Här kan du läsa om den pågående forskningen med planeringsbidrag inom programmet för tillämpad välfärdsforskning.

Stöd till ungdomar i övergången från samhällsvård

Svenska och internationella studier visar samstämmigt att ungdomar som placeras i samhällsvård, som familjehems- eller institutionsvård, är synnerligen sårbara och har stor risk för negativ utveckling inom flera livsområden (t.ex. hälsa, missbruk, utbildning, kriminalitet, självmord). Övergången mellan en placering i samhällsvård till ett självständigt, vuxet liv är en avgörande förändring i dessa ungdomars liv, under vilken ungdomarna ofta förlorar sina enda sociala nätverk (fosterfamilj, HVB personal, socialsekreterare) och får ensamma hantera besvärliga sociala omständigheter som hemlöshet och arbetslöshet. Studier visar att ungdomarna själva upplever brister i planering och förberedelser inför övergången från placeringen i samhällsvård till ett självständigt, vuxet liv. Svenska studier visar att dessa ungdomar faller mellan myndighetsstolar i dagens socialtjänst, eftersom det är oklart vem som är ansvarig för att förbereda dem inför denna stora livsomställning. Inom ramen för detta planeringsprojekt är syftet att förbereda ett större forskningsprojekt med avsikt att utveckla och utvärdera effekten av en stödjande insats till ungdomar i övergången från samhällsvård till ett självständigt, vuxet liv.

Projektledare: Tina Olsson, Göteborgs universitet 
Finansiering: ca 1 miljon kr
Pågår: 2020-2021

Kunskapsöverföring av välfärdsteknik – Gränsöverskridande kommunal äldreomsorg (TechKnow)

Användningen av välfärdsteknik (WT) är en nyckelstrategi för svenska och danska kommuner för att möta det ökande behovet av säkerhet och stöd bland medborgare med behov av vård. WT är fortfarande en outnyttjad resurs i många organisationer, trots sin potential. Det finns därför ett behov av kunskapsutbyte inte bara mellan, men också inom kommunerna. Syftet med projektet är att utveckla metoder för att förbättra och främja kunskapsöverföring inom välfärdsteknologi baserat på sociala och professionella aspekter för att säkerställa långsiktig hållbarhet och fungera som input för att förbereda framtida ansökningar av strategisk finansiering inom Forte och Horisont Europa. Det finns tre huvudmål som ska uppnås genom detta ettåriga planeringsbidrag: Att kartlägga kunskapsbasen och upptäcka kunskapsbehov hos kommunerna. Att skapa och utvärdera ett ramverk för kunskapsdelning. Att planera och testa genomförbarheten för en större studie genom att skapa ett större forskningskonsortium.

Projektledare: Jonas Christiensen, Malmö universitet 
Finansiering: ca 1 miljon kr
Pågår: 2020-2021

Anpassning och pilottest av Healthier Wealthier Families modellen i Sverige för att motverka barnfattigdom

Ekonomisk utsatthet har negativa konsekvenser för barns utveckling och välmående vilket gör att barnfamiljers ekonomiska situation är ett område i behov av insatser ur folkhälsosynpunkt. Det krävs viss finansiell förmåga för att kunna ta del av det ekonomiska stöd man har rätt till samt fatta fördelaktiga ekonomiska beslut. Människor med låg utbildning, kognitiva funktionshinder eller bristande språkkunskap, som brister i sin finansiella förmåga, har större risk att hamna i ekonomisk utsatthet. Pilotstudiens syfte är att anpassa och testa modellen Healthier Wealthier Families (HWF) i Sverige. HWF har prövats och implementerats framgångsrikt i Skottland, och i Australien och Sverige pilottestas nu modellen genom den universella barnhälsovården. Grundidén är att identifiera barnfamiljer i ekonomisk utsatthet genom BVC och aktivt sätta dem i kontakt med den kostnadsfria budget- och skuldrådgivning som alla kommuner enligt lag har skyldighet att tillhandahålla.

Projektledare: Anna Sarkadi, Uppsala universitet 
Finansiering: ca 1 miljon kr
Pågår: 2020-2021

Barns inflytande och rätten till deltagande: Utvärdering av möjligheterna med digitala verktyg för barn i socialtjänsten

I en av de mera betydelsefulla artiklarna (artikel 12) i FN:s barnkonvention anges att barn har rätt att delta aktivt i beslut om sina liv och få sina röster hörda. Ett nyutvecklat samtalsverktyg, OmMej, ger barn möjlighet att göra just detta. Några kommuner har nyligen börjat använda verktyget och kommer att ingå i vår studie och utvärdering. Ett tvärvetenskapligt team av forskare (juridik, psykologi och teknik) har utformat en kvalitativ studie för att undersöka uppstarts- och implementeringsprocessen med syftet att söka kunskap om hur ett sådant verktyg kan ge stöd åt barns rättigheter till deltagande och hur det kan integreras i praktiken. Vikten av att engagera barn i sådana beslut är ett sätt att utveckla deras förmågor till varaktigt deltagande i det demokratiska samhället, vilket är av största vikt. Att fånga erfarenheter från dessa tidiga användare, kommer att göra det möjligt att generera kunskap som kan användas för att stödja andra kommuner och verksamheter när de påbörjar resan vilket kan bidra till bättre interventioner och andra insatser för utsatta barn.

Projektledare: Nancy Russo, Malmö universitet 
Finansiering: ca 1 miljon kr
Pågår: 2020-2021

Utmaningar och möjligheter för att etablera brukarinflytande – Att legitimera erfarenhetsbaserad kunskap som en resurs i socialpsykiatrin

Brukarinflytande betraktas idag som en central komponent i utvecklingen av återhämtningsorienterade och evidensbaserade insatser inom socialpsykiatrin och betonas i lagstiftning och nationella riktlinjer i Sverige. Brukares delaktighet i vårdplanering och programutveckling har dock ännu inte blivit en integrerad eller strukturell aspekt av socialtjänsten. Medan dessa brukargenererade metoder (t.ex. återställningsguider, Peer Support, Brukarstyrd brukarrevision) har implementerats med framgång internationellt och visat positiva effekter för brukare och verksamheter i Sverige, har de oftast drivits som kortvariga projekt och har inte implementerats på hållbara sätt i den svenska kontexten. Syftet med denna studie är därför att utveckla kunskapen om dessa initiativ och att undersöka faktorer, strukturer och strategier som kan främja ett systematiskt införande av brukardelaktighet och inflytande i socialpsykiatrin.

Projektledare: David Rosenberg, Umeå universitet
Finansiering: ca 0,9 miljoner kr
Pågår: 2020-2021

Gränsöverskridande kompetensförsörjning för en kunskapsstyrd socialtjänst i små glesbygdskommuner

Små kommuner i glesbygd har särskilda förutsättningar och utmaningar för att bedriva en socialtjänst som lever upp till lagkrav och som tillgodoser befolkningens behov av välfärdstjänster och service. Ett exempel på en utmaning är kompetensförsörjningen, dvs att ”på kort och lång sikt säkerställa att verksamheten har tillgång till medarbetare med rätt kompetens”. Projekten syftar till att identifiera och problematisera kunskapsstyrning och kompetensförsörjning i en glesbygdskontext; kartlägga förutsättningarna, inklusive beredvilligheten till förändrade arbetssätt över kommungränser – både ur ett verksamhets- och ett invånarperspektiv; samt förankra och förbereda kommande forskningsprojekt. Inom planeringsprojektet vill vi förbereda en studie som kan vara till direkt nytta också för den nationella nivåns ambitioner om en kompetent, kunskapsbaserad och likvärdig socialtjänst i hela landet.

Projektledare: Annika Nordström, Region Västerbotten 
Finansiering: ca 1 miljon kr
Pågår: 2020-2021

Att undersöka genomförbarheten av att implementera ett hållbart kulturanpassad föräldrastödsprogram genom att använda processutvärdering

De två senaste decennierna har Sverige tagit emot det högsta antalet asylsökande per miljon invånare i Europa. Flyktingskap, krigserfarenheter och socialt utanförskap innebär en kraftigt ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa hos barn och vuxna. Därtill finns utmaningar i den nya livssituationen och i föräldraskapet då de kommer till det nya landet. Detta projekt ska undersöka de kontextuella faktorer som kan främja en långsiktig och stabil implementering av ett kulturanpassat föräldrastödsprogram, samt mobilisera nödvändiga aktörer inom såväl kommun som civilsamhället.

Projektledare: Fatumo Osman, Uppsala universitet
Finansiering: 973 000 kr
Pågår: 2019-2020

Berättande som resurs för samskapande av vård och omsorg för sköra äldre.

Nationella riktlinjer för personcentrerad vård visar hög prioritet gällande integration av äldres egna livsberättelser, önskemål och värderingar i vård och omsorg. Dock är kunskapsbasen, gällande metodik för att stödja berättande, spretande och delvis otydlig med uteblivna insatser till följd. Detta projekt är inriktat mot att utveckla tydliga, användbara strategier och metoder för personcentrerad och samskapad vård och omsorg med hjälp av narrativa resurser i det dagliga livet.

Projektledare: Staffan Josephsson, Karolinska Institutet
Finansiering: 751 000 kr
Pågår: 2019-2020

Ojämlik tillgång till förskola i Sverige

Inskrivningsfrekvensen för barn med utländsk bakgrund skiljer sig från barn med inhemsk bakgrund. Att barn i förskoleåldern är hemma är vanligare bland invandrarfamiljer. Denna pilotstudie undersöker faktorer som hindrar invandrarfamiljerna att nå förskoletjänster i Sverige. Trettio familjer som för närvarande inte valt förskoleverksamhet för sina barn intervjuas i tre kommuner. Studiens resultat jämförs med resultat från andra länder för att definiera en arbetshypotes. Denna hypotes kommer att undersökas med hjälp av en större studie, som omfattar hela landet. Genom att minska ojämlik tillgång till förskoletjänster i landet, kan en högre social sammanhållning uppnås, samt jämnare socioekonomiska förhållanden för barnfamiljer och barn.

Projektledare: Susanne Garvis, Stockholms universitet
Finansiering: 910 000 kr
Pågår: 2019-2020

Rekrytering, utredning och matchning av familjehem

Det större projektet som planeras syftar till att undersöka hur ett förändrat samhällskontrakt mellan stat, kommun, marknad, civilsamhälle och medborgare 1970-2020 har inverkat på rekryteringen av familjehem och bedömningen av familjehemmens lämplighet. Det är angeläget att undersöka varför och i vilket skede av processen sökande eventuellt drar tillbaka sin ansökan och av vilka skäl sökande bedöms som olämpliga för uppdraget. Idag saknas sådan uppföljning på nationell nivå och i de flesta kommuner. Under planeringen ska, i samverkan med socialtjänsten i en kommun, ett verktyg för uppföljning av rekryterings- och utredningsprocessen utvecklas och testas i en pilotstudie. Verktyget ska i förlängningen kunna användas för kommuners egen uppföljning av sin verksamhet. Slutligen syftar planeringen av projektet till att identifiera pågående och avslutade samverkansprojekt, samt etablera kontakter med parterna i dessa projekt för framtida intervjuer.

Projektledare: Judith Lind, Linköpings universitet
Finansiering: 997 000 kr
Pågår: 2019-2020

Effektiv och hållbar koordinering av vård och omsorg för äldre personer med komplexa behov

Det övergripande syftet i den planerade forskningen är att tillsammans med berörda aktörer identifiera, implementera och utvärdera vilka faktorer som bidrar till skapandet av en hållbar och effektiv samordning av vård och omsorg för äldre hemmaboende personer med komplexa vård- och omsorgsbehov. Planeringsbidraget syftar dels till att etablera en aktionsforskningsplattform tillsammans med äldre personer, anhöriga, samt personal och chefer inom kommun, hemtjänst, primärvård och sjukhus, och dels till att i en förstudie testa genomförbarhet av rekryteringsförfarande samt en modell för identifikation av faktorer för hållbar och effektiv samordning. Den framtida forskningen förväntas kunna bidra till ökad kunskap om vilka faktorer som är väsentliga i åstadkommandet och vidmakthållandet av samordning över tid.

Projektledare: Maria Flink, Karolinska institutet
Finansiering: 992 000 kr
Pågår: 2019-2020

Strategisk organisering och samverkan för långsiktigt hållbar Socialtjänst – En förstudie för att kartlägga kommunernas förutsättningar och samarbeten

Via en fallstudie i en region, undersöks här om och hur strategisk samordning och samverkan kan vara ett medel för att säkra långsiktigt hållbara välfärdstjänster. Prioriterat är sammanhållna insatskedjor och samverkan. Intern strategisk samordning inom kommunerna (t.ex. mellan socialtjänst, skolor och äldreomsorg) samt samarbete med externa aktörer (hälsovård, civilsamhälle och andra kommuner) kommer att undersökas. Hur använder kommuner den nya lagstiftningen som ökat möjligheterna att samarbeta kring offentlig service? Planeringsprojektet har små kommuner i fokus och studerar Östergötlands 13 kommuner för jämförelser.

Projektledare: Kerstin Johansson, Linköpings universitet
Finansiering: 973 000
Pågår: 2019-2020

Connected Children. För en kunskapsbaserad och innovativ prevention

Detta planeringsarbete avser att skapa förutsättningar för ett flervetenskapligt forskningscentrum ”Connected Children”, som syftar till ett kunskapsgrundat och långsiktigt utvecklingsarbete runt målgruppen barn och unga. Arbetsmodellen kommer att innebära ett nära samarbete mellan forskning och praktik. Under planeringsarbetet kommer centret att kopplas samman brett med andra liknande utvecklingsarbeten, relevanta forskningsbaserade utvecklingscenter samt förankras brett på regional, lokal nivå i Kronoberg samt inom Linnéuniversitetet. En central fråga handlar om att utveckla samarbete och samordning kring målgruppen, bland annat genom att utse ansvariga stödpersoner för barnet/den unge och koordinerad planering som dokumenteras i en gemensam och uppföljningsbar ”barnplan”.

Projektledare: Torbjörn Forkby, Linnéuniversitetet
Finansiering: 999 000
Pågår: 2019-2020

Samtalsmattor som beslutsstöd för att öka möjligheten till delaktighet i val och beslutsfattande i hemtjänsten för äldre personer som lever med demenssjukdom – En planeringsstudie

Svensk äldreomsorg har det senaste decenniet präglats av en ökad individualisering och kundval. Trots att få skulle ifrågasätta vikten av inflytande och individanpassat stöd, har forskning visat att inriktningen mot kundval och konkurrens kan riskera att exkludera äldre personer med omfattande och komplexa behov från samma möjligheter som andra, mer gynnade grupper av äldreomsorgsmottagare.

Inom ramen för denna planeringsstudie är vårt syfte att förbereda för att större forskningsprojekt i avsikt att utvärdera effekten av samtalsmattor som beslutsstöd vid behovsbedömning samt planering av äldreomsorgsinsatser för personer med nedsatt kognitiv förmåga. Projektet är tänkt att genomföras som en tvåarmad RCT-studie, där metodens effekt och implementering utvärderas såväl kvantitativt som kvalitativt. Planeringsbidraget ger möjlighet att testa genomförbarheten i en pilotstudie. Forskningen genomförs i samverkan mellan FoU Sjuhärad, Göteborgs universitet och Högskolan i Borås.

Projektledare: Anna Duner, Göteborgs universitet
Finansiering: 1 000 000
Pågår: 2019-2020

Organisering och samordning av sociala omsorg för personer med SMI

Det här planeringsbidraget syftar till att utveckla ett större forskningsprojekt gällande villkor och organisering av välfärdsinsatser för personer med allvarlig psykisk sjukdom (severe mental illness, SMI) i Sverige. Undersökningens specifika fokus är de olika sätt som välfärdsvardagen möjliggjorde en främjande miljö för personer med allvarlig psykisk sjukdom att kunna uttrycka egna perspektiv och att delta i ett socialt liv.

Projektledare: Monika Wilinska, Jönköpings universitet 
Finansiering: 1 000 000
Pågår: 2019-2020

Brukarmedverkan i kommunernas förbättringsarbete inom socialtjänstens verksamheter för personer med
kognitiv funktionsnedsättning genom deltagande i en nationell brukarundersökning

Personer med kognitiv funktionsnedsättning har rätt till stöd för att uppnå jämlika möjligheter och full delaktighet i samhället. Delaktighet förutsätter bl.a. möjligheter att bli lyssnad på, få stöd att uttrycka åsikter samt att involveras i beslutsprocesser. I Sverige bjuds sedan 2015 brukare inom socialtjänstens funktionshinderområde in till en nationell webbaserad brukarundersökning, för att lyfta fram deras uppfattning om kvaliteten på det tillhandahållna stödet. År 2018 deltog 140 av Sveriges 290 kommuner i undersökningen och cirka 24 000 enkäter besvarades. Hittills är det okänt hur resultaten från den nationella brukarundersökningen tas till vara i kommunalt förbättringsarbete, och i vilken utsträckning brukarna involveras i potentiellt kvalitetsarbete baserat på resultaten. Ett framtida forskningsprojekt föreslås som syftar till att ge ny kunskap om hur kvalitetsarbetet inom socialtjänsten kan utvecklas och organiseras, baserat på en nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet, för att främja involvering och delaktighet för brukare med kognitiva funktionsnedsättningar.

Projektledare: Helené Lidström, Linköpings universitet 
Finansiering: 998 000
Pågår: 2019-2020