Barns och ungas psykiska hälsa 2022

Beviljade ansökningar

Finansierad forskning inom utlysningen Barns och ungas psykiska hälsa

För att hitta ytterligare information om denna forskning hänvisar vi till databasen Swecris som samlar information från flera forskningsfinansiärer samlat på ett ställe.

Främja tonårssömn – kort- och långsiktiga effekter på psykisk hälsa Länk till annan webbplats.
Allt fler tonåringar sover för lite som konsekvens av 24-timmarssamhället, teknisk underhållning, pubertala biologiska förändringar och stress inför framtiden. På kort sikt påverkas den psykiska hälsan såväl som skolprestationerna. På längre sikt ökar det risken för att lämna skolan utan godkända betyg och att få långvariga hälsoproblem. Projektet utvärderar och jämför effekterna av två skolbaserade interventioner i årskurs 7–8 på ungdomars sömnhälsa. Syftet är att öka kunskaperna om hur interventionerna kan främja ungdomars sömnhälsa och potentiellt förebygga framtida psykisk ohälsa.

Förbättrad tillgång till evidensbaserad behandling för tvångssyndrom hos barn och unga med autism: en randomiserad kontrollerad studie följd av implementering Länk till annan webbplats.
Majoriteten av unga med autism lider också av psykiatriska sjukdomar, till exempel tvångssyndrom, som potentiellt kan behandlas. Evidensbaserad behandling är dessvärre begränsad till högspecialiserad vård vilket gör att behovet av behandling av psykiatriska sjukdomar inte möts av tillgången. Projektet avser att skapa en digitaliserad behandling för tvångssyndrom hos unga med autism samt att utvärdera dess effektivitet. Behandlingsformen utvecklas och utvärderas tillsammans med vårdpersonal, unga individer med autism och deras familjer.

Tillgänglig och personanpassad vård för unga med ångestsyndrom Länk till annan webbplats.
Ångestsyndrom gör det svårare för barn att fungera i vardagen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandlingsmetod, både på mottagning och över internet (IKBT). Det saknas dock empirisk vägledning för hur vårdresurser ska fördelas för att barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ska nå ut med behandling till de drabbade. Projektet avser att identifiera hur resurser kan nyttjas effektivt genom att jämföra två olika modeller där KBT och/eller IKBT erbjuds. Målet är att öka tillgängligheten till och precision i behandling för unga med ångestsyndrom samt minska väntetid, patientbörda och samhällskostnader.

En studie av förekomst av psykiska besvär och psykiatriska tillstånd bland ungdomar i Sverige och deras behov av stöd – med sikte på ett breddat perspektiv av stöd och hjälp Länk till annan webbplats.
Psykisk ohälsa ser ut att öka bland unga, men det saknas kunskap om hur många som är drabbade samt hur behovet av stöd ser ut. Målet med projektet är att fylla dessa kunskapsluckor genom att systematiskt undersöka förekomsten av olika nivåer av psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige, samt deras behov och användning av stöd och vård. De olika nivåerna innefattar psykiska besvär, som inte betraktas som diagnoser, och psykiatriska tillstånd som exempelvis depression och ångest.

AI-teknologi för bedömning av depression och ångestproblematik hos barn och unga Länk till annan webbplats.
Det finns behov av att utveckla kostnadseffektiva lösningar för att mäta psykisk ohälsa. De metoder som används i dag har kritiserats för att vara trubbiga eller alltför tidskrävande. AI-teknologi erbjuder möjligheter för vården att öka precision och effektivisering i bedömningsprocessen. Dessutom möjliggörs effektiv kunskapsökning gällande vilken behandling som fungerar för vilken individ. Projektet syftar till att undersöka vilken typ av utbildning och underlag som krävs för att underlätta professionens beslutsfattande och skapa tillit till resultatet av AI-analysen. En digitaliserad lösning kan medföra stora framsteg inom vården av psykisk ohälsa bland barn och unga.

En randomiserad kontrollerad studie av stegvis vård vid aggressivt, trotsigt beteende hos barn och unga: Ny teknik för ökad tillgänglighet och förbättrad effekt av behandlingar Länk till annan webbplats.
Barn med beteendeproblem, så som trotssyndrom och uppförandestörning, löper högre risk för fortsatt aggressivt beteende, skolmisslyckande och psykisk ohälsa, jämfört med andra barn. Behandlingar för denna grupp är sällan effektiva vilket pekar på ett behov av förbättrade insatser. En stegvis vårdmodell skulle kunna leda till effektivare behandlingar samt minskade kostnader och arbetsbörda för hälso- och sjukvården, men mer kunskap behövs. Projektet avser utöka kunskapen genom att utvärdera behandlingseffekter och kostnadseffektivitet av en stegvis vårdmodell för familjer med barn med beteendeproblem.

Betydelsen av personliga, omgivnings- och biopsykosociala faktorer i och utanför skolan för ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande: En longitudinell kohortstudie Länk till annan webbplats.
Forskning visar på att barns och ungas psykiska hälsa och välbefinnande har försämrats under de senaste åren. Barn i Sverige känner sig mindre tillfredsställda med livet jämfört med barn i andra europeiska länder. Vidare har psykosomatiska symtom som sömnproblem, ångest och nervositet ökat under de senaste decennierna, framför allt under de senaste tio åren. En negativ utveckling av hälsan under barndomen medför sämre möjligheter till hög utbildning och att leva ett tillfredsställande liv. Skolor har visat sig spela en central roll i att främja välbefinnandet hos barn och unga. Projektets mål är att studera förändringar i barn- och ungdomars psykiska hälsa sedan 1980 och betydelsen av personliga, miljömässiga och sociala påverkansfaktorer i och utanför skolan.

Depression och ångest bland unga: en svensk prospektiv kohortstudie av förekomst och dolda vårdbehov Länk till annan webbplats.
Ungdomsåren innebär instabilitet och utmaningar som kan vara påfrestande för den psykiska hälsan. Det saknas dock kunskap, dels om förekomsten av psykiatriska tillstånd bland unga, dels i vilken grad som unga med psykiatriska tillstånd får vård och i vilken utsträckning det finns dolda vårdbehov. Projektet kommer att öka kunskapen på dessa två områden. Skillnader i förekomst och dolda vårdbehov mellan olika grupper kommer att studeras samt betydelsen av olika strategier för att hantera depression och ångest. Studien är relevant som kunskapsunderlag för förebyggande arbete och tidiga insatser mot depression och ångest.

Krisens barn och unga – psykisk hälsa, resilience och deras determinanter hos barn och unga på flykt Länk till annan webbplats.
Allt för lite kunskap finns om den psykiska hälsan bland barn och unga på flykt. För att tillgodose alla barns psykiska hälsa är det viktigt med en fördjupad förståelse för denna grupp. Projektet har som mål att öka kunskapen om förekomsten av psykisk hälsa/ohälsa och dess förklaringsfaktorer samt att öka förståelsen för hur barn och unga på flykt kan utveckla en motståndskraft mot psykisk ohälsa. Vidare avser projektet att göra kunskapen tillämpbar för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Med ny kunskap inom området och om dess tillämpningar främjar projektet implementeringen av Barnkonventionen, EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, Sveriges folkhälsostrategi och jämställdhetspolitiken och FN:s mål för hållbar utveckling.

Betydelsen av skolrelaterade krav och prestation för stress och psykiska besvär sedan 1990- talet Länk till annan webbplats.
Ökningen av psykisk ohälsa, så som skolrelaterad stress, bland unga sammanfaller med en rad genomgripande skolreformer avseende läroplaner, bedömningssystem och behörighet för fortsatta studier. Högre krav, försämrad skolprestation och en ökning av skolmisslyckanden har också lyfts fram som bidragande orsaker. Syftet med projektet är att undersöka betydelsen av skolrelaterade krav och skolprestation för psykisk hälsa bland elever från 1990 till 2018. Projektet kommer bidra med en bättre förståelse för hur psykisk hälsa förändras under olika stadier i skolgången och i relation till olika skolpolitiska förändringar.

Interprofessionell samverkan i skolan – tidiga främjande och förebyggande insatser på klass- och gruppnivå för att öka barns engagemang och hälsa samt förebygga risk för utanförskap och psykisk ohälsa Länk till annan webbplats.
En stor andel barn uppnår inte kunskapsmålen i skolan på grund av bristande engagemang och delaktighet. Det gäller bland annat barn med psykiatriska tillstånd, beteendeproblem och barn i socio-ekonomiskt utsatta familjer. Sämre studieresultat riskerar att leda till psykisk ohälsa och ojämlika villkor i samhället, så som exkludering från högre studier och arbetsmarknad. Projektet avser att möta dessa utmaningar genom att implementera ett kanadensiskt forskningsprogram i svensk skola och utvärdera dess effekt. Programmet fokuserar på att tidigt skapa inkluderande och anpassade lärandemiljöer för elevers individuella behov. Därigenom kan programmet verka hälsofrämjande och förebyggande mot psykisk ohälsa och utanförskap.

Att möta ungdomars behov – implementering av en ny modell för arbete med psykiska besvär i primärvården Länk till annan webbplats.
Unga med obehandlad psykisk ohälsa löper högre risk att utveckla psykiatriska sjukdomar. Primärvården har en central roll i prevention och behandling mot psykisk ohälsa men begränsas dessvärre av bristande resurser i kombination med ett stort växande vårdbehov. Forskning har visat att Primary Care Behavioral Health (PCBH) kan vara en lovande modell i arbetet med psykisk ohälsa i primärvården, men mer kunskap om denna behövs. Syftet med projektet är att öka kunskapen om PCBH genom att införa modellen i primärvården i en region i Sverige. Projektet kan bidra med värdefull kunskap om hur primärvården i Sverige kan arbeta effektivt med psykisk ohälsa med de resurser som finns att tillgå.

Funktion och barn och ungas psykiska ohälsa – en storskalig studie om styrkor och svagheter, delaktighet, främjande och hindrande miljöfaktorer vid autism och adhd Länk till annan webbplats.
Kunskaperna om risk- och skyddsfaktorer för psykisk ohälsa är begränsade – framför allt för personer med autism och adhd som löper högre risk för mental ohälsa. Samhället behöver bli bättre på att förhindra psykisk ohälsa och erbjuda hjälp som bygger på individers styrkor och svagheter samt främjande faktorer i miljön. Projektet syftar till att öka kunskaper inom området genom att samla in data om funktion och mental ohälsa bland barn och unga med autism och adhd. Förutom att öka förståelsen av sambandet mellan funktion och mental ohälsa för denna grupp, kommer projektet att främja funktionsbaserad vård och stöd i hela samhället för unga med autism och adhd samt skapa kunskap om hur psykisk ohälsa bland barn och unga kan förebyggas.

Undvikande/Restriktiv ätstörning: ARFID Initiative Sweden (ARIES) Länk till annan webbplats.
Undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID) är ett allvarligt, påfrestande och potentiellt livshotande tillstånd som drabbar omkring en till fem procent av befolkningen. Tillståndet blev erkänt först 2013 och vi vet ännu för lite om dess orsaker, förlopp och följder. Det finns varken evidensbaserad behandling eller nationella riktlinjer för ARFID. Föräldrar saknar vägledning om hur de ska hantera tillståndet hos sina barn. Projektet syftar till att öka kunskaperna om ARFID genom att studera genetiska och miljömässiga riskfaktorer. Vidare kommer projektet att bidra med en grundförståelse för tillståndets uppkomst, förlopp och följder.

Långtidseffekter vid ADHD läkemedelsbehandling för viktiga folkhälsoutfall Länk till annan webbplats.
Forskning visar på att läkemedelsbehandling av ADHD har god effekt på kort sikt, men effekten på längre sikt är fortfarande oklar. En stor anledning till detta är att det varit svårt att studera långtidseffekter med de metoder som används. Projektet syftar till att använda säkrare och kombinerade mätmetoder för att studera huruvida läkemedelsbehandling av ADHD har en positiv inverkan även i det långa loppet. Resultaten av studien kommer att stödja kliniska beslut om vilka som mest gynnas av långtidsmedicinering för ADHD samt underlätta individanpassning av läkemedelsbehandling.

En randomiserad kontrollerad studie av en interaktiv icke-stigmatiserande intervention för att förebygga ätstörningar bland unga genom stärkande av skyddsfaktorer med potential för bred implementering Länk till annan webbplats.
Ätstörningar är vanligt förekommande och kan resultera i stort lidande och dödsfall. Men bara 25 procent söker hjälp på grund av stigma. Av dem tillfrisknar 50 procent helt efter behandling. För att färre ska insjukna i ätstörningar behövs storskalig prevention. De preventionsprogram som visat sig vara effektiva lämpar sig dessvärre inte för stor skala. Projektet har som mål att undersöka effekten och kostnadseffektiviteten av ett kort, internetbaserat preventionsprogram som har potential att implementeras på bred front. Preventionsprogrammet fokuserar på att förstärka skyddsfaktorer mot ätstörningar vilket minskar risken för dess uppkomst samt stigmatisering.

AKTIVA BARN för en jämlikare hälsa i socialt utsatta områden Länk till annan webbplats.
Forskning visar att barn med migrationsbakgrund i socialt utsatta områden exponeras för stora risker som påverkar deras psykiska hälsa. Dessa barn får sällan själva vara med och utvärdera sitt eget välbefinnande. Enligt barnkonventionen ska dock barn göras delaktiga i sin egen hälsa och sitt välbefinnande. Projektet syftar därför till att ge barn möjligheter till att själva utforska, mäta och utvärdera välbefinnande över tid. Projektet kommer bland annat söka svar på hur barn beskriver välbefinnande, vilka nyckelfaktorer i den sociala miljön som ökar deras välbefinnande och vilken roll kön spelar.

YOUNG-KIN: Barn som anhörigas psykiska hälsa: Kartläggning av deras hälsa och testning av psykosocial intervention Länk till annan webbplats.
Barn vars föräldrar, eller andra familjemedlemmar, har allvarliga hälsoproblem eller som oväntat dör hamnar ofta i svåra livssituationer, psykisk ohälsa och social ojämlikhet. Allvarliga hälsoproblem hos anhöriga kan vara psykisk sjukdom, funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada, alkohol- eller drogberoende. Barn med sjuka föräldrar har forskats på för lite och kommer därför att studeras i projektet. Syftet är att studera förekomst och fördelning av barn med sjuka föräldrar, deras riskfaktorer, skillnader mellan kön samt behov av stöd för psykisk hälsa. Projektet kommer också att testa en ny intervention för att förebygga psykisk ohälsa hos barn som anhöriga.

Effekten och upplevelsen av den korta föräldrautbildningen AFFEKT inom primärvården – för föräldrar till barn som uppvisar utåtagerande beteenden Länk till annan webbplats.
Barn med utåtagerande beteenden är vanligt förekommande, men det saknas korta och effektiva stödinsatser för föräldrar till dessa barn. Inom primärvården finns möjligheten att tidigt identifiera familjer i behov av insatser för att förebygga framtida ohälsa och kostnader för samhället. Projektet syftar till att utvärdera ett föräldrastödsprogram genom att mäta programmets effekter på barns utåtagerande beteenden samt föräldrars känsla av kompetens, strategier, mental hälsa och livskvalitet. Ökade kunskaper om programmet har betydelse för användningen av programmet men också för andra föräldrastödsprogram.

Psykisk hälsa ur ungdomars perspektiv: långsiktiga trender Länk till annan webbplats.
Den psykiska hälsan bland ungdomar i nordiska länder beskrivs som försämrad, särskilt bland flickor. Projektets övergripande syfte är att utveckla kunskap om hur den psykiska hälsan har förändrats från 1986 till 2026 i de nordiska länderna. Vidare kommer projektet att undersöka bestämningsfaktorer för både psykiskt välbefinnande och olika former av psykiska besvär. Några bestämningsfaktorer som kommer att studeras är tidstrender för olika aspekter av psykisk hälsa, ålder, kön och socioekonomiska villkor, införandet av sociala medier samt skol-, kamrat- och familjerelaterade resurser.

Svår ihållande ätstörning (SE-ED) hos tonåringar Länk till annan webbplats.
Cirka tjugo procent av unga patienter med ätstörning utvecklar så kallad svår ihållande ätstörning som har hög sjuklighet och dödlighet. Det finns misstankar om ett flertal kliniska, psykologiska och biologiska riskfaktorer som kan öka risken för att utveckla detta allvarliga tillstånd. Dessa är bland annat ätstörning i tidig ålder, känslomässigt överkontrollerad personlighetsstil och systemisk inflammation. Projektet avser att studera dessa och andra relaterade riskfaktorer samt att utvärdera en behandling för ungdomar som riskerar att utveckla svår ihållande ätstörning. Kunskap på området kan bidra till förbättrade behandlingar som potentiellt kan förebygga ett kroniskt förlopp.

Om utlysningen

Inriktning

Barns och ungas psykiska hälsa har under de senaste åren uppmärksammats och ses i dag som en av vår tids stora samhällsutmaningar. Utlysningen ska därför bidra till ökad kunskap om barns och ungas psykiska hälsa och ansökningarna ska fokusera på ett eller flera av nedan beskrivna områden:

• Förekomst och fördelning gällande välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd hos barn och unga
• Insatser för att främja barns och ungas välbefinnande
• Insatser för att förebygga psykiska besvär hos barn och unga
• Behandlande insatser för barn och unga med psykiatriska tillstånd

Bidragsform och belopp

Utlysningen består av en bidragsform: projektbidrag. Du kan söka medel för minst två år och maximalt fyra år.

Det finns inget maxbelopp för denna bidragsform men den sökta budgeten ska motiveras i ansökan. Forte beviljar i genomsnitt cirka 1,3 miljoner kronor per år för projektbidrag.

Behörighet

Du är behörig att söka projektbidrag i den här utlysningen om du har avlagt doktorsexamen senast det datum då utlysningen stänger. Att redan vara projektledare för ett Fortefinansierat projekt är inget hinder att söka men kopplingen mellan det sökta projektet och andra projekt ska beskrivas i ansökan.

Mer information om utlysningen

Barns och ungas psykiska hälsa 2022 Pdf, 310.6 kB.