Här kan du läsa om de planeringsprojekt som beviljats finansiering inom programmet Tillämpad välfärdsforskning.

Start 2019

Berättande som resurs för samskapande av vård och omsorg för sköra äldre.

Nationella riktlinjer för personcentrerad vård visar hög prioritet gällande integration av äldres egna livsberättelser, önskemål och värderingar i vård och omsorg. Dock är kunskapsbasen, gällande metodik för att stödja berättande, spretande och delvis otydlig med uteblivna insatser till följd. Detta projekt är inriktat mot att utveckla tydliga, användbara strategier och metoder för personcentrerad och samskapad vård och omsorg med hjälp av narrativa resurser i det dagliga livet.

Ojämlik tillgång till förskola i Sverige

Inskrivningsfrekvensen för barn med utländsk bakgrund skiljer sig från barn med inhemsk bakgrund. Att barn i förskoleåldern är hemma är vanligare bland invandrarfamiljer. Denna pilotstudie undersöker faktorer som hindrar invandrarfamiljerna att nå förskoletjänster i Sverige. Trettio familjer som för närvarande inte valt förskoleverksamhet för sina barn intervjuas i tre kommuner. Studiens resultat jämförs med resultat från andra länder för att definiera en arbetshypotes. Denna hypotes kommer att undersökas med hjälp av en större studie, som omfattar hela landet. Genom att minska ojämlik tillgång till förskoletjänster i landet, kan en högre social sammanhållning uppnås, samt jämnare socioekonomiska förhållanden för barnfamiljer och barn.

  • Projektledare: Susanne Garvis, Stockholms universitet
  • Finansiering: 910 000 kr
  • Pågår: 2019-2020

Rekrytering, utredning och matchning av familjehem

Det större projektet som planeras syftar till att undersöka hur ett förändrat samhällskontrakt mellan stat, kommun, marknad, civilsamhälle och medborgare 1970-2020 har inverkat på rekryteringen av familjehem och bedömningen av familjehemmens lämplighet. Det är angeläget att undersöka varför och i vilket skede av processen sökande eventuellt drar tillbaka sin ansökan och av vilka skäl sökande bedöms som olämpliga för uppdraget.

Effektiv och hållbar koordinering av vård och omsorg för äldre personer med komplexa behov

Det övergripande syftet i den planerade forskningen är att tillsammans med berörda aktörer identifiera, implementera och utvärdera vilka faktorer som bidrar till skapandet av en hållbar och effektiv samordning av vård och omsorg för äldre hemmaboende personer med komplexa vård- och omsorgsbehov. Planeringsbidraget syftar dels till att etablera en aktionsforskningsplattform tillsammans med äldre personer, anhöriga, samt personal och chefer inom kommun, hemtjänst, primärvård och sjukhus, och dels till att i en förstudie testa genomförbarhet av rekryteringsförfarande samt en modell för identifikation av faktorer för hållbar och effektiv samordning. Den framtida forskningen förväntas kunna bidra till ökad kunskap om vilka faktorer som är väsentliga i åstadkommandet och vidmakthållandet av samordning över tid.

Strategisk organisering och samverkan för långsiktigt hållbar Socialtjänst – En förstudie för att kartlägga kommunernas förutsättningar och samarbeten

Via en fallstudie i en region, undersöks här om och hur strategisk samordning och samverkan kan vara ett medel för att säkra långsiktigt hållbara välfärdstjänster. Prioriterat är sammanhållna insatskedjor och samverkan. Intern strategisk samordning inom kommunerna (t.ex. mellan socialtjänst, skolor och äldreomsorg) samt samarbete med externa aktörer (hälsovård, civilsamhälle och andra kommuner) kommer att undersökas. Hur använder kommuner den nya lagstiftningen som ökat möjligheterna att samarbeta kring offentlig service? Planeringsprojektet har små kommuner i fokus och studerar Östergötlands 13 kommuner för jämförelser.

  • Projektledare: Kerstin Johansson, Linköpings universitet
  • Finansiering: 973 000
  • Pågår: 2019-2020

Connected Children. För en kunskapsbaserad och innovativ prevention

Detta planeringsarbete avser att skapa förutsättningar för ett flervetenskapligt forskningscentrum ”Connected Children”, som syftar till ett kunskapsgrundat och långsiktigt utvecklingsarbete runt målgruppen barn och unga. Arbetsmodellen kommer att innebära ett nära samarbete mellan forskning och praktik. Under planeringsarbetet kommer centret att kopplas samman brett med andra liknande utvecklingsarbeten, relevanta forskningsbaserade utvecklingscenter samt förankras brett på regional, lokal nivå i Kronoberg samt inom Linnéuniversitetet. En central fråga handlar om att utveckla samarbete och samordning kring målgruppen, bland annat genom att utse ansvariga stödpersoner för barnet/den unge och koordinerad planering som dokumenteras i en gemensam och uppföljningsbar ”barnplan”.

Samtalsmattor som beslutsstöd för att öka möjligheten till delaktighet i val och beslutsfattande i hemtjänsten för äldre personer som lever med demenssjukdom – En planeringsstudie

Svensk äldreomsorg har det senaste decenniet präglats av en ökad individualisering och kundval. Trots att få skulle ifrågasätta vikten av inflytande och individanpassat stöd, har forskning visat att inriktningen mot kundval och konkurrens kan riskera att exkludera äldre personer med omfattande och komplexa behov från samma möjligheter som andra, mer gynnade grupper av äldreomsorgsmottagare. Inom ramen för denna planeringsstudie är syftet att förbereda för att större forskningsprojekt i avsikt att utvärdera effekten av samtalsmattor som beslutsstöd vid behovsbedömning samt planering av äldreomsorgsinsatser för personer med nedsatt kognitiv förmåga.

Organisering och samordning av sociala omsorg för personer med SMI

Det här planeringsbidraget syftar till att utveckla ett större forskningsprojekt gällande villkor och organisering av välfärdsinsatser för personer med allvarlig psykisk sjukdom (severe mental illness, SMI) i Sverige. Undersökningens specifika fokus är de olika sätt som välfärdsvardagen möjliggjorde en främjande miljö för personer med allvarlig psykisk sjukdom att kunna uttrycka egna perspektiv och att delta i ett socialt liv.

Brukarmedverkan i kommunernas förbättringsarbete inom socialtjänstens verksamheter för personer med
kognitiv funktionsnedsättning genom deltagande i en nationell brukarundersökning

Personer med kognitiv funktionsnedsättning har rätt till stöd för att uppnå jämlika möjligheter och full delaktighet i samhället. Delaktighet förutsätter bl.a. möjligheter att bli lyssnad på, få stöd att uttrycka åsikter samt att involveras i beslutsprocesser. I Sverige bjuds sedan 2015 brukare inom socialtjänstens funktionshinderområde in till en nationell webbaserad brukarundersökning, för att lyfta fram deras uppfattning om kvaliteten på det tillhandahållna stödet. Hittills är det okänt hur resultaten från den nationella brukarundersökningen tas till vara i kommunalt förbättringsarbete, och i vilken utsträckning brukarna involveras i potentiellt kvalitetsarbete baserat på resultaten. Ett framtida forskningsprojekt syftar till att ge ny kunskap om hur kvalitetsarbetet inom socialtjänsten kan utvecklas och organiseras, baserat på en nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet, för att främja involvering och delaktighet för brukare med kognitiva funktionsnedsättningar.

Att undersöka genomförbarheten av att implementera ett hållbart kulturanpassad föräldrastödsprogram genom att använda processutvärdering

De två senaste decennierna har Sverige tagit emot det högsta antalet asylsökande per miljon invånare i Europa. Flyktingskap, krigserfarenheter och socialt utanförskap innebär en kraftigt ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa hos barn och vuxna. Därtill finns utmaningar i den nya livssituationen och i föräldraskapet då de kommer till det nya landet. Detta projekt ska undersöka de kontextuella faktorer som kan främja en långsiktig och stabil implementering av ett kulturanpassat föräldrastödsprogram, samt mobilisera nödvändiga aktörer inom såväl kommun som civilsamhället.

Start 2020

Stöd till ungdomar i övergången från samhällsvård

Svenska och internationella studier visar samstämmigt att ungdomar som placeras i samhällsvård, som familjehems- eller institutionsvård, är synnerligen sårbara och har stor risk för negativ utveckling inom flera livsområden (t.ex. hälsa, missbruk, utbildning, kriminalitet, självmord). Övergången mellan en placering i samhällsvård till ett självständigt, vuxet liv är en avgörande förändring i dessa ungdomars liv, under vilken ungdomarna ofta förlorar sina enda sociala nätverk (fosterfamilj, HVB personal, socialsekreterare) och får ensamma hantera besvärliga sociala omständigheter som hemlöshet och arbetslöshet. Studier visar att ungdomarna själva upplever brister i planering och förberedelser inför övergången från placeringen i samhällsvård till ett självständigt, vuxet liv. Svenska studier visar att dessa ungdomar faller mellan myndighetsstolar i dagens socialtjänst, eftersom det är oklart vem som är ansvarig för att förbereda dem inför denna stora livsomställning. Inom ramen för detta planeringsprojekt är syftet att förbereda ett större forskningsprojekt med avsikt att utveckla och utvärdera effekten av en stödjande insats till ungdomar i övergången från samhällsvård till ett självständigt, vuxet liv.

Kunskapsöverföring av välfärdsteknik – Gränsöverskridande kommunal äldreomsorg (TechKnow)

Användningen av välfärdsteknik (WT) är en nyckelstrategi för svenska och danska kommuner för att möta det ökande behovet av säkerhet och stöd bland medborgare med behov av vård. WT är fortfarande en outnyttjad resurs i många organisationer, trots sin potential. Det finns därför ett behov av kunskapsutbyte inte bara mellan, men också inom kommunerna. Syftet med projektet är att utveckla metoder för att förbättra och främja kunskapsöverföring inom välfärdsteknologi baserat på sociala och professionella aspekter för att säkerställa långsiktig hållbarhet och fungera som input för att förbereda framtida ansökningar av strategisk finansiering inom Forte och Horisont Europa. Det finns tre huvudmål som ska uppnås genom detta ettåriga planeringsbidrag: Att kartlägga kunskapsbasen och upptäcka kunskapsbehov hos kommunerna. Att skapa och utvärdera ett ramverk för kunskapsdelning. Att planera och testa genomförbarheten för en större studie genom att skapa ett större forskningskonsortium.

Anpassning och pilottest av Healthier Wealthier Families modellen i Sverige för att motverka barnfattigdom

Ekonomisk utsatthet har negativa konsekvenser för barns utveckling och välmående vilket gör att barnfamiljers ekonomiska situation är ett område i behov av insatser ur folkhälsosynpunkt. Det krävs viss finansiell förmåga för att kunna ta del av det ekonomiska stöd man har rätt till samt fatta fördelaktiga ekonomiska beslut. Människor med låg utbildning, kognitiva funktionshinder eller bristande språkkunskap, som brister i sin finansiella förmåga, har större risk att hamna i ekonomisk utsatthet. Pilotstudiens syfte är att anpassa och testa modellen Healthier Wealthier Families (HWF) i Sverige. HWF har prövats och implementerats framgångsrikt i Skottland, och i Australien och Sverige pilottestas nu modellen genom den universella barnhälsovården. Grundidén är att identifiera barnfamiljer i ekonomisk utsatthet genom BVC och aktivt sätta dem i kontakt med den kostnadsfria budget- och skuldrådgivning som alla kommuner enligt lag har skyldighet att tillhandahålla.

Barns inflytande och rätten till deltagande: Utvärdering av möjligheterna med digitala verktyg för barn i socialtjänsten

I en av de mera betydelsefulla artiklarna (artikel 12) i FN:s barnkonvention anges att barn har rätt att delta aktivt i beslut om sina liv och få sina röster hörda. Ett nyutvecklat samtalsverktyg, OmMej, ger barn möjlighet att göra just detta. Några kommuner har nyligen börjat använda verktyget och kommer att ingå i vår studie och utvärdering. Ett tvärvetenskapligt team av forskare (juridik, psykologi och teknik) har utformat en kvalitativ studie för att undersöka uppstarts- och implementeringsprocessen med syftet att söka kunskap om hur ett sådant verktyg kan ge stöd åt barns rättigheter till deltagande och hur det kan integreras i praktiken. Vikten av att engagera barn i sådana beslut är ett sätt att utveckla deras förmågor till varaktigt deltagande i det demokratiska samhället, vilket är av största vikt. Att fånga erfarenheter från dessa tidiga användare, kommer att göra det möjligt att generera kunskap som kan användas för att stödja andra kommuner och verksamheter när de påbörjar resan vilket kan bidra till bättre interventioner och andra insatser för utsatta barn.

  • Projektledare: Nancy Russo, Malmö universitet
  • Finansiering: ca 1 miljon kr
  • Pågår: 2020-2021

Utmaningar och möjligheter för att etablera brukarinflytande – Att legitimera erfarenhetsbaserad kunskap som en resurs i socialpsykiatrin

Brukarinflytande betraktas idag som en central komponent i utvecklingen av återhämtningsorienterade och evidensbaserade insatser inom socialpsykiatrin och betonas i lagstiftning och nationella riktlinjer i Sverige. Brukares delaktighet i vårdplanering och programutveckling har dock ännu inte blivit en integrerad eller strukturell aspekt av socialtjänsten. Medan dessa brukargenererade metoder (t.ex. återställningsguider, Peer Support, Brukarstyrd brukarrevision) har implementerats med framgång internationellt och visat positiva effekter för brukare och verksamheter i Sverige, har de oftast drivits som kortvariga projekt och har inte implementerats på hållbara sätt i den svenska kontexten. Syftet med denna studie är därför att utveckla kunskapen om dessa initiativ och att undersöka faktorer, strukturer och strategier som kan främja ett systematiskt införande av brukardelaktighet och inflytande i socialpsykiatrin.

Gränsöverskridande kompetensförsörjning för en kunskapsstyrd socialtjänst i små glesbygdskommuner

Små kommuner i glesbygd har särskilda förutsättningar och utmaningar för att bedriva en socialtjänst som lever upp till lagkrav och som tillgodoser befolkningens behov av välfärdstjänster och service. Ett exempel på en utmaning är kompetensförsörjningen, dvs att ”på kort och lång sikt säkerställa att verksamheten har tillgång till medarbetare med rätt kompetens”. Projekten syftar till att identifiera och problematisera kunskapsstyrning och kompetensförsörjning i en glesbygdskontext; kartlägga förutsättningarna, inklusive beredvilligheten till förändrade arbetssätt över kommungränser – både ur ett verksamhets- och ett invånarperspektiv; samt förankra och förbereda kommande forskningsprojekt. Inom planeringsprojektet vill vi förbereda en studie som kan vara till direkt nytta också för den nationella nivåns ambitioner om en kompetent, kunskapsbaserad och likvärdig socialtjänst i hela landet.

  • Projektledare: Annika Nordström, Region Västerbotten
  • Finansiering: ca 1 miljon kr
  • Pågår: 2020-2021

Start 2023

Långtidseffekter och betydelser av ett hembesöksprogram för barn i utsatta områden

Barn växer upp under ojämlika livsvillkor och hälsa beroende på var de växer upp. Göteborg arbetar med ett hembesöksprogram som främst riktar sig till förstagångsföräldrar i utsatta områden (Rinkebymodellen). Satsningen utvärderas med avseende på kortsiktiga effekter (0 – 15 månader), dock saknas uppföljning av programmets effekter och betydelser på längre sikt. Planeringsprojektet syftar till att planera ett projekt med fokus på programmets långsiktiga effekter och betydelser för barn upp till 6 år, att belysa hur socialtjänstens bidrag kan följas upp, samt vilka metoder som fungerar för datainsamling i berörda områden.

Etablera samarbete för att utveckla digitala hälsofrämjande insatser riktat till unga personer med intellektuell funktionsnedsättning

Unga personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) har generellt sämre levnadsvanor jämfört med jämnåriga i den övriga befolkningen. Det övergripande syftet i den planerade framtida forskningen är att utveckla, implementera och utvärdera en evidensbaserad digital intervention för att främja goda levnadsvanor för unga personer med IF.

Uppföljning av flickor placerade vid särskilda ungdomshem mellan 1993 och 2006

Bland de tjejer som tvångsvårdats vid särskilda ungdomshem lider i hög grad av psykisk ohälsa, psykosociala problem, och missbruk. I stort saknas dock svensk forskning om hur det går för dessa kvinnor efter 25-årsåldern. Detta trots att vi vet från kriminologisk och psykiatrisk forskning att de allra flesta människor slutar begå brott, missbruka, och självskada någon gång före 30 års ålder. Detta innebär att uppföljningar efter 30 års ålder kan ge andra slutsatser än uppföljningar i tidigare åldrar. Det aktuella planeringsprojektet avser göra en rad förberedelser inför ett omfattande uppföljningsprojekt där vi undersöker hur det gått för de tjejer som vårdades vid Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem någon gång mellan 1993 och 2006.

Med och för äldre -Förebygga försämrad hälsa genom en samskapad medforskarmodell

Förebyggande av äldre personers försämrade hälsa är ett prioriterat utvecklingsområde i Sverige för att möta en åldrande befolknings ökande behov av vård och omsorg. Utan kunskap om äldre personers prioriteringar angående preventiva insatser finns en risk att pågående initiativ inte når målet att skjuta upp människors behov av vård. Genom att använda ett angreppsätt baserat på James Lind Alliance ”prioriteringssättande partnerskap” kan prioriteringar av relevans för både forskning och praktik identifieras. Ett framtida forskningsprojekt syftar till att utforska en eller flera av de identifierade prioriteringarna. Ett ytterligare syfte är att införa medforskarmodellen i pågående preventivt arbete för att utforska framtida genomslag i praktiken. Ett förväntat resultat av planerings- och framtida forskningsprojekt är preventivt arbete som engagerar en bredare population av äldre personer.

”Att leva som man lär” –Används evidensbaserade strategier för implementering i satsningar som syftar till att etablera en evidensbaserad praktik i socialtjänsten?

I Sverige riktas stort fokus på möjligheterna att genom kunskapsstyrning skapa ett övergripande och strategiskt arbete för en samordnad, effektiv och kunskapsbaserad socialtjänst. Som en del av detta initieras nu ett kompetensutvecklingskoncept kallat ”Yrkesresan”, som involverar alla medarbetare och chefer inom socialtjänstens organisation i en områdesanpassad utbildningsintervention. I det kommande forskningsprojektet kommer implementeringen av Yrkesresan att utforskas, med samma utgångspunkt som initiativet självt strävar efter att uppnå i socialtjänstens praktik – det vill säga att insatser vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Implementering av en Sydafrikansk social innovation för stöd till mammor i låginkomstområden i Sverige – en utvärdering av mentormammaprojektet

Mammors och barns hälsa är i Sverige generellt bra, men ojämlik, till stor del beroende på den ojämlikhet som finns mellan olika områden i Sverige. De grupper som är mest sårbara är ofta också de som har svårast att nå hälsovård och andra tjänster. Ett sätt att överbrygga detta är hembesöksprogram med “peer support”. Ett sådant program är Philani Mentor Mothers (mentormammor), ett program skapat, implementerat och utvärderat i Sydafrika och Eswatini med mycket goda resultat. Syftet med huvudprojektet är att utvärdera implementeringen av mentormammorprojektet i Sverige.

Planering av en digital akademi för välfärdsteknik inom demensomsorgen

Demensomsorgen är en del av socialtjänsten och inbegriper såväl hemtjänst som särskilda boenden. Under de senaste åren har det skett en omfattande digitalisering i samhället, vilken även omfattar personer som lever med demens (PlmD). Syftet med föreliggande projekt är att planera för ett omfattande forskningsprogram kring utveckling och användning av digital välfärdsteknik för att förbättra livskvalitén och välbefinnandet för PlmD och deras närstående samt att underlätta vardagen för personal inom demensomsorgen (biståndshandläggare, hemtjänstpersonal och personal på särskilda boenden).

Utvärdering av omställningen mot God och nära vård – i samverkan med kommun, region och civilsamhälle

För att möta förändringar i samhället med allt fler äldre i befolkningen och ökande vårdkostnader pågår en genomgripande förändring av kommunal och regional vård genom omställningen mot ”God och nära vård” (GONV). Det framtida projektet syftar till att genom fallstudier utvärdera vad som fungerar, för vem, under vilka omständigheter, och varför – vid omställningen mot god och nära vård, med fokus på äldre personer. Syftet med planeringsprojektet är att skapa förutsättningar för en sådan utvärdering, genom samarbete med kommun, region och civilsamhälle

En (artificiellt) intelligent bedömning av ansökningar för ekonomiskt bistånd. En studie av AIs möjligheter och begränsningar för implementeringen av en effektiv och rättighetsbaserad behovsprövning

De som lever på ekonomiskt bistånd tillhör ungefär de fattigaste fem procenten i Sverige. Utredandet av ansökningar inom ekonomiskt bistånd är problematiska med å ena sidan stora lokala variationer mellan kommuner och å andra sidan svaga sociala och juridiska rättigheter för de sökande. Kommunerna har redan börjat att automatisera ansökningsprocesser för ekonomiskt bistånd men är dock fortfarande kontroversiell, ur ett juridiskt, evidensbaserat och ett socialt arbete perspektiv. Syftet med studien är att formulera ett kunskapsstöd för att minska problemen när AI implementeras i utredningarna av rätten till ekonomiskt bistånd.

Beroendeproblem och sociala interventioner: En studie av klientkaraktäristik, vårdkedjor och viktiga aktörer i praktiskt socialt arbete

Det svenska vårdsystemet för beroendeproblem står inför förändring. Planeringsbidraget möjliggör utvecklandet av ett större forskningsprogram inom ”Tillämpad Välfärdsforskning”. Syftet är att studera klienternas behandlingsvägar och vilka aspekter som påverkar dessa, med fokus på behov, insatsernas utformning och innehåll, samverkan inom och mellan olika instanser (socialtjänst, hälso- och sjukvård, kriminalvård, tvångsvård, civilsamhälle etc.).

Förbereda för implementering av Dala Modellen -Missbruksbehandling i kommunal öppenvård i Dalarna

Detta planeringsbidrag ska användas för att bereda för det senare projektet där syftet är att implementera Dalamodellen för missbruksbehandling i kommunal öppenvård i Dalarna. Dalamodellen är en strukturerad återhämtningsorienterad behandlingsmodell för drogmissbruk som använder en kombination av evidensbaserade interventioner.

  • Projektledare: Sheila Jones, Högskolan Dalarna
  • Finansiering: 494 000 kr

Att ta vara på data genererad av välfärdsteknik för trygg och effektiv äldreomsorg

Utvecklingen och användningen av välfärdsteknik (VT) uppfattas ha stor möjlighet att öka trygghet och effektivitet i äldreomsorgen. Planeringsprojektet kommer att genomföras med en aktionsforskningsansats som syftar till att generera fruktbar kunskap till både praktik och forskning. Projektet kommer att undersöka implementerade VT och data samt identifiera olika intressenters informationsbehov och utmaningar i utvecklingen av användbara data från välfärdstekniker.

Familjeakademin som en modell för att bygga socioekologisk motståndskraft från barn till familjer till samhället i utsatta områden. En planeringsstudie

Social utsatthet i tätorter har under de senaste åren uppmärksammats av politiker, polisen och forskare. Syftet med detta planeringsprojekt är att studera det tidiga genomförandet av en intervention (Family Academy) som riktar sig till alla föräldrar och deras barn som går i årskurs 4 i en skola i ett särskilt utsatt område.

Anpassat kamratstöd för flyktingar med risk för psykosociala ojämlikheter relaterat till könsidentitet och sexuell orientering: etablering av en programteori genom samskapande forskning med målgruppen

Syftet med projektet är att konstruera en programteori som beskriver utvecklingen och testning av en kamratstödsintervention vars ändamål är att främja psykosocial hälsa och välbefinnande bland flyktingar som riskerar att uppleva psykosocial ohälsa och ojämlikheter baserat på könsidentitet och sexuell orientering.

Tillbaka till ritbordet: ett planeringsprojekt med syfte att samskapa en förbättrad stödmodell för flyktingar som upplevt sexuellt och könsrelaterat våld

Upplevelser av sexuellt och könsrelaterat våld (SGBV) är vanliga bland flyktingar. Flyktingar befinner sig ofta i omständigheter som ökar risken för SGBV, som ekonomisk utsatthet, svår boendesituation, osäkert juridiskt status och brist på socialt stöd. Syftet med detta planeringsprojekt är att samskapa en förbättrad stödmodell.