Här kan du läsa om de forskningsprojekt som beviljats finansiering inom det nationella forskningsprogrammet Tillämpad välfärdsforskning.

Start 2018

Två kontrollerade studier av Tryggare barn: En manualiserad metod för att förebygga barnmisshandel

Föräldrastödsprogrammet Tryggare barn riktar sig till föräldrar inom socialtjänsten med orosanmälan om våld eller kränkning mot barn. Insatsen har redan använts i ett par år inom socialtjänsten, men har hittills inte utvärderats. I detta projekt planeras två separata studier där effekterna av Tryggare barn ska utvärderas.

Stöd till placerade barns föräldrar – utveckling av en kunskapsbaserad praktik för en marginaliserad målgrupp

Varje år placeras ungefär 20 000 barn i samhällsvård, och skiljs därmed från sina föräldrar. Och trots att Socialtjänsten förväntas ge stöd till placerade barns föräldrar visar studier att många föräldrar känner sig bortglömda. Anna Melke vid Göteborgsregionens kommunalförbund kommer att leda ett forskningsprojekt där praktiker, intresseorganisationer och forskare i sex kommuner tillsammans ska utveckla en kunskapsbaserad praktik för att ge sådant stöd.

Vägar till arbete för långtidsarbetslösa: en jämförelse av kommunala och privata arbetsmarknadsinsatser, effekter, mekanismer och implementering

I detta projekt jämförs olika arbetsmarknadsinsatser för personer som är långtidsarbetslösa. I Sverige förekommer arbetsträning både inom den kommunala socialtjänsten samt genom privata utförare som anlitas av Arbetsförmedlingen. Vilka effekter uppnår insatserna? Och vilka faktorer är mest framgångsrika för att deltagarna ska komma i arbete?

LEX-projektet: Boende- och livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera välfärdsservice och bostadsplanering genom nya kollaborativa praktiker

Detta projekt handlar om att fördjupa kunskapen om boendesituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning i Sverige, och hur deras behov speglas i kommunal bostads- och samhällsplanering. För att ta reda på hur man kan skapa hållbara livsmiljöer för dessa individer kommer projektet att kartlägga situationen i dag, och därefter genomföra en studie där målgruppen och involverade kommunala sektorer arbetar tillsammans i s.k. Living Labs.

Digitala verktyg för ökad delaktighet i barnutredningar (Dig-barn)

Detta innovationsprojekt kommer att bidra med generella kunskaper om den digitala teknologins möjligheter för att öka barns delaktighet liksom kunskaper som berör den sociala barnavårdens barn och deras delaktighet i utredningsprocessen mer specifikt. Syftet med detta projekt är att öka barns delaktighet i socialtjänstens barnutredningar genom att föra in ett digitalt verktyg som barn kan använda i utredningssamtalen.

Barns delaktighet och insatsernas utfall inom den sociala barnavården: En modell för regionalt utvecklingsarbete

Inom studier av den svenska sociala barnavården finns en stor kunskapslucka vad gäller bedömningsprocessen inom socialtjänsten och resultatet av socialtjänstens insatser. Syftet med detta projekt är att ta fram en modell för regionalt utvecklingsarbete. Den ska inkludera riktlinjer för att stärka barns delaktighet och verktyg för kommunal egengranskning av sitt arbete och socialtjänstens egenuppföljning av resultat.

Överskrida gränser i socialt arbete. Samverkan i partnerskap i interventioner i särskilt utsatta områden i Sverige

Denna studie undersöker policy och praktik riktad mot områden som betecknas som ”särskilt utsatta” i Sverige. I dag identifierar polisen 23 sådana områden i Sverige. Policyinitiativ har tagits i syfte att motverka en utveckling mot kriminella gängbildningar, användning av allvarligt våld och vad som benämnts som parallella samhällsstrukturer. I studien kommer fyra särskilt utsatta områden att studeras genom intervjuer och observation över tid.

TRANSITION – utveckling och utvärdering av en standardiserad stödinsats i övergången till vuxenlivet för unga vuxna med autismspektrumtillstånd och/eller ADHD som har beviljats boendestöd

Unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ställs ofta inför stora utmaningar vid övergången till vuxenlivet. TRANSITION-programmet har utvecklats vid Karolinska institutet och Stockholms läns landsting med syftet att underlätta övergången för denna grupp. Detta projekt syftar till att utvärdera TRANSITION:s genomförbarhet, effektivitet och kostnadseffektivitet inom de verksamheter som tillhandahåller boendestöd.

Vad fungerar och varför? Betydelsen av interventioner och organisationers samverkan för våldsutsatta kvinnors hälsa och välbefinnande

I detta projekt studeras våldsutsatta kvinnors behov, förväntningar och erfarenheter av det stöd och behandling de fått med anledning av sin våldsutsatthet. I studien riktas fokus mot de interventioner som erbjuds våldsutsatta kvinnor vid två specialiserade enheter i södra Sverige och de effekter stödet har för våldsutsatta kvinnor.

I-Share; Brukarmedverkan och innovation för en personcentrerad socialtjänst

Detta projekt ska öka kunskapen om hur personcentrering, brukarmedverkan och delat beslutsfattande kan främjas i socialtjänstens stöd till unga, till personer med psykiska funktionsnedsättningar samt till äldre. Projektet studerar effekten av ett behovsanpassat digitalt beslutsstöd (I-Share) i planering och beslut om insatser, avseende delaktighet, personcentrering, livskvalitet och personals uppskattning av klientens beslutsförmåga.

Hur kan en evidensbaserad praktik förverkligas i svenska glesbygdskommuner? Utveckling och utvärdering av en modell för implementering av nationella riktlinjer för stöd och behandling vid schizofreni.

Hur hittar vi vägar för att förverkliga en evidensbaserad praktik i den svenska glesbygden, där förutsättningarna skiljer sig från tätorterna? Arbetsmetoder som är utvecklade i tätbefolkade områden, med stora resurser och tillgång till specialistkompetens, kan bli svåra att införa i glesbygdskommunerna. I detta projekt kommer David Rosenberg med kollegor att utveckla och testa en modell för implementering av evidensbaserade insatser i glesbygden, genom regionala samarbetsgrupper.

Hur gör evidens nytta för brukare? Balans mellan följsamhet och anpassningar

Socialtjänstens insatser ska bygga på bästa tillgängliga kunskap och forskningsevidens. Men att använda evidensbaserade insatser har visat sig vara svårt, särskilt när insatsen inte går att använda exakt som den är designad. Då blir det upp till de professionella att balansera följsamhet till insatsen med anpassningar till den kontext där den ska användas. Denna forskning ska undersöka hur anpassnings- och följsamhetsdilemmat hanteras i socialtjänsten och hur ett strukturerat beslutsstöd kan påverka hanteringen.

Eldupphör Malmö: Urban säkerhet och våldspreventivt arbete i socialt utsatta områden i Malmö, Sverige

Våldsbrott och våld i städerna är ett växande problem i Sverige. De senaste åren har våldsbrott ökat avsevärt i Malmö. Hur arbetar man politiskt och polisiärt med våldsförebyggande åtgärder? Vilka effekter har dessa insatser på individer som lever i socioekonomiskt utsatta områden? Detta forskningsprojekt syftar till att öka kunskapen om våldsförebyggande insatser och undersöka de faktiska konsekvenserna av sådana strategier i utsatta områden i Malmö.

Utformning av kunskapsunderlag inom social omsorg i spänningsfältet mellan kunskapsstyrning, brukarinflytande och professionstillit

Inom många omsorgsverksamheter finns det idag stora behov av att klargöra vilken kunskap som ligger till grund för olika insatser. Detta projekt syftar till att utifrån förbättringsvetenskap samt teknik- och vetenskapsstudier (Science and Technology Studies eller ”STS”) utveckla användbara format för kunskapsunderlag för några insatser som används inom omsorgsverksamheterna Daglig verksamhet och Personligt ombud.

Tillitens mekanismer: medborgare och samhällsinstitutioner i tre utsatta bostadsområden

Det här projektet undersöker förutsättningarna att skapa tillit genom dialog mellan de boende och samhällsinstitutioner i utsatta områden. Studien bidrar till kunskap som är viktig för att skapa ett inkluderande samhälle där människor kan lita på att få ett respektfullt bemötande från andra och av samhällsinstitutioner, oavsett kön, etnicitet och socioekonomisk status.

Välfärdsteknik och styrning: tillit, kontroll och tjänstekvalitet

Detta projekt studerar införandet av välfärdsteknik i svenska kommuner och landsting. Välfärdsteknik syftar i många fall till att höja tjänstekvaliteten för brukarna, men kan också underlätta övervakning och kontroll av de anställda.

Goda år – ett nytt mått för utvärdering av välfärdsinsatser

Syftet med denna studie är att utveckla ett mått på livskvalitet som benämns ”goda år”. Goda år kan användas för att beräkna om insatser är kostnadseffektiva, men också för att gradera sociala problem. Ju färre goda år en grupp kan räkna med, ju alvarligare är problemet. Projektet bygger vidare på en offentlig utredning (SOU 2015:56) som föreslog att livskvalitet skulle kunna mätas i termer av handlingsfrihet.

Start 2020

Utveckla, testa och implementera en metod för bedömningsstöd av barns omsorgsansvar i socialtjänstens barnavårdsutredningar

Syftet med detta projekt är att utveckla, pröva och implementera ett bedömningsstöd i barnavårdsutredningar för att bedöma barns omsorgsuppgifter och omsorgsansvar i sin familj. Det saknas ett bedömningsstöd som hjälper socialsekreterare att dels få kunskap om vad barn gör och dels hur det påverkar dem.

Varför? Hur? En processutvärdering av en ny behandling för samlarsyndrom för att undersöka effekter, mekanismer och framgångsfaktorer för implementering i socialtjänsten

Personer med samlarsyndrom har stora svårigheter att slänga saker så att hemmet blir överbelamrat, vilket påverkar deras funktion och utsätter dem för risk för vräkning och bränder. De allvarliga konsekvenserna av tillståndet innebär ofta behov av långvariga insatser från socialtjänsten. I ett led att möta detta behov, startades nyligen ett team inom socialtjänsten som erbjuder specialiserat boendestöd med fokus på utrensning av belamrade bostäder. Syftet med denna processutvärdering är att optimera insatsen och identifiera framgångsfaktorer för implementering.

Gapet mellan kommunernas anhörigstöd och omsorgsgivarnas användning – En studie om socialtjänstens och omsorgsgivarnas förutsättningar för och erfarenheter av anhörigstöd

Sedan 2009 ska kommunerna enligt Socialtjänstlagen “erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder”. Syftet med detta projekt är att studera socialtjänstens och omsorgsgivarnas förutsättningar för och erfarenheter av anhörigstöd.

Gör klienters åsikter någon skillnad? En studie av nya former för brukarinflytande inom svensk socialpsykiatri genom exemplet brukarrevision

Brukarinflytande inom området psykisk ohälsa lyfts i statliga utredningar fram som centralt för utveckling av insatser. En rad praktiker har upprättats för att stärka inflytandet bland annat så kallad brukarrevision som är en verksamhetsgranskning, utförd av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Projektet syftar till att identifiera mönster i utförda brukarrevisioner, analysera utmaningar i genomförande och undersöka utfall av brukarrevisioner i relation till kvalitetsutveckling och brukarinflytande.

Utvärdering av metod för föräldraskapsstöd – Parenting Young Children – i hemmiljö för föräldrar med kognitiva svårigheter där det finns risk för försummelse

Forskningsprojektet ska utvärdera Parenting Young Children (PYC), ett stödprogram anpassat för föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning och andra kognitiva nedsättningar. PYC har sedan 2010 implementerats i många kommuner i Sverige, med gott resultat enligt kliniska erfarenheter och kvalitativa utvärderingar. Det saknas dock evidens för metoden, vilket Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har identifierat som en viktig kunskapslucka. Syftet med föreliggande forskningsprojekt är att fylla denna kunskapslucka, genom en RCT-studie kompletterad med processdata och kvalitativ utvärdering av föräldrarnas och barnens perspektiv.

  • Projektledare: Thomas Strandberg, Högskolan dalarna
  • Finansiering: ca 5,9 miljoner kronor
  • Pågår: 2020-2024

Hur kan vi stödja unga som varken arbetar eller studerar? En teoridriven utvärdering och implementeringsstudie av etableringsinsatser för att stärka UVAS integrering i arbets- och samhällslivet

Detta projekt ämnar lägga en kunskapsgrund för att förbättra förutsättningarna för unga som varken arbetar eller studerar genom att utvärdera insatser som avser underlätta deras etablering på arbetsmarknaden eller i utbildningssystemet. Mer specifikt utgår projektet från en politisk och samhällelig oro inför de problem och komplexa utmaningar som möter denna ungdomsgrupp. Dessutom är det ett svar på de insatser som introducerats, men sällan utvärderats, i den svenska kontexten.

Barns delaktighet i utredningssamtal om stödinsatser enligt LSS

Detta projekt kommer att undersöka, både från de professionella, barnens och deras föräldrars perspektiv, hur ökat delaktighet kan möjliggöras för barn under utredningsprocessen i samband med ansökan enligt LSS, dvs i utredning, planering och beslutsfattande gällande stödinsatser.

Trygga Föräldrar – stöd till föräldrar med utländsk bakgrund som lever i social utsatthet med tonårsbarn

Föräldrar med utländsk bakgrund som lever i utsatta områden är ofta oroliga för att deras barn (12-18 år) har eller kommer att dras till skadliga miljöer med kriminalitet och alkohol/droger. Genom tidiga insatser kan socialtjänsten hjälpa både föräldrar och deras barn till bättre utvecklingsvillkor. Programmet Trygga Föräldrar (TF) erbjuder kulturellt anpassat stöd till föräldrar genom att främja skyddsfaktorer hos dem och stärka dem i deras föräldraskap genom fokus på självtillit och förälder- och barnkommunikation. Detta forskningsprojekt syftar till att testa implementeringen och effekten av TF i svenska kommuner.

Investera i unga vuxna med psykisk ohälsa – Karriärrelaterade resultat (eventuellt utfall) och ansvar i det svenska välfärdssystemet

Idag finns mycket kunskap om hur centralt utbildning och arbete är för ungas inträde och etablering i vuxenlivet. Så är det också för unga med psykisk ohälsa, men för dem medför etablering som vuxen särskilda utmaningar. Ett tidigare projekt som bland annat innefattade en litteraturöversikt om metoden Supported Education (SEd) framhöll i resultatet behovet av mer forskning om implementeringsprocessen. Det övergripande syftet för denna studie är  att undersöka resultat för integrerad SE/SEd-verksamhet för unga vuxna med psykisk ohälsa så som modellen är implementerad i svensk välfärdskontext.

Start 2021

ACCESS-studien: en randomiserad kontrollerad studie av Healthier Wealthier Families modellen i Sverige

Fattigdom är en starkt bidragande faktor till utsatthet i barndomen. Effektiva interventioner behövs för att hjälpa familjer som lever i fattigdom att förbättra sin ekonomi. Detta projekt ska utvärdera effektiviteten och kostnadseffektiviteten av ”Healthier Wealthier Families” (HWF), en servicemodell som använder barnhälsovården som ingång för att länka samman familjer med den kommunala rådgivningstjänsten.

Händerna på ratten? Att styra automatiseringsprocesser inom socialtjänsten

Automatisering, maskiner som tar över människors bedömning, finns överallt. Automatisering av socialtjänsten är kontroversiell och möter motstånd både från yrkesverksamma och juridiken. Internationell forskning visar dessutom att det finns risker med automatiserade beslut i socialtjänsten. Detta projekt undersöker ett urval av socialtjänstsförvaltningar angående deras förståelse för och styrning av den pågående automatiseringsprocessen. Vilka åtgärder vidtas för att uppnå förbättringar och undvika negativa effekter på de kärnvärden som enligt lag, policy och professionella standarder styr socialtjänsten? Hur hanteras och justeras automatiseringsprocessen?

Biståndsbedömd öppenvård för barn som riskerar att fara illa: Arbetssätt, barns delaktighet och insatsers utfall

De flesta av de barn som riskerar att fara illa och som får en biståndsbedömd insats av socialtjänsten erbjuds en insats inom öppenvården. Ett övergripande syfte med denna studie är att öka vår kunskap om kommuners egen öppenvård, belyst som en integrerad del av myndighetskedjan och socialtjänstens arbete med utsatta barn. Forskningsprojektet tar sig an två angelägna huvudfrågor: barns delaktighet i familjebehandling och öppenvård i sin helhet, och om öppenvårdens insatser har varit till hjälp för barnet.

Familjehem sökes. Rekrytering, bedömning och samverkan inom familjehemsvården

Det här projektet syftar till att undersöka förklaringar till bristen på familjehem genom att ställa tre övergripande frågor i tre olika delstudier: Varför ansöker inte fler om att bli familjehem? På vilka grunder bedöms sökande som lämpliga eller olämpliga? Samt, hur hanteras konkurrensen om familjehem av kommuner genom regional samverkan?

”Individens behov i centrum” (IBIC), en metod och modell för att administrera och utföra insatser inom socialtjänsten – ett kritiskt perspektiv

Individens behov i centrum (IBIC) är en arbetsmetod i socialtjänstens handläggningsprocess av ärenden och genomförande av insatser avseende vuxna. Det här projektet ska kritiskt granska om och hur IBIC främjar ett socialt stöd och bidrar till att förverkliga den svenska socialtjänstlagens intentioner. Socialstyrelsen rekommenderar användning av IBIC och nio av tio svenska kommuner har implementerat eller kommer att införa IBIC. Det finns dock varken utvärderingar eller forskning angående IBIC:s grundvalar eller effekter.

Psykisk hälsa hos unga vuxna med boendestöd – nulägesanalys och pilot-testning av en webbutbildning för brukare och personal

Övergången till vuxenlivet präglas av ökad frihet och möjligheter att forma sin egen framtid. Psykisk funktionsnedsättning kan försvåra denna övergång väsentligt, vilket återspeglas i ett ökat behov av kommunalt boendestöd för unga vuxna med exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, schizofreni, depressiva syndrom, och ångestsyndrom. Detta projekt ska genomföra en nulägesanalys av psykisk hälsa hos unga vuxna med boendestöd, inklusive kunskap och medvetenhet om detta hos de unga och deras boendestödjare.

Effekt, kostnadseffektivitet och användbarhet av ’Everyday Life Rehabilitation’ (ELR): en pragmatisk RCT av personcentrerad rehabilitering i samverkan inom LSS- och SoL-boenden

Personer med omfattande psykisk funktionsnedsättning och nedsatt autonomi som bor i särskilt boende, har överlag en stillasittande, ensam och passiv livsstil med betydligt sämre hälsa än andra i befolkningen. Den återhämtnings-, aktivitetsbaserade och personcentrerade interventionsmodellen ’Everyday Life Rehabilitation’ (ELR), med integrerad rehabilitering i LSS- och SoL-boenden, har visat stora förbättringar och upplevts användbar av både personal och deltagare. Detta projekt ska genomföra en randomiserad kontrollerad studie för att fastställa effekt av ELR, samt dess kostnadseffektivitet och användbarhet.

IFO över gränser – samverkan för en kunskapsstyrd och kompetent socialtjänst i glesbygd till nytta för klienten

Det här projektet fokuserar på socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) i befolkningsmässigt små kommuner i glesbygd. Syftet är att forskningsmässigt utforska, analysera och skapa fördjupad kunskap om villkoren och utmaningarna i att samverka över kommungränser för en gemensam kompetensförsörjning och en jämlik kunskapsstyrd socialtjänst av hög kvalitet till nytta för klienten. Åtta små glesbygdskommuner i Västerbottens inland ingår med sina IFO-verksamheter i det praktiknära projektet. Projektet ska bidra till värdefull kunskap om utmaningar, hinder och möjligheter för gemensamma samverkansstrukturer inom socialtjänsten.

Leaving Care – en jämförelse studie av implementering, förändringsmekanismer, och effekter av övergångsinsatser till ungdomar som lämnar samhällsvård

Forskning har tydliggjort att ungdomar som är placerade i social dygnsvård är en särskild sårbar och utsatt grupp. Det finns idag inga insatser i Sverige som har empiriskt stöd för att förbättra utfallet för ungdomar i social dygnsvård före eller vid placerings avslut. Syftet med detta projekt är att utveckla den empiriska grunden för insatser för ungdomar placerade i social dygnsvård i Sverige, genom att utveckla kunskapen om hur insatser kan designas och implementeras för att förbättra utfallet för ungdomar i samhällsvård.

Samtalsmattor som stöd för delaktighet vid val och beslutsfattande i hemtjänst för äldre personer med lätt till måttlig demenssjukdom

Projektet handlar om att stödja delaktighet och inflytande vid val och beslutsfattande i hemtjänsten för äldre personer som lever med lätt till måttlig demenssjukdom. Vi kommer att utveckla och testa så kallade SamtalsMattor, ett bildbaserat kommunikationshjälpmedel som kan användas som beslutsstöd.

Samsas – Samverkan för att förebygga försämrad hälsa hos äldre – ett samhällsbaserat aktionsforskningsprojekt

Befolkningen i Sverige blir äldre och fler allt äldre personer bor hemma. Med stigande ålder ökar risken för försämrad fysisk, psykisk och social hälsa. För att kunna förebygga försämrad hälsa behövs samverkan mellan socialtjänsten och andra aktörer. Projektet syftar till att skapa ny kunskap om hur kommun, region och civilsamhälle kan samverka för att förebygga försämrad hälsa hos äldre personer som bor hemma.

Våga fråga om våld? En analys och förslag till utveckling av socialtjänstens frågecentrerade förhållningssätt till genusrelaterat våld

Kvinnliga klienter inom socialtjänsten har erfarenheter av våld i större utsträckning än de som inte har kontakt med socialtjänsten. Trots detta saknar socialtjänsten rutinmässigt arbete för att identifiera förekomsten av genusrelaterat våld. Det finns också stora variationer i tillämpningen, både mellan kommuner och enskilda socialarbetare. Dessutom saknas studier som granskar hur socialtjänsten arbetar med ett frågecentrerat förhållningssätt. För att fylla denna kunskapslucka ska detta projekt analysera socialtjänstens frågecentrerade förhållningssätt samt föreslå hur våldsutsatta kvinnors olika behov bäst kan tillgodoses.

Att stärka föräldraskapspraktiker och förmågor i tider av temporaritet: En studie om förebyggande socialt arbete på familjecentraler med familjer som migrerat till Sverige

På familjecentraler bedrivs förebyggande socialt arbete riktat mot föräldrar med små barn. En typ av riktat socialt arbete handlar om familjer som har särskilda problem som kan kopplas till att de har migrerat. Under senare år har det blivit allt vanligare att familjecentralerna möter familjer som lever i så kallad temporaritet. Det handlar om tillfälliga levnadsvillkor till följd av osäkerhet om var man ska bosätta sig, hur man ska försörja sig och hur länge man får stanna i Sverige. Temporära levnadsvillkor kan skapa stress i vardagen och kan möjligheterna att skapa en trygg tillvaro för sina barn. Genom en nationell enkätstudie riktad till alla familjecentraler i Sverige ska detta projekt kartlägga det förebyggande sociala arbetet med familjer med migrationserfarenheter.

Moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg

En alltmer vård- och omsorgskrävande grupp äldre med hemtjänst eller plats på särskilt boende komplicerar både behovsbedömning och det vardagliga omsorgsarbetet. Det leder också till olika typer av etiska dilemman i arbetet. Utgångspunkten för detta projekt är att äldreomsorgens historia av utmanande arbetsvillkor och etiska dilemman i arbetet är en grogrund för moralisk stress hos anställda. Det här projektet syftar till att identifiera situationer som ger upphov till moralisk stress, undersöka under vilka omständigheter moralisk stress fungerar som en katalysator för moraliskt aktörskap inom äldreomsorgen, och hur moraliskt aktörskap kan stödjas och utvecklas. Projektet kommer att leda till ökad kunskap om hur moraliskt aktörskap kan främjas och bidra till en ökad kvalitet inom äldreomsorgen.

Start 2022

Dialogstöd för socialtjänstens riskbedömning av våld i nära relationer mot personer med intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Personer med funktionsnedsättningar som medför kognitiva svårigheter, som t ex intellektuella (IF) eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), har en ökad risk att bli utsatta för våld i nära relationer (VNR) samtidigt som de kan behöva ett anpassat stöd för att kunna tolka och uttrycka sig kring VNR. Syftet med detta projekt att utveckla ett forskningsbaserat och flexibelt dialogstöd för att stödja och underlätta socialarbetares bedömning av VNR mot personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

Efter barnförhöret – Utvärdering av en tidig insats från socialtjänsten vid barnmisshandel

Efter barnförhöret är en modell för att stödja barn som varit på polisförhör i samband med att de har berättat om att de utsatts för våld av sina föräldrar. Syftet med projektet är att utvärdera Efter barnförhöret genom att undersöka giltigheten i modellens programteori, undersöka hur modellen genomförts, dvs. programtrohet, och undersöka modellens utfall av modellen för barn, föräldrar, samt praktiker från socialtjänsten, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Kartläggning, utveckling och utprövning av hållbara modeller för digitalisering av socialtjänstens beroendevård

Upp till var femte vuxen svensk bedöms ha ett problematiskt bruk av alkohol, cannabis eller hasardspel, men få söker hjälp, och möter då ett fragmenterat och ofta förvirrande vårdlandskap med delat ansvar mellan socialtjänst (kommuner) och sjukvård (regioner) samt stora skillnader i hjälputbud över tid och rum. Digitaliserad vård framstår som ett attraktivt sätt att lösa detta och de senaste åren har utvecklingen gått snabbt inom sjukvården, men inom socialtjänsten kvarstår strukturella hinder. Detta projektet syftar till att kartlägga, utveckla, implementera och pröva ut lösningar på dessa välkända med kvarstående problem.

Boendestöd –en väg att gå från beroende av stöd till att leva ett självständigt liv? En pluralistisk studie av boendestöd från brukares, närståendes, boendestödjares och socialtjänstens perspektiv

Det planerade projektet ska utforska boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning och som har eget boende. Syftet är att bidra till ökad kunskap om boendestöd som praktik och att granska hur boendestöd kan utgöra ett betydelsefullt stöd för att öka ett oberoende liv, för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Att främja skolframgång för unga lagöverträdare med ADH(D). En samskapad utvärdering av interventionen Homework, Organization, and Planning Skills (HOPS) för svensk socialtjänst.

Den svenska debatten om hur unga lagöverträdare ska förhindras att utveckla en kriminell livsstil är för närvarande högaktuell. En grupp som är överrepresenterad bland unga lagöverträdare och som löper risk att misslyckas i skolan är unga lagöverträdare som antingen har en ADHD diagnos eller ADHD-symtom. I samarbete med praktiken identifierades interventionen Homework, Organization, and Planning Skills som lämplig för unga lagöverträdare med ADH(D) samt lämplig för implementering inom socialtjänsten. Syftet är att denna utvärdering ska resultera i en reviderad version av HOPS för unga lagöverträdare med ADH(D).

RECO: Resilienta gemenskaper genom hållbar välfärdstransformation

Hemlöshet är ett omfattande samhällsproblem i Sverige som innebär stora utmaningar för socialtjänsten att utveckla hållbara och effektiva metoder som kan möta brukares behov. Det övergripande syftet med projektet är att undersöka och analysera hur kunskapsbaserade metoder kan bibehållas inom socialtjänsten och hur implementerade metoder kan bli motståndskraftiga mot yttre negativ påverkan.

En jämförande studie om utredning, bedömning och beslutsfattande i social barnavård. Bidrar Signs of Safety till förbättrad praktik?

Signs of Safety är en modell för utredning och stöd i familjer där barn riskerar att fara illa. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur barnavårdsutredningar går till och uppfattas både när modellen används och när den inte gör det.

Barn som kompetenta deltagare i beslut som påverkar deras liv – hur kan barnrättsperspektivet förverkligas av Hälsa-Lärande-Trygghets team inom välfärdssektorn?

Syftet med projektet är att bidra med kunskap om hur barnkonventionen, med särskilt fokus på barns rätt till delaktighet, kan realiseras i praktiken i de multiprofessionella team som är ålagda att ge förutsättningar för barns delaktighet.

Utveckling och utvärdering av en mobilapp för att ge psykosocialt stöd till tonåringar som förlorat en familjemedlem

Målet med det här projektet är att utveckla och utvärdera en kostnadseffektiv intervention i form av en mobilapp, som kan öka det psykosociala stödet och främja psykiskt välmående hos ungdomar som förlorat en familjemedlem.

Evidens kontra övertygelse: Kontrollerade studier av kort- och långsiktiga effekter av psykoedukativa interventioner i traumamedveten omsorg (TMO) för att främja barns hälsa och motståndskraft

Trauma i barndomen har djupgående, långsiktiga konsekvenser för barns utveckling och hälsa och ökar risken för psykisk sjukdom, arbetslöshet, fattigdom och brottslighet i vuxenlivet. Trauma-informerade utbildningar för viktiga omsorgspersoner används allt oftare internationellt för att främja placerade barns utveckling och resiliens. Syftet med projektet är att utvärdera de faktiska effekterna av TraumaMedveten Omsorg (TMO).

Främjande av psykosocial hälsa hos barn till föräldrar i fängelse och deras icke-frihetsberövade vårdnadshavare genom utveckling och utvärdering av en intervention

Barn till fängslade föräldrar utgör en starkt missgynnad grupp med stora behov som till stor del har förbisetts av samhället. Syftet med projektet är att utveckla och utvärdera en evidensbaserad intervention som kan integrera socialtjänstens befintliga verksamhet för att främja psykosocial hälsa parallellt för både barn till fängslade föräldrar och deras icke-frihetsberövade vårdgivare.

Utveckling och utvärdering av en digital tvilling för personcentrerad hemtjänst från brukares och socialtjänstens perspektiv

Det behövs forskning som kan bidra till att utveckla socialtjänsten och förbättra hemtjänstbrukarnas livssituation, särskilt forskning om välfärdsteknik för att utveckla arbetssätt. Syftet med detta projekt är att utveckla och utvärdera en digital tvilling för personcentrerad hemtjänst i nära samarbete med brukare och socialtjänst.

Welfare@Home-Välfärdstekniksutmaningar för äldre personer som har hemtjänst och deras hemtjänstpersonal

Implementering av välfärdsteknik (VT) står tydligt på agendan inom hemtjänsten i Sverige, inte minst i ljuset av Covid19-pandemin. Syftet med projektet är att utforska brukarperspektiv som sällan beaktats i tidigare forskning, och tillsammans med brukarrepresentanter utveckla förslag till riktlinjer för implementering och användning av VT inom hemtjänst.