På denna sida sammanfattas den forskning som beviljades finansiering från utlysningen med temat Aktivt medborgarskap- livet, välfärd, digital teknik och antidiskriminering 2018. Utlysningen resulterade i att sju projektbidrag, fyra juniorforskarbidrag och tre postdokbidrag fick medel.

Projekt

Funktionshindrade barns rätt till fritid – En studie av aktiviteter och deltagande i verksamhet för yngre barn med neuropsykiatriska funktionshinder

Funktionshindrade barn har enligt FNs Barnkonvention och Funktionsrättskonvention rätt till fritid och rekreation som ger möjlighet till inkludering och deltagande i samhället. Uppföljningar visar att det finns brister på detta område och att barn med neuropsykiatriska funktionshinder har svårt att få denna rättighet tillgodosedd. I det här forskningsprojektet undersöks därför hur rätten till fritid implementeras i praktiken, i en verksamhet riktad till yngre barn med neuropsykiatriska funktionshinder, och hur barnen själva förhåller sig till och använder verksamheten och sin fria tid.

Projektledare: Cecilia Lindgren, Linköpings universitet
Finansiering: 4 100 000

Nödvändighet eller (o)möjlighet – entreprenörskap och egenföretagande bland personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga.

Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga fortsätter stå långt ifrån arbetsmarknaden i Sverige, vilket medför social och ekonomisk utsatthet för gruppen. Egenföretagande kan, förutom empowerment och självförverkligande, erbjuda en flexibilitet som möjliggör för försörjning och etablering på den ordinarie arbetsmarknaden för denna grupp. Samtidigt innebär egenföretagande höga krav och risker. Syftet med projektet är att identifiera och förstå etableringsmotiv och de faktorer som inverkar på förutsättningarna för egenföretagande hos personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Projektledare: Maria Norstedt, Malmö universitet
Finansiering: 4 400 000

Likvärdiga villkor i Sveriges största folkrörelse-framgångsfaktorer för ökad inkludering inom idrottsområdet

Svensk idrott står inför en stor organisationsförändring vilket innebär en demontering av Parasportförbundet och en inkludering av idrottare med funktionsnedsättning i befintliga specialidrottsförbund. Förändringen ställer nya krav på resursfördelning, delaktighet och tillgänglighet. Med kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder undersöker projektet på individ-, organisations- och samhällsnivå möjligheter och barriärer för en förändring mot jämlika och jämställda villkor.

Projektledare: Kim Wickman, Umeå universitet
Finansiering: 4 000 000

Supported employment ur ett genusperspektiv – hur påverkar kön en arbetslivsinriktad rehabiliteringsprocess för personer med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar?

Ett hållbart arbetsliv med jämlika villkor för personer med funktionsnedsättning är en målsättning i arbetsmarknadspolitiken men detta mål är ännu långt ifrån uppfyllt. För att öka måluppfyllnaden ges olika insatser inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (AR) och en av de insatser som fått ökad användning inom senare år är metoden Supported employment (SE). Effektstudier av SE visar på goda resultat men även på könsskillnader vilket tyder på att metoden fungerar olika beroende av könstillhörighet. Vad som påverkar dessa könsskillnader är oklart och det behövs således mer kunskap för att såväl kvinnor som män med funktionsnedsättning ska få jämställda möjligheter till arbete. Detta projekts övergripande syfte är att undersöka att undersöka könsskillnader i form av utfall, chanser och resurser i SE-processer för män och kvinnor med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar och hur maktstrukturer i form av genusstrukturer och funktionsförmågestrukturer påverkar SE-processen till arbete.

Projektledare: Johanna Gustafsson, Örebro universitet
Finansiering: 3 150 000

Inträdet i vuxenlivet – sysselsättningsmönster och individuella förutsättningar för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige

Trots mångåriga funktionshinderpolitiska ambitioner och reformer är personer med funktionsnedsättning fortfarande i hög grad exkluderade på olika samhällsarenor. För att mer effektivt främja ökad delaktighet och inkludering för personer med funktionsnedsättning behövs, i linje med den relativa funktionshinderförståelsen, forskningsbaserade kunskaper om både individers förutsättningar och omgivningsfaktorer. Anpassningar av samhällsinsatser på individ-, grupp- och samhällsnivå och samspelet dem emellan, fordrar kunskapsunderlag på populationsnivå. I projektet ska både individuella förutsättningar och arbetslivsrelaterade villkor över tid för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning studeras.

Projektledare: Magnus Tideman, Högskolan i Halmstad
Finansiering: 4 200 000

Socialt hållbar bostadspolitik för personer som åldras med funktionsnedsättning: Utveckling av en kunskapsbas som stödjer delaktighet och aktivt medborgarskap

Av de 1,9 milj. personer i Sverige som är 65 år och äldre bor 96 % i vanliga bostäder, varav många åldras med funktionsnedsättningar. Projektets grundantagande är att funktionshinder uppkommer i mötet mellan individen och miljön och förenar perspektiv från såväl åldrandeforskning som rehabilitering. Det övergripande syftet är att generera ny kunskap om utmaningar och möjligheter kring äldres bostäder och därmed bidra till en forskningsunderbyggd och socialt hållbar bostadspolitik som stödjer delaktighet och aktivt medborgarskap.

Projektledare: Susanne Iwarsson, Lunds universitet
Finansiering: 4 500 000

Att realisera den dolda potentialen – Hur personer med funktionsnedsättningar kan bli delaktiga i och dra nytta av universellt utformade tjänster för e-hälsa genom samskapande i designprocessen

Det finns en ännu orealiserad potential för vården att erbjuda digitala e-hälsotjänster som möjliggör för personer med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar att ta en större aktiv del i sin vård. För att denna potential ska frigöras behöver alla aktörsperspektiv involveras (figur 1) och bidra till att utforma de digitala tjänsterna. Användarperspektiv och designperspektiv har haft ett svagare inflytande än övriga perspektiv (tekniska-, policy- och sjukvårdsperspektiven) i designprocessen. Detta projekt samlar alla aktörer och ska genom metoder för deltagande och samskapande synliggöra underlättande och hindrande faktorer samt utforma och testa lösningar som möjliggör att området e-hälsa blir tillgängligt och användbart för personer med funktionsnedsättningar.

Projektledare: Catharina Gustavsson, Landstinget Dalarna
Finansiering: 4 500 000

 

Juniorforskare

Bättre kommunikation hos individer med medfödd dövblindhet

Medfödd dövblindhet innebär dubbel sensorisk nedsättning vid födseln eller innan ett språk har etablerats. Kombinerad hörsel- och synnedsättning medför en kraftig begränsning i möjligheten att utveckla kommunikativa färdigheter, vilket i sin tur leder till begränsade möjligheter att delta i social interaktion.Samhällets möjlighet att möta behoven hos individer med dövblindhet hindras av bristande kunskap om vad personer i den sociala omgivningen behöver göra för att underlätta för samspel och kommunikation hos dessa individer. Det är därför både teoretiskt viktigt och samhälleligt relevant att studera kommunikation och social interaktion hos individer med medfödd dövblindhet samt hur dessa processer kan stöttas. Vad den sociala omgivningen kan göra för att stötta social interaktion och kommunikativ förmåga samt genom det ökad social delaktighet i gruppen är utgångspunkten för föreliggande projekt.

Projektledare: Emil Holmer, Linköpings universitet
Finansiering: 4 500 000

Socialt stöd och vård för människor med funktionshinder som varit föremål för intimt partnervåld

Intimt partnervåld riktat mot personer med funktionsnedsättning utgör ett förbisett men allvarligt samhälls- och folkhälsoproblem med svåra följder för dem som drabbas (psykiskt, fysiskt och ekonomiskt). Sjukvård, socialtjänst och polis utgör centrala funktioner i såväl förebyggandet som hanteringen av dessa våldsrelaterade fall, men de stödinsatser som samhället sätter invisar sig ofta vara otillräckliga. Projektet syftar till att vinna ny kunskap dels om hur olika stödinsatser i det svenska samhället hanterar behoven hos människor med funktionsnedsättning som utsätts för våld, dels hur våld kan förhindras med förbättrade stödinsatser.

Projektledare: Fredinah Namatovu, Umeå universitet
Finansiering: 5 000 000

Hållbar Utveckling av Inkluderande Förskolor: Tvärvetenskaplig Samproduktionsforskning för Barn med Funktionsnedsättning och Lärarprofessionen i Framtidens Förskola

Projektet, och dess fyra tillhörande studier, handlar om inkluderande förskolor i Sverige och hur dessa kan bli ännu bättre. Bland annat undersöks undersöks stödinsatser till barn med funktionsnedsättning på inkluderande förskolor, hur ett utökat stöd eller nya stödinsatser kan öka barn med funktionsnedsättnings delaktighet vid inkluderande förskolor samt hur metoder och verktyg kan vara ledning och personal i förskola behjälpliga.

Projektledare: Johanna Lundqvist, Mälardalens högskola
Finansiering: 4 350 000

Dödsfall i onödan? Förväntad livslängd för intellektuellt funktionshindrade som en politisk fråga

Det här projektet syftar till att förstå den förväntade livslängden för personer med intellektuella funktionsnedsättningar som en politisk fråga. Trots att det har kommit återkommande rapporter om att människor i den här gruppen dör till följd av misstag inom vård- och omsorg och trots att medicinsk forskning visar att glappet mellan livslängden hos funktionshindrade och resten av befolkningen delvis har sociala förklaringar, har varken den funktionshinderpolitiska offentliga debatten eller forskningen i Sverige närmat sig livslängd från ett socialt och politiskt perspektiv.

Projektledare: Niklas Altermark, Lunds universitet
Finansiering: 4 500 000

 

Post dok

Förbud mot bristande tillgänglighet – rättsliga möjligheter och begränsningar gällande ett aktivt deltagande för personer med funktionsnedsättning

För att möjliggöra ett aktivt deltagande för personer med funktionsnedsättning på olika områden i samhället är det av stor vikt att tillgängligheten anpassas efter människors olika behov. Det har den svenska lagstiftaren tagit fasta vid, och år 2015 infördes ett förbud mot bristande tillgänglighet i den svenska diskrimineringslagen. Förbudet, som gäller på tio olika samhällsområden, ålägger arbetsgivare och näringsidkare m. fl. att vidta åtgärder för tillgänglighet. Förbudet är det i nuläget enda medlet för enskilda att på rättslig väg genomdriva ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning gentemot andra enskilda rättssubjekt. Syftet med detta projekt är att studera och analysera det nya förbudet samt de möjligheter och utmaningar som utvecklingen mot en ökad tillgänglighet står inför i ett rättsligt sammanhang. Vilka rättigheter har personer med funktionsnedsättning och vilka däremot korresponderande skyldigheter har de potentiellt ansvariga?

Projektledare: Sabina Hellborg, Stockholms universitet
Finansiering: 2 000 000

Sexualitet – en tillgänglighetsfråga

Få skulle sannolikt säga emot att alla människor har rätt att uttrycka sin sexualitet utan att diskrimineras (såvida den inte skadar någon annan). Detta samförstånd döljer dock ett inneboende dilemma i talet om rättigheter, nämligen hur de ska uppnås i praktiken och vems ansvaret är. Medan de flesta kan hantera sin sexualitet privat är detsamma inte alltid möjligt för personer med funktionsnedsättning, t.ex. på grund av otillgänglighet, fördomar och bristande kunskap. Detta projekt syftar till att utforska levda erfarenheter av (funktions)hinder i att uppnå sexuell hälsa och välbefinnande, och mer specifikt om att undersöka mångfalden av sexuella tillgänglighetsbehov ur ett intersektionellt perspektiv, med särskilt fokus på typ av funktionsnedsättning, genus, sexuell läggning och ålder.

Projektledare: Julia Bahner, University of Leeds
Finansiering: 2 000 000

Mekanismer och processer inom funktionshinderomsorgen inflytande på tillgängliggörandet av informations-och kommunikationsteknik för personer med utvecklingsstörning

Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har förändrat förutsättningarna för deltagande i olika livssfärer. Att leva med en utvecklingsstörning (ID) betyder ofta ett behov av stöd i det dagliga livet. Detta stöd tillhandahålls av den kommunala funktionshinderomsorgen och personernas livsvillkor är därför i hög grad beroende av organisationsstrukturer. Tidigare forskning har visat att IKT är en naturlig del av det dagliga livet för unga vuxna med ID men det saknas stöd inom organisationen. Det övergripande syftet med detta projekt är att undersöka mekanismer och processer inom en kommunal funktionshinderomsorg som påverkar tillgången till informations- och kommunikationsteknik
(IKT) för unga vuxna med måttlig utvecklingsstörning.

Projektledare: Camilla Ramsten, Mälardalens högskola
Finansiering: 2 000 000