Här kan du läsa om den pågående forskningen med planeringsbidrag inom programmet för tillämpad välfärdsforskning.

Att undersöka genomförbarheten av att implementera ett hållbart kulturanpassad föräldrastödsprogram genom att använda processutvärdering

De två senaste decennierna har Sverige tagit emot det högsta antalet asylsökande per miljon invånare i Europa. Flyktingskap, krigserfarenheter och socialt utanförskap innebär en kraftigt ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa hos barn och vuxna. Därtill finns utmaningar i den nya livssituationen och i föräldraskapet då de kommer till det nya landet. Detta projekt ska undersöka de kontextuella faktorer som kan främja en långsiktig och stabil implementering av ett kulturanpassat föräldrastödsprogram, samt mobilisera nödvändiga aktörer inom såväl kommun som civilsamhället.

Projektledare: Fatumo Osman, Uppsala universitet
Finansiering: 973 000 kr
Pågår: 2019-2020

Berättande som resurs för samskapande av vård och omsorg för sköra äldre.

Nationella riktlinjer för personcentrerad vård visar hög prioritet gällande integration av äldres egna livsberättelser, önskemål och värderingar i vård och omsorg. Dock är kunskapsbasen, gällande metodik för att stödja berättande, spretande och delvis otydlig med uteblivna insatser till följd. Detta projekt är inriktat mot att utveckla tydliga, användbara strategier och metoder för personcentrerad och samskapad vård och omsorg med hjälp av narrativa resurser i det dagliga livet.

Projektledare: Staffan Josephsson, Karolinska Institutet
Finansiering: 751 000 kr
Pågår: 2019-2020

Ojämlik tillgång till förskola i Sverige

Inskrivningsfrekvensen för barn med utländsk bakgrund skiljer sig från barn med inhemsk bakgrund. Att barn i förskoleåldern är hemma är vanligare bland invandrarfamiljer. Denna pilotstudie undersöker faktorer som hindrar invandrarfamiljerna att nå förskoletjänster i Sverige. Trettio familjer som för närvarande inte valt förskoleverksamhet för sina barn intervjuas i tre kommuner. Studiens resultat jämförs med resultat från andra länder för att definiera en arbetshypotes. Denna hypotes kommer att undersökas med hjälp av en större studie, som omfattar hela landet. Genom att minska ojämlik tillgång till förskoletjänster i landet, kan en högre social sammanhållning uppnås, samt jämnare socioekonomiska förhållanden för barnfamiljer och barn.

Projektledare: Susanne Garvis, Stockholms universitet
Finansiering: 910 000 kr
Pågår: 2019-2020

Rekrytering, utredning och matchning av familjehem

Det större projektet som planeras syftar till att undersöka hur ett förändrat samhällskontrakt mellan stat, kommun, marknad, civilsamhälle och medborgare 1970-2020 har inverkat på rekryteringen av familjehem och bedömningen av familjehemmens lämplighet. Det är angeläget att undersöka varför och i vilket skede av processen sökande eventuellt drar tillbaka sin ansökan och av vilka skäl sökande bedöms som olämpliga för uppdraget. Idag saknas sådan uppföljning på nationell nivå och i de flesta kommuner. Under planeringen ska, i samverkan med socialtjänsten i en kommun, ett verktyg för uppföljning av rekryterings- och utredningsprocessen utvecklas och testas i en pilotstudie. Verktyget ska i förlängningen kunna användas för kommuners egen uppföljning av sin verksamhet. Slutligen syftar planeringen av projektet till att identifiera pågående och avslutade samverkansprojekt, samt etablera kontakter med parterna i dessa projekt för framtida intervjuer.

Projektledare: Judith Lind, Linköpings universitet
Finansiering: 997 000 kr
Pågår: 2019-2020

Effektiv och hållbar koordinering av vård och omsorg för äldre personer med komplexa behov

Det övergripande syftet i den planerade forskningen är att tillsammans med berörda aktörer identifiera, implementera och utvärdera vilka faktorer som bidrar till skapandet av en hållbar och effektiv samordning av vård och omsorg för äldre hemmaboende personer med komplexa vård- och omsorgsbehov. Planeringsbidraget syftar dels till att etablera en aktionsforskningsplattform tillsammans med äldre personer, anhöriga, samt personal och chefer inom kommun, hemtjänst, primärvård och sjukhus, och dels till att i en förstudie testa genomförbarhet av rekryteringsförfarande samt en modell för identifikation av faktorer för hållbar och effektiv samordning. Den framtida forskningen förväntas kunna bidra till ökad kunskap om vilka faktorer som är väsentliga i åstadkommandet och vidmakthållandet av samordning över tid.

Projektledare: Maria Flink
Finansiering: 992 000 kr
Pågår: 2019-2020

Strategisk organisering och samverkan för långsiktigt hållbar Socialtjänst – En förstudie för att kartlägga kommunernas förutsättningar och samarbeten

Via en fallstudie i en region, undersöks här om och hur strategisk samordning och samverkan kan vara ett medel för att säkra långsiktigt hållbara välfärdstjänster. Prioriterat är sammanhållna insatskedjor och samverkan. Intern strategisk samordning inom kommunerna (t.ex. mellan socialtjänst, skolor och äldreomsorg) samt samarbete med externa aktörer (hälsovård, civilsamhälle och andra kommuner) kommer att undersökas. Hur använder kommuner den nya lagstiftningen som ökat möjligheterna att samarbeta kring offentlig service? Planeringsprojektet har små kommuner i fokus och studerar Östergötlands 13 kommuner för jämförelser.

Projektledare: Kerstin Johansson
Finansiering: 973 000
Pågår: 2019-2020

Connected Children. För en kunskapsbaserad och innovativ prevention

Detta planeringsarbete avser att skapa förutsättningar för ett flervetenskapligt forskningscentrum ”Connected Children”, som syftar till ett kunskapsgrundat och långsiktigt utvecklingsarbete runt målgruppen barn och unga. Arbetsmodellen kommer att innebära ett nära samarbete mellan forskning och praktik. Under planeringsarbetet kommer centret att kopplas samman brett med andra liknande utvecklingsarbeten, relevanta forskningsbaserade utvecklingscenter samt förankras brett på regional, lokal nivå i Kronoberg samt inom Linnéuniversitetet. En central fråga handlar om att utveckla samarbete och samordning kring målgruppen, bland annat genom att utse ansvariga stödpersoner för barnet/den unge och koordinerad planering som dokumenteras i en gemensam och uppföljningsbar ”barnplan”.

Projektledare: Torbjörn Forkby
Finansiering: 999 000
Pågår: 2019-2020

Samtalsmattor som beslutsstöd för att öka möjligheten till delaktighetet i val och beslutsfattande i hemtjänsten för äldre personer som lever med demensjukdom – En planeringsstudie

Svensk äldreomsorg har det senaste decenniet präglats av en ökad individualisering och kundval. Trots att få skulle ifrågasätta vikten av inflytande och individanpassat stöd, har forskning visat att inriktningen mot kundval och konkurrens kan riskera att exkludera äldre personer med omfattande och komplexa behov från samma möjligheter som andra, mer gynnade grupper av äldreomsorgsmottagare.

Inom ramen för denna planeringsstudie är vårt syfte att förbereda för att större forskningsprojekt i avsikt att utvärdera effekten av samtalsmattor som beslutsstöd vid behovsbedömning samt planering av äldreomsorgsinsatser för personer med nedsatt kognitiv förmåga. Projektet är tänkt att genomföras som en tvåarmad RCT-studie, där metodens effekt och implementering utvärderas såväl kvantitativt som kvalitativt. Planeringsbidraget ger möjlighet att testa genomförbarheten i en pilotstudie. Forskningen genomförs i samverkan mellan FoU Sjuhärad, Göteborgs universitet och Högskolan i Borås.

Projektledare: Anna Duner
Finansiering: 1 000 000
Pågår: 2019-2020

Organisering och samordning av sociala omsorg för personer med SMI

Det här planeringsbidraget syftar till att utveckla ett större forskningsprojekt gällande villkor och organisering av välfärdsinsatser för personer med allvarlig psykisk sjukdom (severe mental illness, SMI) i Sverige. Undersökningens specifika fokus är de olika sätt som välfärdsvardagen möjliggjorde en främjande miljö för personer med allvarlig psykisk sjukdom att kunna uttrycka egna perspektiv och att delta i ett socialt liv.

Projektledare: Monika Wilinska
Finansiering: 1 000 000
Pågår: 2019-2020