Här kan du läsa om den pågående forskningen med projektbidrag inom programmet för tillämpad välfärdsforskning.

Utveckla, testa och implementera en metod för bedömningsstöd av barns omsorgsansvar i socialtjänstens barnavårdsutredningar

Detta projekt har fokus på att utveckla, pröva och implementera ett bedömningsstöd i barnavårdsutredningar för att bedöma barns omsorgsuppgifter och omsorgsansvar i sin familj. I ett tidigare pilotprojekt har forskarna  kunnat visa att barn tar på sig omsorgsuppgifter när det saknas annat stöd i familjen och när barn gör omsorgsuppgifter av högre omfattning eller känslig natur riskerar det att påverka deras hälsa, skolnärvaro och vuxenblivande. Barns omsorgsansvar utgör en riskfaktor i socialtjänstens bedömningssystem BBIC. Ändå saknas ett bedömningsstöd som hjälper socialsekreterare att dels få kunskap om vad barn gör och dels hur det påverkar dem. Syftet med detta projekt är därför att utveckla, pröva och implementera ett bedömningsstöd i socialtjänstens praktik kring barnavårdsutredningar för att bedöma risken i barns omsorgsansvar.

Projektledare: Ulrika Järkestig-Berggren,  Linnéuniversitetet
Finansiering: ca 5,3 miljoner kr
Pågår: 2020-2024

Varför? Hur? En processutvärdering av en ny behandling för samlarsyndrom för att undersöka effekter, mekanismer och framgångsfaktorer för implementering i socialtjänsten.

Personer med samlarsyndrom har stora svårigheter att slänga saker så att hemmet blir överbelamrat, vilket påverkar deras funktion och utsätter dem för risk för vräkning och bränder. De allvarliga konsekvenserna av tillståndet innebär ofta behov av långvariga insatser från socialtjänsten. I ett led att möta detta behov, startades nyligen ett team inom socialtjänsten som erbjuder specialiserat boendestöd med fokus på utrensning av belamrade bostäder. Effekterna kommer att utvärderas i en kommande randomiserad kontrollerad studie (RCT). Resultaten är emellertid inte tillräckliga för att socialtjänsten och beslutsfattare ska kunna implementera insatsen. För att öka förståelsen för hur resultaten från RCT:n kan användas i praktiken, ämnar detta forskningsprojekt genomföra en processutvärdering parallellt med RCT:n. Syftet med processutvärderingen är att förklara resultaten, optimera insatsen och identifiera framgångsfaktorer för implementering.

Projektledare: Volen Ivanov,  Karolinska institutet
Finansiering: ca 2,2 miljoner kr
Pågår: 2020-2024

Gapet mellan kommunernas anhörigstöd och omsorgsgivarnas användning – En studie om socialtjänstens och omsorgsgivarnas förutsättningar för och erfarenheter av anhörigstöd

Sedan 2009 ska kommunerna enligt Socialtjänstlagen “erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder”. Lagen om anhörigstöd synliggör informella omsorgsgivare som möjliga brukare/klienter av insatser för egen del. Hittills är det dock fortfarande få omsorgsgivare som får direkt anhörigstöd, d.v.s. stöd som riktas till omsorgsgivarna själva. Glappet i anhörigstödets ambition och vad man åstadkommit behöver studeras vidare.  Syftet med detta projekt är att studera socialtjänstens och omsorgsgivarnas förutsättningar för och erfarenheter av anhörigstöd.

Projektledare: Magnus Jegermalm,  Högskolan i Jönköping
Finansiering: ca 4,4 miljoner kr
Pågår: 2020-2023

Gör klienters åsikter någon skillnad? En studie av nya former för brukarinflytande inom svensk socialpsykiatri genom exemplet brukarrevison

Brukarinflytande inom området psykisk ohälsa lyfts i statliga utredningar fram som centralt för utveckling av insatser. En rad praktiker har upprättats för att stärka inflytandet bland annat så kallad brukarrevision som är en verksamhetsgranskning, utförd av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Det senaste decenniet har intresset för brukarrevisioner ökat inom verksamhetsområdet. Trots detta saknas studier om fenomenet. I detta projekt kommer brukarrevision som en strategi for brukarinflytande i utveckling av stöd och omsorg på området psykisk ohälsa att undersökas. Specifikt syftar projektet till att identifiera mönster i utförda brukarrevisioner, analysera utmaningar i genomförande och undersöka utfall av brukarrevisioner i relation till kvalitetsutveckling och brukarinflytande.

Projektledare: Urban Markström, Umeå universitet
Finansiering: ca 4,5 miljoner kr
Pågår: 2020-2023

 

Utvärdering av metod för föräldraskapsstöd – Parenting Young Children – i hemmiljö för föräldrar med kognitiva svårigheter där det finns risk för försummelse

Forskningsprojektet ska utvärdera Parenting Young Children (PYC), ett stödprogram anpassat för föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning och andra kognitiva nedsättningar. PYC har sedan 2010 implementerats i många kommuner i Sverige, med gott resultat enligt kliniska erfarenheter och kvalitativa utvärderingar. Det saknas dock evidens för metoden, vilket Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har identifierat som en viktig kunskapslucka. Syftet med föreliggande forskningsprojekt är att fylla denna kunskapslucka, genom en RCT-studie kompletterad med processdata och kvalitativ utvärdering av föräldrarnas och barnens perspektiv.

Projektledare: Thomas Strandberg, Högskolan dalarna
Finansiering: ca 5,9 miljoner kr
Pågår: 2020-2024

Hur kan vi stödja unga som varken arbetar eller studerar? En teoridriven utvärdering och implementeringsstudie av etableringsinsatser för att stärka UVAS integrering i arbets- och samhällslivet

Detta projekt utgår från en samhällelig oro inför de problem och komplexa utmaningar som idag möter unga som varken arbetar eller studerar (så kallade UVAS). Dessutom är det ett svar på de etableringsinsatser som introducerats men sällan utvärderats för att stödja gruppens integrering i arbets- och samhällslivet, något som gjort att vi idag saknar evidens gällande om och i så fall hur dessa initiativ fungerar. Genom att fokusera på lärande och goda exempel med avsikten att föreslå vägar framåt avser projektet bidra med sådan kunskap. Detta genom att studera de omständigheter under vilka etableringsinsatser bidrar till ökad sysselsättning hos unga som varken arbetar eller studerar samt hur dessa kan implementeras på bästa sätt.

Projektledare: Frida Jonsson, Umeå universitet
Finansiering: 3,7 miljoner kr
Pågår: 2020-2023

Barns delaktighet i utredningssamtal om stödinsatser enligt LSS

Det har länge betonats att barns perspektiv bör stärkas i lagstiftningen inom funktionshinderområdet. Nya studier visar emellertid att barn med funktionsnedsättningar ofta har begränsad delaktighet i utredningsprocessen enligt LSS-lagen, dvs i utredning, planering och beslutsfattande gällande stödinsatser. Det har även visats att involverade LSS-handläggare ofta förlitar sig på föräldrarnas beskrivningar av barnens behov. Detta indikerar en brist på kunskap hos handläggarna och verktyg för direkt kommunikation med barn med begränsade resurser för att kommunicera muntligt. Detta projekt kommer att undersöka, både från de professionella, barnens och deras föräldrars perspektiv, hur ökat delaktighet kan möjliggöras för barn under utredningsprocessen i samband med ansökan enligt LSS.

Projektledare: Martin Molin, Högskolan väst
Finansiering: ca 3 miljoner kr
Pågår: 2020-2023

Trygga Föräldrar – stöd till föräldrar med utländsk bakgrund som lever i social utsatthet med tonårsbarn

Föräldrar med utländsk bakgrund som lever i utsatta områden är ofta oroliga för att deras barn (12-18 år) har eller kommer att dras till skadliga miljöer med kriminalitet och alkohol/droger. Genom tidiga insatser kan socialtjänsten hjälpa både föräldrar och deras barn till bättre utvecklingsvillkor. Programmet Trygga Föräldrar (TF) erbjuder kulturellt anpassat stöd till föräldrar genom att främja skyddsfaktorer hos dem och stärka dem i deras föräldraskap genom fokus på självtillit och föräldra-barnkommunikation. Detta forskningsprojekt syftar till att testa implementeringen och effekten av TF i svenska kommuner.

Projektledare: Sabina Kapetanovic, Högskolan Väst
Finansiering: ca 4,6 miljoner kr
Pågår: 2020-2023

Investera i unga vuxna med psykisk ohälsa – Karriärrelaterade resultat (eventuellt utfall) och ansvar i det svenska välfärdssystemet

Idag finns mycket kunskap om hur centralt utbildning och arbete är för ungas inträde och etablering i vuxenlivet. Så är det också för unga med psykisk ohälsa, men för dem medför etablering som vuxen särskilda utmaningar. Ett tidigare projekt som bland annat innefattade en litteraturöversikt om metoden Supported Education (SEd) framhöll i resultatet behovet av mer forskning om implementeringsprocessen. Det övergripande syftet för denna studie är  att undersöka resultat för integrerad SE/SEd-verksamhet för unga vuxna med psykisk ohälsa så som modellen är implementerad i svensk välfärdskontext.

Projektledare: David Rosenberg, Umeå universitet
Finansiering: ca 4,9 miljoner kr
Pågår: 2020-2024

Två kontrollerade studier av Tryggare barn: En manualiserad metod för att förebygga barnmisshandel

Föräldrastödsprogrammet Tryggare barn riktar sig till föräldrar inom socialtjänsten med orosanmälan om våld eller kränkning mot barn. Insatsen har redan använts i ett par år inom socialtjänsten, men har hittills inte utvärderats. I detta projekt planeras två separata studier där effekterna av Tryggare barn ska utvärderas.

Projektledare: Martin Forster, Karolinska Institutet
Finansiering: ca 3,9 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”Tryggare barn”

Stöd till placerade barns föräldrar – utveckling av en kunskapsbaserad praktik för en marginaliserad målgrupp

Varje år placeras ungefär 20 000 barn i samhällsvård, och skiljs därmed från sina föräldrar. Och trots att Socialtjänsten förväntas ge stöd till placerade barns föräldrar visar studier att många föräldrar känner sig bortglömda. Anna Melke vid Göteborgsregionens kommunalförbund kommer att leda ett forskningsprojekt där praktiker, intresseorganisationer och forskare i sex kommuner tillsammans ska utveckla en kunskapsbaserad praktik för att ge sådant stöd.

Projektledare: Anna Melke, Göteborgsregionens kommunalförbund
Finansiering: ca 4,9 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”Stöd till placerade barns föräldrar”

Vägar till arbete för långtidsarbetslösa: en jämförelse av kommunala och privata arbetsmarknadsinsatser, effekter, mekanismer och implementering

I detta projekt jämförs olika arbetsmarknadsinsatser för personer som är långtidsarbetslösa. I Sverige förekommer arbetsträning både inom den kommunala socialtjänsten samt genom privata utförare som anlitas av Arbetsförmedlingen. Vilka effekter uppnår insatserna? Och vilka faktorer är mest framgångsrika för att deltagarna ska komma i arbete?

Projektledare: Mikaela Starke, Göteborgs universitet
Finansiering: ca 5 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”Vägar till arbete för långtidsarbetslösa”

LEX-projektet: Boende- och livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera välfärdsservice och bostadsplanering genom nya kollaborativa praktiker

Detta projekt handlar om att fördjupa kunskapen om boendesituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning i Sverige, och hur deras behov speglas i kommunal bostads- och samhällsplanering. För att ta reda på hur man kan skapa hållbara livsmiljöer för dessa individer kommer projektet att kartlägga situationen i dag, och därefter genomföra en studie där målgruppen och involverade kommunala sektorer arbetar tillsammans i s.k. Living Labs.

Projektledare: Urban Markström, Umeå universitet
Finansiering: ca 1,7 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Mer om LEX-projektet

Digitala verktyg för ökad delaktighet i barnutredningar (Dig-barn)

Detta innovationsprojekt kommer att bidra med generella kunskaper om den digitala teknologins möjligheter för att öka barns delaktighet liksom kunskaper som berör den sociala barnavårdens barn och deras delaktighet i utredningsprocessen mer specifikt. Syftet med detta projekt är att öka barns delaktighet i socialtjänstens barnutredningar genom att föra in ett digitalt verktyg som barn kan använda i utredningssamtalen.

Projektledare: Gunnel Östlund, Mälardalens högskola
Finansiering: ca 4 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Barns delaktighet och insatsernas utfall inom den sociala barnavården: En modell för regionalt utvecklingsarbete

Inom studier av den svenska sociala barnavården finns en stor kunskapslucka vad gäller bedömningsprocessen inom socialtjänsten och resultatet av socialtjänstens insatser. Syftet med detta projekt är att ta fram en modell för regionalt utvecklingsarbete. Den ska inkludera riktlinjer för att stärka barns delaktighet och verktyg för kommunal egengranskning av sitt arbete och socialtjänstens egenuppföljning av resultat.

Projektledare: Maria Heimer, Uppsala universitet
Finansiering: ca 5 miljoner
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”Barns delaktighet och insatsernas utfall inom den sociala barnavården”

Överskrida gränser i socialt arbete. Samverkan i partnerskap i interventioner i särskilt utsatta områden i Sverige

Denna studie undersöker policy och praktik riktad mot områden som betecknas som ”särskilt utsatta” i Sverige. I dag identifierar polisen 23 sådana områden i Sverige. Policyinitiativ har tagits i syfte att motverka en utveckling mot kriminella gängbildningar, användning av allvarligt våld och vad som benämnts som parallella samhällsstrukturer. I studien kommer fyra särskilt utsatta områden att studeras genom intervjuer och observation över tid.

Projektledare: Torbjörn Forkby, Linnéuniversitetet
Finansiering: ca 4,4 miljoner
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”Överskrida gränser i socialt arbete”

TRANSITION – utveckling och utvärdering av en standardiserad stödinsats i övergången till vuxenlivet för unga vuxna med autismspektrumtillstånd och/eller ADHD som har beviljats boendestöd

Unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ställs ofta inför stora utmaningar vid övergången till vuxenlivet. TRANSITION-programmet har utvecklats vid Karolinska institutet och Stockholms läns landsting med syftet att underlätta övergången för denna grupp. Detta projekt syftar till att utvärdera TRANSITION:s genomförbarhet, effektivitet och kostnadseffektivitet inom de verksamheter som tillhandahåller boendestöd.

Projektledare: Ulf Jonsson, Karolinska Institutet
Finansiering: ca 3,8 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”TRANSITION”

Vad fungerar och varför? Betydelsen av interventioner och organisationers samverkan för våldsutsatta kvinnors hälsa och välbefinnande

I detta projekt studeras våldsutsatta kvinnors behov, förväntningar och erfarenheter av det stöd och behandling de fått med anledning av sin våldsutsatthet. I studien riktas fokus mot de interventioner som erbjuds våldsutsatta kvinnor vid två specialiserade enheter i södra Sverige och de effekter stödet har för våldsutsatta kvinnor.

Projektledare: Lotta Agevall Gross, Linnéuniversitetet
Finansiering: ca 5 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”Vad fungerar och varför?”

I-Share; Brukarmedverkan och innovation för en personcentrerad socialtjänst

Detta projekt ska öka kunskapen om hur personcentrering, brukarmedverkan och delat beslutsfattande kan främjas i socialtjänstens stöd till unga, till personer med psykiska funktionsnedsättningar samt till äldre. Projektet studerar effekten av ett behovsanpassat digitalt beslutsstöd (I-Share) i planering och beslut om insatser, avseende delaktighet, personcentrering, livskvalitet och personals uppskattning av klientens beslutsförmåga.

Projektledare: Ulla-Karin Schön, Stockholms universitet
Finansiering: ca 5 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”I-Share”

Hur kan en evidensbaserad praktik förverkligas i svenska glesbygdskommuner? Utveckling och utvärdering av en modell för implementering av nationella riktlinjer för stöd och behandling vid schizofreni.

Hur hittar vi vägar för att förverkliga en evidensbaserad praktik i den svenska glesbygden, där förutsättningarna skiljer sig från tätorterna? Arbetsmetoder som är utvecklade i tätbefolkade områden, med stora resurser och tillgång till specialistkompetens, kan bli svåra att införa i glesbygdskommunerna. I detta projekt kommer David Rosenberg med kollegor att utveckla och testa en modell för implementering av evidensbaserade insatser i glesbygden, genom regionala samarbetsgrupper.

Projektledare: David Rosenberg, Umeå universitet
Finansiering: ca 4 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”Hur kan en evidensbaserad praktik förverkligas i svenska glesbygdskommuner?”

Hur gör evidens nytta för brukare? Balans mellan följsamhet och anpassningar

Socialtjänstens insatser ska bygga på bästa tillgängliga kunskap och forskningsevidens. Men att använda evidensbaserade insatser har visat sig vara svårt, särskilt när insatsen inte går att använda exakt som den är designad. Då blir det upp till de professionella att balansera följsamhet till insatsen med anpassningar till den kontext där den ska användas. Denna forskning ska undersöka hur anpassnings- och följsamhetsdilemmat hanteras i socialtjänsten och hur ett strukturerat beslutsstöd kan påverka hanteringen.

Projektledare: Henna Hasson, Karolinska Institutet
Finansiering: ca 5 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”Hur gör evidens nytta för brukare?”

Eldupphör Malmö: Urban säkerhet och våldspreventivt arbete i socialt utsatta områden i Malmö, Sverige

Våldsbrott och våld i städerna är ett växande problem i Sverige. De senaste åren har våldsbrott ökat avsevärt i Malmö. Hur arbetar man politiskt och polisiärt med våldsförebyggande åtgärder? Vilka effekter har dessa insatser på individer som lever i socioekonomiskt utsatta områden? Detta forskningsprojekt syftar till att öka kunskapen om våldsförebyggande insatser och undersöka de faktiska konsekvenserna av sådana strategier i utsatta områden i Malmö.

Projektledare: Anna Hedlund, Lunds universitet
Finansiering: ca 2,8 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”Eldupphör Malmö”

Utformning av kunskapsunderlag inom social omsorg i spänningsfältet mellan kunskapsstyrning, brukarinflytande och professionstillit.

Inom många omsorgsverksamheter finns det idag stora behov av att klargöra vilken kunskap som ligger till grund för olika insatser. Detta projekt syftar till att utifrån förbättringsvetenskap samt teknik- och vetenskapsstudier (Science and Technology Studies eller ”STS”) utveckla användbara format för kunskapsunderlag för några insatser som används inom omsorgsverksamheterna Daglig verksamhet och Personligt ombud.

Projektledare: Morten Sager, Göteborgs universitet
Finansiering: ca 4,1 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”Utformning av kunskapsunderlag inom social omsorg”

Tillitens mekanismer: medborgare och samhällsinstitutioner i tre utsatta bostadsområden

Det här projektet undersöker förutsättningarna att skapa tillit genom dialog mellan de boende och samhällsinstitutioner i utsatta områden. Studien bidrar till kunskap som är viktig för att skapa ett inkluderande samhälle där människor kan lita på att få ett respektfullt bemötande från andra och av samhällsinstitutioner, oavsett kön, etnicitet och socioekonomisk status.

Projektledare: Markus Holdo, Uppsala universitet
Finansiering: ca 3,8 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”Tillitens mekanismer”

Välfärdsteknik och styrning: tillit, kontroll och tjänstekvalitet

Detta projekt studerar införandet av välfärdsteknik i svenska kommuner och landsting. Välfärdsteknik syftar i många fall till att höja tjänstekvaliteten för brukarna, men kan också underlätta övervakning och kontroll av de anställda.

Projektledare: Henrik Jordahl, Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Finansiering: ca 5 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”Välfärdsteknik och styrning”

Goda år – ett nytt mått för utvärdering av välfärdsinsatser

Syftet med denna studie är att utveckla ett mått på livskvalitet som benämns ”goda år”. Goda år kan användas för att beräkna om insatser är kostnadseffektiva, men också för att gradera sociala problem. Ju färre goda år en grupp kan räkna med, ju alvarligare är problemet. Projektet bygger vidare på en offentlig utredning (SOU 2015:56) som föreslog att livskvalitet skulle kunna mätas i termer av handlingsfrihet.

Projektledare: Lars Lindholm, Umeå universitet
Finansiering: ca 3,8 miljoner kr
Pågår: 2018-2021

Mer om projektet ”Goda år”