Här kan du läsa om den pågående forskningen med projektbidrag inom programmet för tillämpad välfärdsforskning.

ACCESS-studien: en randomiserad kontrollerad studie av Healthier Wealthier Families modellen i Sverige

Fattigdom är en starkt bidragande faktor till utsatthet i barndomen. Under de första levnadsåren, en viktig utvecklingsperiod, har barn som lever i, eller på gränsen till, fattigdom ökad risk för negativa effekter på framtida hälsa och välmående, kognitiv utveckling, utbildning och sysselsättning. Andelen barn som lever i fattigdom i Sverige har dubblerats sedan 2000. Nya siffror visar att 17 % av barnfamiljerna lever i fattigdom, enligt EUs standardmått. Effektiva interventioner behövs för att hjälpa familjer som lever i fattigdom att förbättra sin ekonomi. Sverige är en välfärdsstat som tillhandahåller stöd och bidrag till familjer som har det svårt: exempelvis är alla kommuner enligt Socialtjänstlagen skyldiga att tillhandahålla kostnadsfri budget- och skuldrådgivning. Rådgivningstjänsten kan stötta familjer i att söka de ersättningar de har rätt till, hjälpa till vid skuldhantering och förbättra kontrollen över utgifter och inkomster.

Strukturella och upplevda hinder, så som litteracitet och socialt stigma, påverkar deltagandet i verksamheten negativt. En allmän och icke-stigmatiserande ingång kan överkomma detta.

Vi vill utvärdera effektiviteten och kostnadseffektiviteten av ”Healthier Wealthier Families” (HWF), en servicemodell som använder barnhälsovården som ingång för att länka samman familjer med den kommunala rådgivningstjänsten.

En pilotstudie av HWF har visat att modellen är lovande i den svenska kontexten. Screening- och remissprocessen har utformats tillsammans med sjuksköterskor i barnhälsovården, budget- och skuldrådgivare och familjer. Två platser för pilotprojektet har etablerats och en processutvärdering pågår.

Vi planerar att utföra en randomiserad kontrollerad studie med två armar samt en longitudinell kohortstudie.

HWF är en hållbar modell för samarbete som kan öka effektiviteten i nuvarande verksamheter att påverka barnfattigdom, en avgörande orsak till utsatthet under barndomen.

  • Projektledare: Anna Sarkadi
  • Finansiering: 5600000
  • Pågår: 2021-2025

Händerna på ratten? Att styra automatiseringsprocesser inom socialtjänsten

Den offentliga sektorn automatiseras. Under 2019 fattade 13 stora svenska myndigheter 148 miljoner beslut rörande privatpersoner och företag. Av dessa var 137 miljoner del av en automatiserad beslutsprocess och 121 miljoner var helt automatiserade. Automatisering, maskiner som tar över människors bedömning, finns överallt. Till exempel kan självkörande bilar idag ta över många beslut från en mänsklig förare. När människor lär sig att maskiner kan göra ett bra jobb tenderar vi att ”ta händerna från ratten”. Automatisering av socialtjänsten är kontroversiell och möter motstånd både från yrkesverksamma och juridiken. Internationell forskning visar dessutom risker vad gäller beslutskvalitet, öppenhet, ansvar, klientrelationer, och förändrade roller för de mänskliga handläggarna. Den relativt knappa svenska forskningen på området är ofta tillbakablickande och beskriver ”hur automatisering förändrar…” något. Men automatisering är inte en främmande attack av teknik som orsakar plötslig förändring, det är en social förändringsprocess. Både tekniken och användningen av den utvecklas över tid och denna process kan hanteras. Automatisering är en pågående utveckling som kräver förändringsledning – hur bibehålls kvaliteten i besluten när robotar tar över en större del av arbetet? Hur kan klienter involveras i delat beslutsfattande? Hur kan roboten informera människan om gränserna, eller osäkerheterna, kring deras beslut, som när bilen säger åt oss att hålla händerna på ratten? Vi undersöker ett urval av socialtjänstsförvaltningar angående deras förståelse för och styrning av den pågående automatiseringsprocessen. Vilka åtgärder vidtas för att uppnå förbättringar och undvika negativa effekter på de kärnvärden som enligt lag, policy och professionella standarder styr socialtjänsten? Hur hanteras och justeras automatiseringsprocessen? Bidraget till de deltagande kommunerna är direkt hjälp, till andra kommuner riktlinjer och förslag för att leda och hantera automatisering.

  • Projektledare: Annika Andersson
  • Finansiering: 3900000
  • Pågår: 2021-2024

Biståndsbedömd öppenvård för barn som riskerar att fara illa: Arbetssätt, barns delaktighet och insatsers utfall

En överväldigande majoritet av barn som riskerar att fara illa som får en biståndsbedömd insats av socialtjänsten får en insats inom öppenvården, men vår kunskap om kommunens egen öppenvård är i princip obefintlig. Ett övergripande syfte med denna studie är att öka vår kunskap om kommuners egen öppenvård, belyst som en integrerad del av myndighetskedjan och socialtjänstens arbete med utsatta barn. Forskningsprojektet tar sig an två angelägna huvudfrågor: barns delaktighet i familjebehandling och öppenvård i sin helhet, och om öppenvårdens insatser har varit till hjälp för barnet. Tre kommuner och stadsdelar av olika storlek deltar i studien. Forskningens fokus är praktiknära och bedrivs i nära samarbete med verksamheten inom socialtjänsten. Projektet består av fyra delar. Den första delen beskriver öppenvårdens organisation och arbetssätt. Den andra delen undersöker hur och i vilken utsträckning barn och unga görs delaktiga inom familjebehandling och andra öppenvårdsinsatser. Den tredje delen mäter om insatsen varit till hjälp för barnet. Insatsers utfall mäts på tre olika sätt. De deltagande kommunerna kommer att tillämpa ett set av indikatorer som mäter förändring i barnets situation där barnet själv skattar förändring på olika områden vid avslut av insats. Data består av skriftlig dokumentation och intervjuer med familjebehandlare. Baserat på studiens resultat och på vad kommunerna själva önskar så kommer ett utvecklingsarbete som rör öppenvården bedrivas.Resultaten från studien ger upphov till en ökad kunskap om barns delaktighet inom familjebehandling och andra öppenvårdsinsatser, och om hjälpen varit till hjälp för barnet. Ett viktigt bidrag är att insatsers utfall mäts genom ett verktyg som mäter förändring i barnets situation, skattat av barnet själv. Studien syftar till att i slutändan gynna de utsatta barn som har rätt till stöd och skydd från socialtjänsten.

  • Projektledare: Maria Heimer
  • Finansiering: 4100000
  • Pågår: 2021-2024

Familjehem sökes. Rekrytering, bedömning och samverkan inom familjehemsvården

Familjehemsvård är den prioriterade placeringsformen för barn och unga som inte anses kunna bo kvar hos sina föräldrar. Om god kvalitet i familjehemsvården ska kunna upprätthållas måste ett tillräckligt antal familjehem rekryteras och familjehemmens lämplighet säkerställas. Det råder dock idag brist på och konkurrens om familjehem, vilket gör detta svårt. Rekryteringsproblemen måste relateras till familjehemsuppdragets särart i gränslandet mellan föräldraskap, professionellt uppdrag och frivilligt socialt arbete, och till förändringar i samhällskontraktet, och pågående förändringar i familjehemspolitiken. Projektet syftar till att undersöka förklaringar till bristen på familjehem genom att ställa tre övergripande frågor i tre olika delstudier:

  1. Varför ansöker inte fler om att bli familjehem?
  2. På vilka grunder bedöms sökande som lämpliga eller olämpliga?
  3. Hur hanteras konkurrensen om familjehem av kommuner genom regional samverkan?

I delstudie 1 inbjuds 2000 kvinnor och män som tillhör målgruppen, men som inte har sökt familjehemsuppdrag att delta i en enkät om hur de ser på uppdraget och sina egna möjligheter att vara familjehem. I delstudie 2 analyseras dels metoder för familjehemsutredningar (2a), dels på vilka grunder sökande bedöms som lämpliga eller olämpliga (2b). Datainsamling i 2b sker med en s k utredningslogg som utformats i nära samverkan med socialtjänsten i olika kommuner och uppföljande fokusgruppssamtal med handläggare. I delstudie 3 undersöks dels vad som utgör framgångsfaktorer och hinder när kommuner försöker samverka kring familjehemsrekrytering, dels vad som finns att lära av tidigare regionala samverkansformer inom familjehemsvården. Forskningsfrågorna, liksom den utredningslog som används i delstudie 2 är utformade i samverkan med SKR och socialtjänsten i flera olika kommuner inom ramen för ett  planeringsprojekt om rekrytering av familjehem finansierat av Forte Tillämpad Välfärdsforkning.

  • Projektledare: Judith Lind
  • Finansiering: 5800000
  • Pågår: 2021-2025

”Individens behov i centrum” (IBIC), en metod och modell för att administrera och utföra insatser inom socialtjänsten – ett kritiskt perspektiv

Studiens övergripande syfte är att kritiskt granska om och hur arbetssättet/modellen/stödet IBIC främjar ett socialt stöd och bidrar till att förverkliga den svenska socialtjänstlagens intentioner. IBIC (Individens behov i centrum) är en arbetsmetod/modell/stöd i socialtjänstens handläggningsprocess av ärenden och genomförande av insatser avseende vuxna. Socialstyrelsen rekommenderar användning av IBIC och nio av tio svenska kommuner har implementerat eller kommer att införa IBIC. Det finns dock varken utvärderingar eller forskning angående IBIC:s grundvalar eller effekter. Det är inte ens självklart vad IBIC egentligen är. IBIC beskrivs som ett ”stöd”, en ”arbetsmetod” och som en ”modell” i metodstödet. IBIC antas bidra till att socialtjänstens insatser baseras på individens behov snarare än det utbud av insatser som kommunerna vanligtvis erbjuder. Det antas också bidra till ett ökat fokus på individen och ökad delaktighet. IBIC är också tänkt att stötta både individuella och organisatoriska uppföljningar och att ge förutsättningar för en mer evidensbaserad praktik baserat på ett ”enhetligt nationellt fackspråk”. IBIC bygger på WHO: s internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF), som främst används av hälsosektorn och som uttryckligen utesluter socioekonomiska faktorer. Det kan diskuteras huruvida ett språk som syftar till att beskriva ”hälsa” är relevant och användbart för att beskriva sociala problem och främja klientens röst och delaktighet. Denna studie granskar kritiskt IBIC genom att utgå från insatsen boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Boendestöd är den lins genom vilken vi studerar hur IBIC används av socialsekreterare och boendestödjare. Studien är kvalitativ och använder dokumentstudier och intervjuer med socialsekreterare och boendestödjare från fem kommuner. Utgångspunkten är ett socialt perspektiv på psykiska funktionshinder.

  • Projektledare: Kristina Engwall
  • Finansiering: 3600000
  • Pågår: 2021-2024

Psykisk hälsa hos unga vuxna med boendestöd – nulägesanalys och pilot-testning av en webbutbildning för brukare och personal

Övergången till vuxenlivet präglas av ökad frihet och möjligheter att forma sin egen framtid. Samtidigt ställs höga krav på individens förmåga att fatta egna beslut och anpassa sig till nya krav och förväntningar. Psykisk funktionsnedsättning kan försvåra denna övergång väsentligt, vilket återspeglas i ett ökat behov av kommunalt boendestöd för unga vuxna med exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, schizofreni, depressiva syndrom, och ångestsyndrom. Svårigheter att ta steget in i vuxenlivet kan ytterligare öka risken för psykisk ohälsa hos denna redan sårbara grupp. I vårt pågående arbete med att utvärdera ett stödprogram för unga vuxna med boendestöd och neuropsykiatriska tillstånd, har vi uppmärksammat behovet av en kompletterande insats med fokus på psykiska hälsa. Första steget i den planerade studien är en nulägesanalys av psykisk hälsa hos unga vuxna med boendestöd, inklusive kunskap och medvetenhet om detta hos de unga och deras boendestödjare. Analysen kommer att baseras på registerdata och djupintervjuer med unga brukare, boendestödjare och verksamheternas ledning. Parallellt med detta kommer en webbutbildning för både de unga brukarna och deras personal förberedas. Utbildningen kommer att bygga på en befintlig Massive Open Online Course (MOOC) vid Curtin University, Australien, som i sin nuvarande form används för högskolestudenter. Syftet med utbildningen är att öka brukarnas och personalens kunskaper om psykisk hälsa, underlätta för båda parter att hålla en dialog kring detta och att stödja de unga brukarna i att söka vård. Utbildningen kommer att utvärderas inom fyra kommuner. Samtliga boendestödjare kommer att erbjudas att gå utbildningen, medan de unga brukarna kommer att randomiseras till att gå utbildningen direkt eller med fördröjning. Projektet kommer att drivas av huvudsökande och en registrerad doktorand med anställning som boendestödjare. Vår avsikt är att även rekrytera en ung vuxen med beviljat boendestöd som forskningsassistent.

  • Projektledare: Ulf Jonsson
  • Finansiering: 4900000
  • Pågår: 2021-2024

Effekt, kostnadseffektivitet och användbarhet av ’Everyday Life Rehabilitation’ (ELR): en pragmatisk RCT av personcentrerad rehabilitering i samverkan inom LSS- och SoL-boenden

Personer med omfattande psykisk funktionsnedsättning och nedsatt autonomi som bor i särskilt boende, har överlag en stillasittande, ensam och passiv livsstil med betydligt sämre hälsa än andra i befolkningen. Samtidigt har de inte tillgång till jämlik och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård, trots högsta prioriteringsgrupp. Engagemang i vardagsaktiviteter är viktigt för återhämtning till ett meningsfullt och aktivt liv. Den återhämtnings-, aktivitetsbaserade och personcentrerade interventionsmodellen ’Everyday Life Rehabilitation’ (ELR), med integrerad rehabilitering i LSS- och SoL-boenden, har visat signifikanta förbättringar och upplevts användbar av både personal och deltagare, enligt ett flertal feasibility-studier. Därmed krävs en RCT, i syfte att fastställa effekt av ELR, samt dess kostnadseffektivitet och användbarhet. Samtliga kommuner inom 27 mil från Umeå kommer att tillfrågas. Boende-enheter stratifieras utifrån autism, psykos, eller en blandning. Brukare som möter inklusionskriterierna, inbjuds delta.  Boendeenheter, med tillhörande deltagare som samtyckt, kommer därefter blockrandomiseras till endera interventionsgrupp med ELR plus vanlig behandling (VB), eller enbart VB som kontrollgrupp. Dessa erbjuds ELR efter 6 månader. Personal involverade i ELR-insatser till interventionsgruppen; det vill säga arbetsterapeuter och boendepersonal, kommer att erhålla ett utbildningspaket.Utfallsmåtten är självskattad återhämtning, livskvalitet, dagligt fungerande, symtom, och måluppfyllelse vid 6 månader, mätt via ReQoL, RAS-DS, ADL-taxonomin, SCL-90 och GAS. ReQoL omvandlas till QALYs för beräkning av kostnadseffektivitet. Studien har en adaptiv design, där en intern pilot kommer inkluderas för att bestämma erfoderligt antal deltagare, innan fortsatt RCT i full skala. Parallellt kommer kvalitativa studier och processutvärderingar att genomföras. ’Mixed methods’ tillämpas för att syntetisera kunskap om användbarhet.

  • Projektledare: Maria Lindström
  • Finansiering: 7200000
  • Pågår: 2021-2025

IFO över gränser – samverkan för en kunskapsstyrd och kompetent socialtjänst i glesbygd till nytta för klienten

Projektet fokuserar på socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) i befolkningsmässigt små kommuner i glesbygd och syftar övergripande till att forskningsmässigt utforska, analysera och skapa fördjupad kunskap om villkoren och utmaningarna i att samverka över kommungränser för en gemensam kompetensförsörjning och en jämlik kunskapsstyrd socialtjänst av hög kvalitet till nytta för klienten. Åtta små glesbygdskommuner i Västerbottens inland ingår med sina IFO-verksamheter i det praktiknära projektet.  Små kommuner har motsvarande små socialtjänster utan utrymme för egna specialistfunktioner. Det innebär att socialarbetarna är generalister och hanterar alla förekommande ärenden, vilket ställer höga krav på bredd i kunskap och kompetens. Det naturliga helhetsperspektivet har flera fördelar samtidigt som det kan krävas särskild sakkunskap och spetskompetens i ”sällan-ärenden” och för särskilda insatser. Att skapa en struktur och en strategi där flera kommuners IFO samverkar över kommungränserna har här en stor potential för en kunskapsbaserad verksamhet. Projektets inriktning bygger på delar av resultaten från ett Vinnovafinansierat projekt som genomfördes 2017-2019 inom samma geografiska område. Under 2020 har forskargruppen i samverkan och i dialogmöten med IFO-chefer och workshops med medarbetare i kommunerna därefter tagit resultaten vidare in i pågående Fortefinansierat planeringsprojekt. Fem olika spår har identifierats: samverkans-, kunskap och kompetens-, klient- , resurs- och det digitala spåret. Genom att undersöka och pröva former, strukturer och metoder för samverkan över kommungränser samt att följa processen i att utveckla en gemensam digital samverkansyta förväntas projektet bidra till värdefull kunskap om utmaningar, hinder och möjligheter för gemensamma samverkansstrukturer inom socialtjänsten. I vilken grad ett förändrat arbetssätt påverkar klientnytta, kompetensförsörjningen och på vilket sätt resursanvändningen påverkas ingår också i projektet.

  • Projektledare: Annika Nordström
  • Finansiering: 3400000
  • Pågår: 2021-2023

Leaving Care – en jämförelse studie av implementering, förändringsmekanismer, och effekter av övergångsinsatser till ungdomar som lämnar samhällsvård

Projektet handlar om utveckling, implementering och effekten av insatser till ungdomar som lämnar placering i social dygnsvård för ett självständiga liv. Inom projektet undersöks effekten av olika insatser och hur förändringsmekanismer relaterar till utfallet. I ett pilotprojekt har vi utvecklat en insats i samarbete med verksamma socialsekreterare, enhetschefer och verksamhetsutvecklare. Vi har i ett annat pilotprojekt undersökt om innehållet i empiriskt prövade insatser i USA kan generaliseras till svensk kontext. Det har resulterat i en svensk insats, Mitt val – min väg! Forskning har tydliggjort att ungdomar som är placerade i socialdygnsvård är en särskild sårbar och utsatt grupp. Till skillnad från andra länder rör svensk socialvård insatser före placering, inte vid avslut. Det finns idag inga insatser i Sverige som har empiriskt stöd för att förbättra utfallet för ungdomar i socialdygnsvård före eller vid placerings avslut. Syftet med projekt är att utveckla den empiriska grunden för insatser för ungdomar placerade i socialdygnsvård i Sverige genom att utveckla kunskapen om hur insatser kan designas och implementeras för att förbättra utfallet för ungdomar i samhällsvård. Projektet sker i nära samarbete med kommuner och SoS barnbyar. Inom projektet undersöks korttids-, långtids- och implementeringseffekter av insatser genom att jämföra Mitt val – min väg! med SOS barnbyars ungdomsinsats och även i jämförelse med sedvanliga insatser. Jämförelserna kommer att belysa vilka förändringsmekanismer som kan relateras till utfallet och som därmed är viktiga att ta hänsyn till i utvecklandet av insatser för målgruppen. Utfallen kommer att belysa en rad självrapporterade samt registerbaserade utfall som utbildning, anställning och kriminalitet. Analyserna inkluderar även hälsoekonomiska utfall. Dessutom kommer verksamma socialarbetares inställning, ungdomarnas inställning och organisations möjligheter att implementera och genomföra insatser undersökas.

  • Projektledare: Olsson Tina
  • Finansiering: 6800000
  • Pågår: 2021 – 2025

Samtalsmattor som stöd för delaktighet vid val och beslutsfattande i hemtjänst för äldre personer med lätt till måttlig demenssjukdom

Svensk äldreomsorg har det senaste decenniet präglats av en ökad individualisering och kundval. Målen är dels äldre personer ska få möjlighet till utökat inflytande, individanpassat stöd men också att förbättra äldreomsorgens kvalitet och kostnadseffektivitet. Sverige har en åldrande befolkning och allt fler människor med demenssjukdom får vård och omsorg i sitt eget hem. Socialtjänstlagen slår fast att äldreomsorgen ska stärka äldres möjlighet till ett självständigt liv och äldre personer har rätt till ett värdigt liv och välbefinnande. Trots att få skulle ifrågasätta vikten av inflytande och individanpassat stöd, har forskning visat att äldre personer med omfattande och komplexa behov, såsom vid demenssjukdom, kan riskera att exkluderas från samma möjligheter mer gynnade grupper av äldreomsorgsmottagare. Biståndshandläggare och baspersonal i hemtjänsten har att hantera såväl val av insatser och utförare som den närmare utformningen av hjälpen utan utvecklade arbetsmetoder som stödjer möjligheten till informerade val för personer med demenssjukdom eller andra kognitiva svårigheter. Behovet av någon form av beslutsstöd i dessa situationer har därför lyfts. Så kallade samtalsmattor har i tidigare studier i Storbritannien visat sig kunna främja inflytande i beslutsfattande för personer med demenssjukdom. Inom ramen för denna studie är därför vårt syfte att utvärdera effekten av samtalsmattor som  beslutsstöd vid behovsbedömning samt planering av äldreomsorgsinsatser för personer med mild till måttlig demenssjukdom. Studien genomförs som en tvåarmad RCT-studie, där metodens effekt och implementering utvärderas såväl kvantitativt som kvalitativt, i samverkan mellan äldreomsorgen i fyra kommuner i Sjuhäradsregionen, Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och FoU Sjuhärad Välfärd.

  • Projektledare: Anna Duner
  • Finansiering: 4600000
  • Pågår: 2021-2024

Samsas – Samverkan för att förebygga försämrad hälsa hos äldre – ett samhällsbaserat aktionsforskningsprojekt

Befolkningen i Sverige blir äldre och fler allt äldre personer bor hemma. Med stigande ålder ökar risken för försämrad fysisk, psykisk och social hälsa. Försämrad hälsa påverkar äldre personers livskvalitet och bidrar till samhällets ökade vård och omsorgskostnader. För att kunna förebygga försämrad hälsa behövs samverkan mellan socialtjänsten och andra aktörer. Det saknas dock kunskap som utifrån ett systemperspektiv beskriver hur samverkan sker inom och mellan organisationer för att förebygga försämrad hälsa hos äldre personer som bor i ordinärt boende. Syftet är därför att studera, samskapa och utvärdera nya samverkansmodeller för förebyggande insatser i partnerskap med äldre, närstående, personal, chefer och beslutsfattare inom civilsamhälle, kommun och region. Detta samhällsbaserade aktionsforskningsprojekt har en deltagande forskningsansats. Vi avser att genom fallstudier och fyra delstudier utforska:

  • Äldre personers användning av socialtjänst och sjukvård;
  • Hur samverkan för att förebygga försämrad hälsa hos äldre ser ut samt vilka aktörer som är, respektive borde kunna vara, aktiva i sådan samverkan;
  • Vilka modeller som samskapas och hur samverkan manifesteras i praktiken;
  • I vilken utsträckning uppsatta samverkansmål uppnås och vilka effekter av samverkan aktörer identifierar som särskilt betydelsefulla;
  • På vilka sätt den deltagande forskningsansatsen påverkar aktörer och forskare, kunskapsproduktion och användning av resultaten;

Projektets samverkansmodeller kommer att bidra till utvecklingen av effektiva sammanhållna insatskedjor som kan stödja äldre personer att behålla sin hälsa så länge som möjligt. Genom projektets klient- och praktiknära ansats sker anpassning till lokala kontexter vilket möjliggör innovativ och relevant forskning som kan integreras i praktiken.

  • Projektledare: Ida Goliath fd Carlander
  • Finansiering: 5200000
  • Pågår: 2021 – 2025

Våga fråga om våld? En analys och förslag till utveckling av socialtjänstens frågecentrerade förhållningssätt till genusrelaterat våld

Svensk jämställdhetspolitik har som mål att mäns våld mot kvinnor ska upphöra år 2030. För att uppnå detta mål behöver myndigheterna kunna identifiera våldet. Socialtjänstens ansvar för detta formuleras i riktlinjerna Att vilja se, vilja veta och våga fråga, där socialtjänstens (och vårdens) roll i att identifiera våldet genom att ”våga fråga” lyfts fram. Detta benämner vi som ett ’frågecentrerat förhållningssätt’ till genusrelaterat våld. Kvinnliga klienter inom socialtjänsten har erfarenheter av våld i större utsträckning än de som inte har kontakt med socialtjänsten. Trots detta visar tidigare forskning att socialtjänsten saknar rutinmässigt arbete för att identifiera förekomsten av genusrelaterat våld. Det finns också stora variationer i tillämpningen, både mellan kommuner och enskilda socialarbetare. Dessutom saknas empiriska studier som granskar hur socialtjänsten arbetar med ett frågecentrerat förhållningssätt. För att fylla denna kunskapslucka syftar det föreslagna projektet till att analysera socialtjänstens frågecentrerade förhållningssätt samt föreslå hur våldsutsatta kvinnors olika behov bäst kan tillgodoses. Projektet är indelat i tre faser. I den första fasen analyseras nationella, regionala och lokala policys som berör socialtjänstens frågecentrerade förhållningssätt. Vi arbetar här metodmässigt med Bacchis problematiserande policyanalys “What’s the problem represented to be?”. I den andra fasen intervjuar vi socialarbetare och våldsutsatta kvinnor om deras erfarenheter av ett frågecentrerat förhållningssätt. Under den tredje fasen engagerar vi socialarbetare och andra som arbetar med genusrelaterat våld, i en konceptuell kartläggningsstudie. Målet med denna sista delstudie är att bidra till att utveckla strategier för att förbättra och komplettera det frågecentrerade förhållningssättet så att våldsutsatta kvinnors behov bättre kan tillgodoses av socialtjänsten.

  • Projektledare: Isabel Goicolea
  • Finansiering: 5000000
  • Pågår: 2021 – 2025

Att stärka föräldraskapspraktiker och förmågor i tider av temporaritet: En studie om förebyggande socialt arbete på familjecentraler med familjer som migrerat till Sverige

På familjecentraler bedrivs förebyggande socialt arbete riktat mot föräldrar med små barn. En typ av riktat socialt arbete som blivit vanligare, och där familjecentralerna efterfrågar mer kunskap, handlar om familjer som har särskilda problem som kan kopplas till att de har migrerat. Till följd av migrationen har många upplevelser av trauman, problem med ekonomin, och saknar nätverksstöd. Dessutom har det under senare år blivit allt vanligare att familjecentralerna möter familjer som lever i ny typ av utsatthet. Som en följd av migrationen och senare års förändrade asylregler lever många familjer i så kallad temporaritet, en ny typ av tillfälliga levnadsvillkor till följd av osäkerhet om var man ska bosätta sig, hur man ska försörja sig och hur länge man får stanna i Sverige. Temporära levnadsvillkor har visat sig skapa stress i vardagen som kan leda till svårigheter för föräldrar att bygga upp en stabil föräldrakapacitet och en trygg tillvaro för sina barn. I takt med att familjecentraler mött och uppmärksammat familjer som lever i dessa utsatta tillstånd har olika arbetsformer prövats och behovet av kunskap om vilka insatser som kan erbjuda det bästa stödet ökat. Genom en nationell enkätstudie riktad till alla familjecentraler i Sverige syftar studien till att kartlägga det förebyggande sociala arbetet med familjer med migrationserfarenheter (avseende tex omfattning, typ av aktiviteter och subjektiv uppfattning om insatsernas effekter): Baserat på resultatet kommer två familjecentraler en i ett storstadsområde och en i en mindre kommun väljas ut för fördjupande observationer och intervjuer med personal och föräldrar. Den etnografiska (kvalitativa) delen av studien syftar till att identifiera och analysera hur det förebyggande arbetet utformas och anpassas till behoven hos föräldrar med migrationserfarenheter och hur föräldrar använder sig av och värderar effekterna av de insatser som erbjuds.

  • Projektledare: Anette Bolin
  • Finansiering: 3800000
  • Pågår: 2021-2024

Moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg

Corona-pandemin har synliggjort brister inom svensk äldreomsorg. Bristerna har funnits under en längre period, och hänger delvis samman med personalens arbetsvillkor. En alltmer vård- och omsorgskrävande grupp äldre med hemtjänst eller plats på särskilt boende komplicerar både behovsbedömning och det vardagliga omsorgsarbetet, något som leder till olika typer av etiska dilemman i arbetet. Utgångspunkten för studien är att äldreomsorgens historia av utmanande arbetsvillkor och etiska dilemman i arbetet är en grogrund för moralisk stress hos anställda; framför allt omsorgspersonalen, första linjens chefer och biståndsbedömare. Forskning inom andra områden har visat på ett samband mellan moralisk stress och negativa hälsoeffekter men idag saknas kunskap om hur moralisk stress påverkar äldreomsorgens centrala arbetsfunktioner. Vårt fokus är relationen mellan moralisk stress och moraliskt aktörskap; en möjlig konstruktiv följd av den moraliska stressen. Med fokus på moralisk stress och moraliskt aktörskap som inbegriper kognitiv förmåga, känslor, färdigheter och handlingar, är centrala frågor; hur, om och när moraliskt aktörskap kan mobiliseras i ett fält där etiska dilemman och moralisk stress genomsyrar verksamheten? Moralisk stress och moraliskt aktörskap måste förstås i ljuset av de politiska och strukturella sammanhang som präglar en given situation. Projektet syftar till att identifiera situationer som ger upphov till moralisk stress, undersöka under vilka omständigheter moralisk stress fungerar som en katalysator för moraliskt aktörskap inom äldreomsorgen, och hur moraliskt aktörskap kan stödjas och utvecklas. Projektet är unikt eftersom forskningen utförs i samarbete med tre yrkesgrupper inom äldreomsorgen, lokala politiker och fackliga organisationer tre kommuner, samt två utbildningsanordnare inom vård och omsorg. Projektet kommer leda till ökad kunskap om hur moraliskt aktörskap kan främjas och bidra till en ökad kvalitet inom äldreomsorgen.

  • Projektledare: Sara Hultqvist
  • Finansiering: 6000000
  • Pågår: 2021-2024

Utveckla, testa och implementera en metod för bedömningsstöd av barns omsorgsansvar i socialtjänstens barnavårdsutredningar

Detta projekt har fokus på att utveckla, pröva och implementera ett bedömningsstöd i barnavårdsutredningar för att bedöma barns omsorgsuppgifter och omsorgsansvar i sin familj. I ett tidigare pilotprojekt har forskarna  kunnat visa att barn tar på sig omsorgsuppgifter när det saknas annat stöd i familjen och när barn gör omsorgsuppgifter av högre omfattning eller känslig natur riskerar det att påverka deras hälsa, skolnärvaro och vuxenblivande. Barns omsorgsansvar utgör en riskfaktor i socialtjänstens bedömningssystem BBIC. Ändå saknas ett bedömningsstöd som hjälper socialsekreterare att dels få kunskap om vad barn gör och dels hur det påverkar dem. Syftet med detta projekt är därför att utveckla, pröva och implementera ett bedömningsstöd i socialtjänstens praktik kring barnavårdsutredningar för att bedöma risken i barns omsorgsansvar.

Varför? Hur? En processutvärdering av en ny behandling för samlarsyndrom för att undersöka effekter, mekanismer och framgångsfaktorer för implementering i socialtjänsten.

Personer med samlarsyndrom har stora svårigheter att slänga saker så att hemmet blir överbelamrat, vilket påverkar deras funktion och utsätter dem för risk för vräkning och bränder. De allvarliga konsekvenserna av tillståndet innebär ofta behov av långvariga insatser från socialtjänsten. I ett led att möta detta behov, startades nyligen ett team inom socialtjänsten som erbjuder specialiserat boendestöd med fokus på utrensning av belamrade bostäder. Effekterna kommer att utvärderas i en kommande randomiserad kontrollerad studie (RCT). Resultaten är emellertid inte tillräckliga för att socialtjänsten och beslutsfattare ska kunna implementera insatsen. För att öka förståelsen för hur resultaten från RCT:n kan användas i praktiken, ämnar detta forskningsprojekt genomföra en processutvärdering parallellt med RCT:n. Syftet med processutvärderingen är att förklara resultaten, optimera insatsen och identifiera framgångsfaktorer för implementering.

Gapet mellan kommunernas anhörigstöd och omsorgsgivarnas användning – En studie om socialtjänstens och omsorgsgivarnas förutsättningar för och erfarenheter av anhörigstöd

Sedan 2009 ska kommunerna enligt Socialtjänstlagen “erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder”. Lagen om anhörigstöd synliggör informella omsorgsgivare som möjliga brukare/klienter av insatser för egen del. Hittills är det dock fortfarande få omsorgsgivare som får direkt anhörigstöd, d.v.s. stöd som riktas till omsorgsgivarna själva. Glappet i anhörigstödets ambition och vad man åstadkommit behöver studeras vidare.  Syftet med detta projekt är att studera socialtjänstens och omsorgsgivarnas förutsättningar för och erfarenheter av anhörigstöd.

Gör klienters åsikter någon skillnad? En studie av nya former för brukarinflytande inom svensk socialpsykiatri genom exemplet brukarrevision

Brukarinflytande inom området psykisk ohälsa lyfts i statliga utredningar fram som centralt för utveckling av insatser. En rad praktiker har upprättats för att stärka inflytandet bland annat så kallad brukarrevision som är en verksamhetsgranskning, utförd av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Det senaste decenniet har intresset för brukarrevisioner ökat inom verksamhetsområdet. Trots detta saknas studier om fenomenet. I detta projekt kommer brukarrevision som en strategi for brukarinflytande i utveckling av stöd och omsorg på området psykisk ohälsa att undersökas. Specifikt syftar projektet till att identifiera mönster i utförda brukarrevisioner, analysera utmaningar i genomförande och undersöka utfall av brukarrevisioner i relation till kvalitetsutveckling och brukarinflytande.

Utvärdering av metod för föräldraskapsstöd – Parenting Young Children – i hemmiljö för föräldrar med kognitiva svårigheter där det finns risk för försummelse

Forskningsprojektet ska utvärdera Parenting Young Children (PYC), ett stödprogram anpassat för föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning och andra kognitiva nedsättningar. PYC har sedan 2010 implementerats i många kommuner i Sverige, med gott resultat enligt kliniska erfarenheter och kvalitativa utvärderingar. Det saknas dock evidens för metoden, vilket Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har identifierat som en viktig kunskapslucka. Syftet med föreliggande forskningsprojekt är att fylla denna kunskapslucka, genom en RCT-studie kompletterad med processdata och kvalitativ utvärdering av föräldrarnas och barnens perspektiv.

  • Projektledare: Thomas Strandberg, Högskolan dalarna
  • Finansiering: ca 5,9 miljoner kr
  • Pågår: 2020-2024

Hur kan vi stödja unga som varken arbetar eller studerar? En teoridriven utvärdering och implementeringsstudie av etableringsinsatser för att stärka UVAS integrering i arbets- och samhällslivet

Detta projekt utgår från en samhällelig oro inför de problem och komplexa utmaningar som idag möter unga som varken arbetar eller studerar (så kallade UVAS). Dessutom är det ett svar på de etableringsinsatser som introducerats men sällan utvärderats för att stödja gruppens integrering i arbets- och samhällslivet, något som gjort att vi idag saknar evidens gällande om och i så fall hur dessa initiativ fungerar. Genom att fokusera på lärande och goda exempel med avsikten att föreslå vägar framåt avser projektet bidra med sådan kunskap. Detta genom att studera de omständigheter under vilka etableringsinsatser bidrar till ökad sysselsättning hos unga som varken arbetar eller studerar samt hur dessa kan implementeras på bästa sätt.

Barns delaktighet i utredningssamtal om stödinsatser enligt LSS

Det har länge betonats att barns perspektiv bör stärkas i lagstiftningen inom funktionshinderområdet. Nya studier visar emellertid att barn med funktionsnedsättningar ofta har begränsad delaktighet i utredningsprocessen enligt LSS-lagen, dvs i utredning, planering och beslutsfattande gällande stödinsatser. Det har även visats att involverade LSS-handläggare ofta förlitar sig på föräldrarnas beskrivningar av barnens behov. Detta indikerar en brist på kunskap hos handläggarna och verktyg för direkt kommunikation med barn med begränsade resurser för att kommunicera muntligt. Detta projekt kommer att undersöka, både från de professionella, barnens och deras föräldrars perspektiv, hur ökat delaktighet kan möjliggöras för barn under utredningsprocessen i samband med ansökan enligt LSS.

Trygga Föräldrar – stöd till föräldrar med utländsk bakgrund som lever i social utsatthet med tonårsbarn

Föräldrar med utländsk bakgrund som lever i utsatta områden är ofta oroliga för att deras barn (12-18 år) har eller kommer att dras till skadliga miljöer med kriminalitet och alkohol/droger. Genom tidiga insatser kan socialtjänsten hjälpa både föräldrar och deras barn till bättre utvecklingsvillkor. Programmet Trygga Föräldrar (TF) erbjuder kulturellt anpassat stöd till föräldrar genom att främja skyddsfaktorer hos dem och stärka dem i deras föräldraskap genom fokus på självtillit och förälder- och barnkommunikation. Detta forskningsprojekt syftar till att testa implementeringen och effekten av TF i svenska kommuner.

Investera i unga vuxna med psykisk ohälsa – Karriärrelaterade resultat (eventuellt utfall) och ansvar i det svenska välfärdssystemet

Idag finns mycket kunskap om hur centralt utbildning och arbete är för ungas inträde och etablering i vuxenlivet. Så är det också för unga med psykisk ohälsa, men för dem medför etablering som vuxen särskilda utmaningar. Ett tidigare projekt som bland annat innefattade en litteraturöversikt om metoden Supported Education (SEd) framhöll i resultatet behovet av mer forskning om implementeringsprocessen. Det övergripande syftet för denna studie är  att undersöka resultat för integrerad SE/SEd-verksamhet för unga vuxna med psykisk ohälsa så som modellen är implementerad i svensk välfärdskontext.

Två kontrollerade studier av Tryggare barn: En manualiserad metod för att förebygga barnmisshandel

Föräldrastödsprogrammet Tryggare barn riktar sig till föräldrar inom socialtjänsten med orosanmälan om våld eller kränkning mot barn. Insatsen har redan använts i ett par år inom socialtjänsten, men har hittills inte utvärderats. I detta projekt planeras två separata studier där effekterna av Tryggare barn ska utvärderas.

Stöd till placerade barns föräldrar – utveckling av en kunskapsbaserad praktik för en marginaliserad målgrupp

Varje år placeras ungefär 20 000 barn i samhällsvård, och skiljs därmed från sina föräldrar. Och trots att Socialtjänsten förväntas ge stöd till placerade barns föräldrar visar studier att många föräldrar känner sig bortglömda. Anna Melke vid Göteborgsregionens kommunalförbund kommer att leda ett forskningsprojekt där praktiker, intresseorganisationer och forskare i sex kommuner tillsammans ska utveckla en kunskapsbaserad praktik för att ge sådant stöd.

Vägar till arbete för långtidsarbetslösa: en jämförelse av kommunala och privata arbetsmarknadsinsatser, effekter, mekanismer och implementering

I detta projekt jämförs olika arbetsmarknadsinsatser för personer som är långtidsarbetslösa. I Sverige förekommer arbetsträning både inom den kommunala socialtjänsten samt genom privata utförare som anlitas av Arbetsförmedlingen. Vilka effekter uppnår insatserna? Och vilka faktorer är mest framgångsrika för att deltagarna ska komma i arbete?

LEX-projektet: Boende- och livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera välfärdsservice och bostadsplanering genom nya kollaborativa praktiker

Detta projekt handlar om att fördjupa kunskapen om boendesituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning i Sverige, och hur deras behov speglas i kommunal bostads- och samhällsplanering. För att ta reda på hur man kan skapa hållbara livsmiljöer för dessa individer kommer projektet att kartlägga situationen i dag, och därefter genomföra en studie där målgruppen och involverade kommunala sektorer arbetar tillsammans i s.k. Living Labs.

Digitala verktyg för ökad delaktighet i barnutredningar (Dig-barn)

Detta innovationsprojekt kommer att bidra med generella kunskaper om den digitala teknologins möjligheter för att öka barns delaktighet liksom kunskaper som berör den sociala barnavårdens barn och deras delaktighet i utredningsprocessen mer specifikt. Syftet med detta projekt är att öka barns delaktighet i socialtjänstens barnutredningar genom att föra in ett digitalt verktyg som barn kan använda i utredningssamtalen.

Barns delaktighet och insatsernas utfall inom den sociala barnavården: En modell för regionalt utvecklingsarbete

Inom studier av den svenska sociala barnavården finns en stor kunskapslucka vad gäller bedömningsprocessen inom socialtjänsten och resultatet av socialtjänstens insatser. Syftet med detta projekt är att ta fram en modell för regionalt utvecklingsarbete. Den ska inkludera riktlinjer för att stärka barns delaktighet och verktyg för kommunal egengranskning av sitt arbete och socialtjänstens egenuppföljning av resultat.

Överskrida gränser i socialt arbete. Samverkan i partnerskap i interventioner i särskilt utsatta områden i Sverige

Denna studie undersöker policy och praktik riktad mot områden som betecknas som ”särskilt utsatta” i Sverige. I dag identifierar polisen 23 sådana områden i Sverige. Policyinitiativ har tagits i syfte att motverka en utveckling mot kriminella gängbildningar, användning av allvarligt våld och vad som benämnts som parallella samhällsstrukturer. I studien kommer fyra särskilt utsatta områden att studeras genom intervjuer och observation över tid.

TRANSITION – utveckling och utvärdering av en standardiserad stödinsats i övergången till vuxenlivet för unga vuxna med autismspektrumtillstånd och/eller ADHD som har beviljats boendestöd

Unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ställs ofta inför stora utmaningar vid övergången till vuxenlivet. TRANSITION-programmet har utvecklats vid Karolinska institutet och Stockholms läns landsting med syftet att underlätta övergången för denna grupp. Detta projekt syftar till att utvärdera TRANSITION:s genomförbarhet, effektivitet och kostnadseffektivitet inom de verksamheter som tillhandahåller boendestöd.

Vad fungerar och varför? Betydelsen av interventioner och organisationers samverkan för våldsutsatta kvinnors hälsa och välbefinnande

I detta projekt studeras våldsutsatta kvinnors behov, förväntningar och erfarenheter av det stöd och behandling de fått med anledning av sin våldsutsatthet. I studien riktas fokus mot de interventioner som erbjuds våldsutsatta kvinnor vid två specialiserade enheter i södra Sverige och de effekter stödet har för våldsutsatta kvinnor.

I-Share; Brukarmedverkan och innovation för en personcentrerad socialtjänst

Detta projekt ska öka kunskapen om hur personcentrering, brukarmedverkan och delat beslutsfattande kan främjas i socialtjänstens stöd till unga, till personer med psykiska funktionsnedsättningar samt till äldre. Projektet studerar effekten av ett behovsanpassat digitalt beslutsstöd (I-Share) i planering och beslut om insatser, avseende delaktighet, personcentrering, livskvalitet och personals uppskattning av klientens beslutsförmåga.

Hur kan en evidensbaserad praktik förverkligas i svenska glesbygdskommuner? Utveckling och utvärdering av en modell för implementering av nationella riktlinjer för stöd och behandling vid schizofreni.

Hur hittar vi vägar för att förverkliga en evidensbaserad praktik i den svenska glesbygden, där förutsättningarna skiljer sig från tätorterna? Arbetsmetoder som är utvecklade i tätbefolkade områden, med stora resurser och tillgång till specialistkompetens, kan bli svåra att införa i glesbygdskommunerna. I detta projekt kommer David Rosenberg med kollegor att utveckla och testa en modell för implementering av evidensbaserade insatser i glesbygden, genom regionala samarbetsgrupper.

Hur gör evidens nytta för brukare? Balans mellan följsamhet och anpassningar

Socialtjänstens insatser ska bygga på bästa tillgängliga kunskap och forskningsevidens. Men att använda evidensbaserade insatser har visat sig vara svårt, särskilt när insatsen inte går att använda exakt som den är designad. Då blir det upp till de professionella att balansera följsamhet till insatsen med anpassningar till den kontext där den ska användas. Denna forskning ska undersöka hur anpassnings- och följsamhetsdilemmat hanteras i socialtjänsten och hur ett strukturerat beslutsstöd kan påverka hanteringen.

Eldupphör Malmö: Urban säkerhet och våldspreventivt arbete i socialt utsatta områden i Malmö, Sverige

Våldsbrott och våld i städerna är ett växande problem i Sverige. De senaste åren har våldsbrott ökat avsevärt i Malmö. Hur arbetar man politiskt och polisiärt med våldsförebyggande åtgärder? Vilka effekter har dessa insatser på individer som lever i socioekonomiskt utsatta områden? Detta forskningsprojekt syftar till att öka kunskapen om våldsförebyggande insatser och undersöka de faktiska konsekvenserna av sådana strategier i utsatta områden i Malmö.

Utformning av kunskapsunderlag inom social omsorg i spänningsfältet mellan kunskapsstyrning, brukarinflytande och professionstillit

Inom många omsorgsverksamheter finns det idag stora behov av att klargöra vilken kunskap som ligger till grund för olika insatser. Detta projekt syftar till att utifrån förbättringsvetenskap samt teknik- och vetenskapsstudier (Science and Technology Studies eller ”STS”) utveckla användbara format för kunskapsunderlag för några insatser som används inom omsorgsverksamheterna Daglig verksamhet och Personligt ombud.

Tillitens mekanismer: medborgare och samhällsinstitutioner i tre utsatta bostadsområden

Det här projektet undersöker förutsättningarna att skapa tillit genom dialog mellan de boende och samhällsinstitutioner i utsatta områden. Studien bidrar till kunskap som är viktig för att skapa ett inkluderande samhälle där människor kan lita på att få ett respektfullt bemötande från andra och av samhällsinstitutioner, oavsett kön, etnicitet och socioekonomisk status.

Välfärdsteknik och styrning: tillit, kontroll och tjänstekvalitet

Detta projekt studerar införandet av välfärdsteknik i svenska kommuner och landsting. Välfärdsteknik syftar i många fall till att höja tjänstekvaliteten för brukarna, men kan också underlätta övervakning och kontroll av de anställda.

Goda år – ett nytt mått för utvärdering av välfärdsinsatser

Syftet med denna studie är att utveckla ett mått på livskvalitet som benämns ”goda år”. Goda år kan användas för att beräkna om insatser är kostnadseffektiva, men också för att gradera sociala problem. Ju färre goda år en grupp kan räkna med, ju alvarligare är problemet. Projektet bygger vidare på en offentlig utredning (SOU 2015:56) som föreslog att livskvalitet skulle kunna mätas i termer av handlingsfrihet.