskare måste inneha en doktorsexamen och ett personligt konto i Prisma. Det är också möjligt att inkludera andra, så kallade "övriga deltagare" i projektet. Dessa personer behöver inte vara forskare. Det innebär att de inte behöver inneha doktorsexamen eller egna konton i Prisma.

Är du behörig att söka bidrag?

Beredningsgrupp – Projektbidrag

Ordföranden

  • Therése Skoog, Göteborgs universitet, Sverige
  • Tina Olsson, Högskolan i Jönköping, Sverige

Vetenskapliga granskare

  • Anna Gupta, Royal Holloway University of London, Storbritannien
  • Anne Grete Tøge, Oslo Metropolitan University, Norge
  • Martin Börjeson, Marie Cederschiölds högskola, Sverige
  • Martin Webber, University of York, Storbritannien
  • Riina Kiik, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Norge
  • Rudi Roose, Ghent University, Belgien
  • Ira Malmberg-Heimonen, Oslo Metropolitan University, Norge

Samhällsrepresentanter

  • Kalle Pettersson, Region Värmland, Sverige
  • Katarzyna Wikström, Skellefteå kommun, Sverige
  • Therese Åström, Socialstyrelsen, Sverige
  • Jill Fialdini Yenidogan, Caleo Omsorg, Sverige

Beredningsgrupp – Bidrag till forskningsöversikter

Ordförande

  • Ira Malmberg-Heimonen, Oslo Metropolitan University, Norge

Vetenskapliga granskare

  • Lena Dahlberg, Högskolan Dalarna, Sverige
  • Paul Montgomery, University of Birmingham, Storbritannien
  • Kevin Browne, University of Nottingham, Storbritannien

Samhällsrepresentanter

  • Mari Forslund, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sverige
  • Marie Österberg, SBU, Sverige

Kontakt

Oddný Sverrisdóttir Notstrand

Aiga Giangiacomo

Senast uppdaterad: 1 juli 2025