Här kan du läsa om de forskningsprogram som finansieras inom det nationella programmet för tillämpad välfärdsforskning.

UserInvolve : Utvecklande av hållbara praktiker för brukarinflytande inom verksamhetsområdet psykisk hälsa

Brukarinflytande är centralt för att utveckla en återhämtningsorienterad praktik inom verksamhetsområdet psykisk hälsa och psykisk funktionsnedsättning, som integrerar kvaliteter som är viktiga för slutanvändaren. Brukarinflytande är även avgörande för hållbara och demokratiska vård- och stödsystem. Ett antal strategier för brukarinflytande har idag utvecklats inom området, men ofta saknas långsiktig implementering. Detta program syftar till att undersöka och utveckla hållbara praktiker för brukarinflytande inom verksamhetsområdet psykisk hälsa, med fokus på kommunernas verksamheter. Programmet består av tre moduler, med totalt sju underliggande projekt:

  • Modul I: Autonoma aktiviteter som en grund för brukarinflytandeModul I utforskar aktiviteter inom brukarrörelsen som är fristående från vård- och stödsystem. Genom sådan autonom mobilisering kan brukare bygga kompetenser och beredskap för inflytandeaktiviteter, genom att formulera politiska positioner och utveckla en kollektiv kunskapsbas.
  • Modul II: Konkreta strategier för hållbar integrering av brukarinflytandeModul II utgör programmets kärna. Projekten utforskar fyra konkreta strategier för hållbar integrering av brukarinflytande: delat beslutsfattande, peer support, brukarrevision och brukarråd. Projekten behandlar vidare brukarinflytande på olika nivåer: från en individnivå, till en organisatorisk nivå och en systemnivå.
  • Modul III: Stärkande av kapacitet, varaktighet och forskningens effekter genom samproduktion. Modul III tar ett övergripande tag om den kunskap som genereras i programmet för att utveckla teori och metod i relation till brukarinflytande i forskning och inom verksamhetsområdet. Inom ramen för denna modul byggs strukturer för programmets samproduktion, som involverar brukarorganisationer och representanter främst från berörda kommunala verksamheter.

En återkommande konferens syftar vidare till att stärka överföring av den kunskap som genereras i programmet till praktisk tillämpning.

  • Projektledare: Urban Markström
  • Finansiering: 23900000
  • Pågår: 2021-2027

CollAge: Samverkan för äldrevänlliga miljöer mellan kommunal äldreomsorg, fysisk planering och pensionärsråd

Detta program är studier av sektorsövergripande samverkan mellan tre aktörer i kommunen: 1. äldreomsorg 2. fysisk planering och 3. pensionärsråd. Socialtjänstens deltagande i samhällsplanering är föreskrivet i socialtjänstlagen. Programmet syftar till att utforska hur äldreomsorgens tjänster hanteras och förstås i fysisk planering som en del av samhällsplaneringen, hur äldreomsorgen uppfattar hur deras aktiviteter påverkas av byggd miljö och hur äldres preferenser kan bidra till bättre kvalitet i omsorgstjänster och bostadsutbud. Programmets slutliga mål är att utveckla ett kollaborativt verktyg – CollAge – som ska stödja, underlätta och strukturera samarbete mellan de tre aktörerna. Den teoretiska inramningen av detta program är ”åldersvänligt samhälle” som är ett WHO-koncept för goda miljöer för äldre människor. En utgångspunkt är att äldreomsorg, fysisk planering och äldre själva har överlappande intressen i bostäder och omsorg. De tre aktörerna förväntas bidra till ett åldersvänligt samhälle med olika synpunkter och kunskaper. Den innovativa potentialen i detta samarbete förväntas vara hög. Programmet består av sex olika forskningsprojekt som utforskar praktiska och diskursiva aspekter av samverkan. Ett tvärvetenskapligt team från två universitet, Blekinge Tekniska Högskola och Umeå Universitet, består av forskare från socialt arbete och fysisk planering. Forskarna har olika erfarenheter och kompetenser som bidrar till en mångsidig forskningsagenda med flera kvalitativa metodologiska tillvägagångssätt. En mångvetenskaplig rådgivande grupp av erfarna forskare sam äldre medborgare stöder forskargruppen. Äldre människor deltar i forskningen som samproducenter av forskning, som forskningsobjekt och rådgivare, ibland i flera roller samtidigt. Denna konstellation av forskare och äldre förväntas ge nödvändiga färdigheter och kunskaper till programmet. Intressenter i form av individer, organisationer och myndigheter kommer ges möjlighet att följa programmet hela vägen.

  • Projektledare: Catharina Nord
  • Finansiering: 23900000
  • Pågår: 2021-2027

Connected Children. Ett partnerskap för en kunskapsbaserad och innovativ prevention.

Connected Children är ett partnerskap mellan praktik och forskning för utveckling av en kunskapsbaserad prevention riktad mot barn och unga. Programmet griper in i aktuell nationell och internationell policy med syfte att utveckla tidiga och samordnade insatser för barn och unga i svåra livssituationer, samt att förstärka främjande insatser för barn och unga generellt. Connected Children involverar forskningsstött utvecklingsarbete på fyra platser i Sverige, vilka alla hämtat inspiration från den skotska modellen GIRFEC (Getting It Right For Every Child). Modellen uppfattas stärka möjligheterna till att skapa ett helhetstänkande kring barn och unga, uppmärksamma de i behov av extra stöd i tidigt skede och medverka till att koordinerade insatser mellan olika stödaktörer kommer till stånd. Tanken är att tillvarata och förstärka barnets/den unges ordinarie livssammanhang, ge ökat utrymme för barnets/den unges eget perspektiv och delaktighet i frågor av betydelse för hen. Kunskapsprocesserna inom programmet organiseras i tre huvudteman vilka samtliga har visat sig erbjuda stora utmaningar för det praktiska arbetet: 1) system-optimization som avser ledning och systemförändringar inom organisationer som sker för att uppnå målsättningarna, 2) alliance-building som handlar om samarbete och samspel mellan involverade aktörer och 3) holistic life-course perspective som avser de identifieringspraktiker genom vilka barn och unga i behov av kompletterande utvecklingsstöd uppmärksammas, erbjuds insatser och följs upp. De tre temana binds samman av en övergripande fråga om hur utvecklingsarbetet förhåller sig till barns rättigheter och hur deras röst och aktörskap ges utrymme. Programmet kommer att innefatta tvärdisciplinära studier och jämförande analyser av de processer genom vilka förändringsarbetet bedrivs, hur intentionerna översätts lokalt och vilka konsekvenser de får för barn, unga och föräldrar.

  • Projektledare: Torbjörn Forkby
  • Finansiering: 23900000
  • Pågår: 2021-2027

Användbar automatisering: Mot en förståelse av robotar och AI i socialtjänsten ur ett organisatoriskt och brukarperspektiv

På grund av den demografiska utvecklingen implementerar socialtjänsten i allt större utsträckning välfärdsteknologi som en strategi för att möta ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Automatisering i form av robotar och AI introduceras för att genomföra arbetsuppgifter som tidigare gjorts av personal. Denna utveckling har genererat många frågor från både praktik och akademi, och vi vet idag väldigt lite om hur ny teknik implementeras på bästa sätt, eller vilka konsekvenser det får för personal och brukare. Syftet med föreliggande program är att studera implementering av automatisering i socialtjänsten ur ett organisatoriskt- och brukarperspektiv. Med utgångspunkt i teorier om implementering, arbetets utformning, ledarskap och etik kommer vi undersöka hur automatisering implementeras på bästa sätt, hur det påverkar personalen och brukarna samt ledarskapets betydelse. Vi kommer också undersöka om implementering av automatisering kan förbättras genom en intervention. Data samlas in med olika metoder och från olika källor genom att kombinera intervjuer och enkäter med chefer, personal och brukare med dokumentanalys och en intervention i tre deltagande kommuner som representerar olika delar av socialtjänsten. Genom att kombinera forskning från fyra olika discipliner; socialt arbete, implementeringsforskning, organisationspsykologi och datavetenskap kommer programmet göra ett substantiellt bidra till forskning om välfärdsteknik. Genom ett nära samarbete med deltagande kommuner och en referensgrupp avser programmet att generera ny användbar kunskap om vad kommuner behöver ta hänsyn till när de implementerar välfärdsteknik i socialtjänsten. Kunskap från programmet kan även ligga till grund för en framtida nationell policy eller riktlinjer om hur automatisering i socialtjänsten kan implementeras.

  • Projektledare: Susanne Tafvelin
  • Finansiering: 23000000
  • Pågår: 2021-2027

Samskapande av hälsa, vård och omsorg: Att utforska, mäta och förbättra samproduktion på nationell, regional och lokal nivå

Samskapande, samproduktion och codesign förespråkas som effektiva sätt att involvera människor i design, ledning, utförande och utvärdering av tjänster inom vård och omsorg. Trots att många fallstudier beskriver samproduktionen, så finns det stora kunskapsluckor. Vårt övergripande mål är att utforska, förbättra och mäta samproduktionens värde inom vård och omsorg för att öka medborgarnas hälsa och välbefinnande.

Effektivisering av socialtjänsten genom forskning gällande systematisk uppföljning, utbildning och tekniskt stöd

Syftet med det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet (ESTR) är att förbättra socialtjänstens insatser för individer med missbruksproblem. Inom ramen för ESTR implementeras utbildningsprogrammet CET som riktar sig till landets socialarbetare med ansvar för bedömning och uppföljning av klienternas hjälpbehov. Dels studeras hur socialarbetarnas kompetens utvecklas i fråga om att använda IT-stöd och evidensbaserade metoder som grund för bedömning och uppföljning av klienternas hjälpbehov och val av lämplig insats. Dels studeras om användningen av metoder som ASI, UBÅT samt IT-stöd ökar och om de resulterar i bättre klientutfall. CET: s syfte är också att stärka den enskilde socialarbetarens kompetens, ge ökad kunskap om missbruk och beroende som ett biopsykosocialt fenomen. ESTR svarar mot Socialstyrelsens övergripande ambition om en ökad systematisering, effektivisering och kunskapsbaserad socialtjänst. Resultaten bidrar till att förbättra socialtjänstens klientinsatser.

RISKSAM: Strukturerad samverkan för prevention av stalkning och våld i nära relationer – Implementering och utvärdering av en riskhanteringsmodell för socialtjänst och polis

Det övergripande syftet med programmet är att implementera och utvärdera en hållbar och evidensbaserad modell, RISKSAM, för socialtjänstens arbete samt utvärdera dess effekt avseende återfall i våld, samverkan inom såväl som mellan socialtjänst och polis och ökad livskvalitet för de utsatta. Projektet avser att studera detta ur både ett stads- och glesbygdsperspektiv och ett barnperspektiv. Inkluderat i programmet är fyra forskningsområden: Riskhanteringsmodellen RISKSAM, Samverkan, Livskvalitet och Teoriutveckling. Projektet kommer att bedrivas tillsammans med socialtjänst och polis i Örebro kommun för att sen utvecklas till samtliga kommuner i region Bergslagen. Projektet syftar till att stärka välfärden genom att bedriva forskning och innovation för en mer effektiv riskhantering som kan förhindra partnervåld och stalkning.

Barnets färd i den sociala barnavården. Longitudinell uppföljning och lokala utvärderingsstrategier

Syftet med programmet är tvåfaldigt: I en longitudinell ansats skall ca 2000 barn och ungdomar i tio kommuner följas genom barnavårdssystemet, från det att utredning avslutas med beslut om avslut utan åtgärd eller med beslut om olika former av insatser. Datainsamlingen inkluderar uppgifter från socialarbetare om barnen och deras föräldrar avseende barnen och föräldrarnas problembilder, vilka insatser de får och varför. Programmet vill bidra till en fördjupad förståelse för vägarna genom systemet, men också ge en bild av vilka typer av insatser som påverkar barnen och ungdomarna positivt. Programmets andra syfte är att bidra till ett närmande mellan forskning och praktik. På basis av de forskningsresultat som inhämtats enligt ovan, är tanken att programmet skall kunna bidra med utveckling av fungerande och lättanvända system för lokal uppföljning.

Samordnade interventionssystem mot våld i nära relationer

Med utgångspunkt i såväl barns utsatthet som rätt till delaktighet syftar detta sexåriga forskningsprogram till att utforska förutsättningarna för, samt bidra till utvecklingen av, ett barncentrerat, samordnat interventionssystem mot våld mot barn i nära relationer. I fokus står socialtjänstens insatser för upptäckt, utredning och bedömning, skydd och stöd för barn och deras omsorgspersoner. Programmets design och det forskningssamarbete med lokala socialtjänster som är inbyggt i den, ska lägga grunden för ett långsiktigt åtagande från både forskare och deltagande organisationer att i samarbete bygga strukturer som kan åstadkomma varaktig förändring i socialtjänstens ordinarie praktik. Det övergripande syftet uppfylls genom 13 sammanlänkade delprojekt vilka fokuserar på barn som brukare, organisering och samverkan, forskningsbaserade metoder samt kunskapsanvändning i den professionella vardagen.