Inom det nationella programmet om tillämpad välfärd finansieras i dag 17 forskningsprojekt, två praktiknära forskartjänster, en postdoktjänst och ett forskningsprogram. I oktober 2019 tar Forte beslut om finansiering av ny forskning.

Projekt

Två kontrollerade studier av Tryggare barn: En manualiserad metod för att förebygga barnmisshandel

Föräldrastödsprogrammet Tryggare barn riktar sig till föräldrar inom socialtjänsten med orosanmälan om våld eller kränkning mot barn. Insatsen har redan använts i ett par år inom socialtjänsten, men har hittills inte utvärderats. I detta projekt planeras två separata studier där effekterna av Tryggare barn ska utvärderas.

Projektledare: Martin Forster, Karolinska Institutet
Finansiering: ca 3,9 miljoner kr

Mer om projektet ”Tryggare barn”

Stöd till placerade barns föräldrar – utveckling av en kunskapsbaserad praktik för en marginaliserad målgrupp

Varje år placeras ungefär 20 000 barn i samhällsvård, och skiljs därmed från sina föräldrar. Och trots att Socialtjänsten förväntas ge stöd till placerade barns föräldrar visar studier att många föräldrar känner sig bortglömda. Anna Melke vid Göteborgsregionens kommunalförbund kommer att leda ett forskningsprojekt där praktiker, intresseorganisationer och forskare i sex kommuner tillsammans ska utveckla en kunskapsbaserad praktik för att ge sådant stöd.

Projektledare: Anna Melke, Göteborgsregionens kommunalförbund
Finansiering: ca 4,9 miljoner kr

Mer om projektet ”Stöd till placerade barns föräldrar”

Vägar till arbete för långtidsarbetslösa: en jämförelse av kommunala och privata arbetsmarknadsinsatser, effekter, mekanismer och implementering

I detta projekt jämförs olika arbetsmarknadsinsatser för personer som är långtidsarbetslösa. I Sverige förekommer arbetsträning både inom den kommunala socialtjänsten samt genom privata utförare som anlitas av Arbetsförmedlingen. Vilka effekter uppnår insatserna? Och vilka faktorer är mest framgångsrika för att deltagarna ska komma i arbete?

Projektledare: Mikaela Starke, Göteborgs universitet
Finansiering: ca 5 miljoner kr

Mer om projektet ”Vägar till arbete för långtidsarbetslösa”

LEX-projektet: Boende- och livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera välfärdsservice och bostadsplanering genom nya kollaborativa praktiker

Detta projekt handlar om att fördjupa kunskapen om boendesituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning i Sverige, och hur deras behov speglas i kommunal bostads- och samhällsplanering. För att ta reda på hur man kan skapa hållbara livsmiljöer för dessa individer kommer projektet att kartlägga situationen i dag, och därefter genomföra en studie där målgruppen och involverade kommunala sektorer arbetar tillsammans i s.k. Living Labs.

Projektledare: Urban Markström, Umeå universitet
Finansiering: ca 1,7 miljoner kr

Mer om LEX-projektet

Digitala verktyg för ökad delaktighet i barnutredningar (Dig-barn)

Detta innovationsprojekt kommer att bidra med generella kunskaper om den digitala teknologins möjligheter för att öka barns delaktighet liksom kunskaper som berör den sociala barnavårdens barn och deras delaktighet i utredningsprocessen mer specifikt. Syftet med detta projekt är att öka barns delaktighet i socialtjänstens barnutredningar genom att föra in ett digitalt verktyg som barn kan använda i utredningssamtalen.

Projektledare: Gunnel Östlund, Mälardalens högskola
Finansiering: ca 4 miljoner kr

Mer om projektet ”Dig-barn”

Barns delaktighet och insatsernas utfall inom den sociala barnavården: En modell för regionalt utvecklingsarbete

Inom studier av den svenska sociala barnavården finns en stor kunskapslucka vad gäller bedömningsprocessen inom socialtjänsten och resultatet av socialtjänstens insatser. Syftet med detta projekt är att ta fram en modell för regionalt utvecklingsarbete. Den ska inkludera riktlinjer för att stärka barns delaktighet och verktyg för kommunal egengranskning av sitt arbete och socialtjänstens egenuppföljning av resultat.

Projektledare: Maria Heimer, Uppsala universitet
Finansiering: ca 5 miljoner

Mer om projektet ”Barns delaktighet och insatsernas utfall inom den sociala barnavården”

Överskrida gränser i socialt arbete. Samverkan i partnerskap i interventioner i särskilt utsatta områden i Sverige

Denna studie undersöker policy och praktik riktad mot områden som betecknas som ”särskilt utsatta” i Sverige. I dag identifierar polisen 23 sådana områden i Sverige. Policyinitiativ har tagits i syfte att motverka en utveckling mot kriminella gängbildningar, användning av allvarligt våld och vad som benämnts som parallella samhällsstrukturer. I studien kommer fyra särskilt utsatta områden att studeras genom intervjuer och observation över tid.

Projektledare: Torbjörn Forkby, Linnéuniversitetet
Finansiering: ca 4,4 miljoner

Mer om projektet ”Överskrida gränser i socialt arbete”

TRANSITION – utveckling och utvärdering av en standardiserad stödinsats i övergången till vuxenlivet för unga vuxna med autismspektrumtillstånd och/eller ADHD som har beviljats boendestöd

Unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ställs ofta inför stora utmaningar vid övergången till vuxenlivet. TRANSITION-programmet har utvecklats vid Karolinska institutet och Stockholms läns landsting med syftet att underlätta övergången för denna grupp. Detta projekt syftar till att utvärdera TRANSITION:s genomförbarhet, effektivitet och kostnadseffektivitet inom de verksamheter som tillhandahåller boendestöd.

Projektledare: Ulf Jonsson, Karolinska Institutet
Finansiering: ca 3,8 miljoner kr

Mer om projektet ”TRANSITION”

Vad fungerar och varför? Betydelsen av interventioner och organisationers samverkan för våldsutsatta kvinnors hälsa och välbefinnande

I detta projekt studeras våldsutsatta kvinnors behov, förväntningar och erfarenheter av det stöd och behandling de fått med anledning av sin våldsutsatthet. I studien riktas fokus mot de interventioner som erbjuds våldsutsatta kvinnor vid två specialiserade enheter i södra Sverige och de effekter stödet har för våldsutsatta kvinnor.

Projektledare: Lotta Agevall Gross, Linnéuniversitetet
Finansiering: ca 5 miljoner kr

Mer om projektet ”Vad fungerar och varför?”

I-Share; Brukarmedverkan och innovation för en personcentrerad socialtjänst

Detta projekt ska öka kunskapen om hur personcentrering, brukarmedverkan och delat beslutsfattande kan främjas i socialtjänstens stöd till unga, till personer med psykiska funktionsnedsättningar samt till äldre. Projektet studerar effekten av ett behovsanpassat digitalt beslutsstöd (I-Share) i planering och beslut om insatser, avseende delaktighet, personcentrering, livskvalitet och personals uppskattning av klientens beslutsförmåga.

Projektledare: Ulla-Karin Schön, Stockholms universitet
Finansiering: ca 5 miljoner kr

Mer om projektet ”I-Share”

Hur kan en evidensbaserad praktik förverkligas i svenska glesbygdskommuner? Utveckling och utvärdering av en modell för implementering av nationella riktlinjer för stöd och behandling vid schizofreni.

Hur hittar vi vägar för att förverkliga en evidensbaserad praktik i den svenska glesbygden, där förutsättningarna skiljer sig från tätorterna? Arbetsmetoder som är utvecklade i tätbefolkade områden, med stora resurser och tillgång till specialistkompetens, kan bli svåra att införa i glesbygdskommunerna. I detta projekt kommer David Rosenberg med kollegor att utveckla och testa en modell för implementering av evidensbaserade insatser i glesbygden, genom regionala samarbetsgrupper.

Projektledare: David Rosenberg, Umeå universitet
Finansiering: ca 4 miljoner kr

Mer om projektet ”Hur kan en evidensbaserad praktik förverkligas i svenska glesbygdskommuner?”

Hur gör evidens nytta för brukare? Balans mellan följsamhet och anpassningar

Socialtjänstens insatser ska bygga på bästa tillgängliga kunskap och forskningsevidens. Men att använda evidensbaserade insatser har visat sig vara svårt, särskilt när insatsen inte går att använda exakt som den är designad. Då blir det upp till de professionella att balansera följsamhet till insatsen med anpassningar till den kontext där den ska användas. Denna forskning ska undersöka hur anpassnings- och följsamhetsdilemmat hanteras i socialtjänsten och hur ett strukturerat beslutsstöd kan påverka hanteringen.

Projektledare: Henna Hasson, Karolinska Institutet
Finansiering: ca 5 miljoner kr

Mer om projektet ”Hur gör evidens nytta för brukare?”

Eldupphör Malmö: Urban säkerhet och våldspreventivt arbete i socialt utsatta områden i Malmö, Sverige

Våldsbrott och våld i städerna är ett växande problem i Sverige. De senaste åren har våldsbrott ökat avsevärt i Malmö. Hur arbetar man politiskt och polisiärt med våldsförebyggande åtgärder? Vilka effekter har dessa insatser på individer som lever i socioekonomiskt utsatta områden? Detta forskningsprojekt syftar till att öka kunskapen om våldsförebyggande insatser och undersöka de faktiska konsekvenserna av sådana strategier i utsatta områden i Malmö.

Projektledare: Anna Hedlund, Lunds universitet
Finansiering: ca 2,8 miljoner kr

Mer om projektet ”Eldupphör Malmö”

Utformning av kunskapsunderlag inom social omsorg i spänningsfältet mellan kunskapsstyrning, brukarinflytande och professionstillit.

Inom många omsorgsverksamheter finns det idag stora behov av att klargöra vilken kunskap som ligger till grund för olika insatser. Detta projekt syftar till att utifrån förbättringsvetenskap samt teknik- och vetenskapsstudier (Science and Technology Studies eller ”STS”) utveckla användbara format för kunskapsunderlag för några insatser som används inom omsorgsverksamheterna Daglig verksamhet och Personligt ombud.

Projektledare: Morten Sager, Göteborgs universitet
Finansiering: ca 4,1 miljoner kr

Mer om projektet ”Utformning av kunskapsunderlag inom social omsorg”

Tillitens mekanismer: medborgare och samhällsinstitutioner i tre utsatta bostadsområden

Det här projektet undersöker förutsättningarna att skapa tillit genom dialog mellan de boende och samhällsinstitutioner i utsatta områden. Studien bidrar till kunskap som är viktig för att skapa ett inkluderande samhälle där människor kan lita på att få ett respektfullt bemötande från andra och av samhällsinstitutioner, oavsett kön, etnicitet och socioekonomisk status.

Projektledare: Markus Holdo, Uppsala universitet
Finansiering: ca 3,8 miljoner kr

Mer om projektet ”Tillitens mekanismer”

Välfärdsteknik och styrning: tillit, kontroll och tjänstekvalitet

Detta projekt studerar införandet av välfärdsteknik i svenska kommuner och landsting. Välfärdsteknik syftar i många fall till att höja tjänstekvaliteten för brukarna, men kan också underlätta övervakning och kontroll av de anställda.

Projektledare: Henrik Jordahl, Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Finansiering: ca 5 miljoner kr

Mer om projektet ”Välfärdsteknik och styrning”

Goda år – ett nytt mått för utvärdering av välfärdsinsatser

Syftet med denna studie är att utveckla ett mått på livskvalitet som benämns ”goda år”. Goda år kan användas för att beräkna om insatser är kostnadseffektiva, men också för att gradera sociala problem. Ju färre goda år en grupp kan räkna med, ju alvarligare är problemet. Projektet bygger vidare på en offentlig utredning (SOU 2015:56) som föreslog att livskvalitet skulle kunna mätas i termer av handlingsfrihet.

Projektledare: Lars Lindholm, Umeå univeristet
Finansiering: ca 3,8 miljoner kr

Mer om projektet ”Goda år”

Postdok

Informell organisering i specialiserad individ- och familjeomsorg – en outforskad väg till sammanhållen hjälp för klienter med komplexa behov

Inom Socialtjänstens individ- och familjeomsorg ansvarar skilda enheter för ekonomiskt bistånd, barnavård respektive missbruksvård. Denna specialisering kan ha negativa konsekvenser i form av fragmentisering, oklar ansvarsfördelning och bristande samarbete mellan enheter. I detta projekt undersöker Pär Grell hur informell organisering, dvs socialarbetare som agerar improviserat över organisatoriska och professionella gränser, kan vara en outforskad väg till sammanhållen hjälp för klienter med komplexa behov.

Projektledare: Pär Grell, Högskolan i Gävle
Finansiering: 1,6 miljoner kr

Mer om projektet ”Informell organisering i specialiserad individ- och familjeomsorg”

Praktiknära forskartjänster

Att anpassa det kommunala stödet till personer med intellektuell funktionsnedsättning och utmanande beteenden: hinder och facilitatorer i utvecklingen av ett högkvalitativt stöd till en utsatt grupp

Vid sidan om sin tjänst som FoU-koordinator på Malmö Stad kommer Petra Björne att driva ett forskningsprojekt om hur socialtjänsten bättre kan möta behoven hos personer intellektuell funktionsnedsättning – en grupp som löper högre risk än andra att utveckla utmanande beteenden. Forskningen genomförs i samarbete med forskare på Lunds och Malmö universitet.

Projektledare: Petra Björne, Lunds universitet och Malmö stad
Finansiering: 1,5 miljoner kr

Mer om projektet ”Att anpassa det kommunala stödet till personer med intellektuell funktionsnedsättning och utmanande beteenden”

Undervisning om socialtjänsten i skolan – lärande utvärdering av en social innovation som syftar till att öka socialtjänstens tillgänglighet för barn och unga

Det här projektet fokuserar på hållbar utveckling och lärande inom ramen för implementeringen av en social innovation: en lärarhandledning som utformats i samarbete mellan lärare, socialarbetare och ungdomar, i syfte att fungera som ett verktyg för undervisning om socialtjänsten i skolan. Syftet med projektet är att utvärdera implementering, utveckling och hållbarhet över tid i arbetet med den sociala innovationen.

Projektledare: Ylva Spånberger Weitz, Stockholms universitet
Finansiering: 1,5 miljoner kr

Mer om projektet ”Undervisning om socialtjänsten i skolan”

Program

Samskapande av hälsa, vård och omsorg: Att utforska, mäta och förbättra samproduktion på nationell, regional och lokal nivå

Samskapande, samproduktion och codesign förespråkas som effektiva sätt att involvera människor i design, ledning, utförande och utvärdering av tjänster inom vård och omsorg. Trots att många fallstudier beskriver samproduktionen, så finns det stora kunskapsluckor. Vårt övergripande mål är att utforska, förbättra och mäta samproduktionens värde inom vård och omsorg för att öka medborgarnas hälsa och välbefinnande.

Projektledare: Sofia Kjellström, Högskolan i Jönköping
Finansiering: ca 13,3 miljoner kr

Mer om programmet ”Samskapande av hälsa, vård och omsorg”