Utlysningen av programbidrag 2016 är en strategisk satsning som ska stärka forskningen inom ett antal prioriterade områden. Inom äldreområdet finansieras sex program med totalt 108 miljoner kronor. De löper mellan 2016 och 2022.

Vård och omsorg i framtiden – för äldre som bor hemma eller i ett vårdboende

Mer än en tredjedel av Europas äldre över 75 år lever med någon funktionsnedsättning som hindrar dem i deras dagliga liv. Detta påverkar i hög utsträckning många äldres välmående liksom utgifterna för skattefinansierade vård- och omsorgstjänster. Därför krävs nya vård- och omsorgsinsatser för att äldre ska kunna känna full delaktighet i samhället, oavsett hälsa, social status, eller funktionsnedsättning. Det här forskningsprogrammet ska bidra till utvecklingen av en kunskapsbaserad vård och omsorg för äldre, som förbättrar möjligheterna till delaktighet och känslan av att vara socialt inkluderad.

Projektledare: Professor Lena Borell, Karolinska Institutet,
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Finansiering: 18 000 000 kr

UserAge: Att förstå brukarmedverkan i forskning om åldrande och hälsa

Aktivt och hälsosamt åldrande och utmaningarna i välfärdssystemen kräver nya lösningar. Brukarmedverkan i forskning förespråkas som ett sätt att möta dessa utmaningar, men forskning om effekterna av sådana ansatser är sparsam. Forskningsprogrammet UserAge kommer att genomföras i en tvärvetenskaplig forskarmiljö med deltagare från fyra universitet med internationellt samarbete, samordnad av Forte-centrumet CASE vid Lunds universitet. Målet är att maximera effekterna av brukarmedverkan; förbättra genomförandet av forskning av hög kvalitet; öka kunskapen om vilken skillnad brukarmedverkan kan göra samt utvärdera i vilken utsträckning forskning om och med brukarmedverkan påverkar verksamheter och resultat.

Projektledare: Professor Susanne Iwarsson, Lunds universitet,
Institutionen för hälsovetenskaper

Finansiering: 18 000 000 kr

Suicidalt beteende hos äldre och vägen tillbaka till livet

Äldre har höga suicidtal, både i Sverige och internationellt. Trots detta är suicidforskning med fokus på äldre eftersatt. Samhällets attityder kan vara en delförklaring. Om man tror att det är ”normalt” att en äldre person blir deprimerad och tappar livsgnistan, efterfrågas inte forskning kring fenomenet. Studierna inom detta forskningsprogram kommer att bidra med nya kunskaper i ett folkhälsoperspektiv, ett livsloppsperspektiv och ett kliniskt perspektiv. Programmet kommer också att öka förståelsen kring mekanismer som ligger bakom utveckling av depression och självmordsbeteende, vilket kan hjälpa till att motverka klichéer om suicid som en normal reaktion på åldrandet. Detta är viktigt med tanke på att äldre utgör en växande grupp med högre risk för självmord än yngre.

Projektledare: Professor Margda Waern, Göteborgs universitet,
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Finansiering: 18 000 000 kr

Åldrande i god hälsa – individer, familjer, hushåll och samhälle i förändring

En av våra stora globala utmaningar utgörs av konsekvenserna av befolkningens åldrande. År 2050 beräknas det gå en 65-plussare per två personer i yrkesverksamma åldrar. Detta varslar om ett stort framtida och tyngande vård- och försörjningsbehov, men så behöver det inte vara. De friska äldre utgör i dag en snabbt växande grupp i Sverige. Allt fler fortsätter att vara ekonomiskt produktiva och fungerar många gånger som vårdgivare snarare än som vårdtagare. Detta forskningsprogram tar sin utgångspunkt i tröskeln mellan att vara äldre frisk och äldre i behov av vård. Det baserar sig på forskningssamarbeten mellan demografer, äldreforskare och epidemiologer vid Stockholms och Umeås universitet samt Karolinska institutet i Stockholm.

Projektledare: Professor Gunnar Andersson, Stockholms universitet,
Sociologiska institutionen

Finansiering: 18 000 000 kr

Att åldras genom livet: nya vägar till ett längre och friskare liv

Att bibehålla hög fysisk och kognitiv förmåga vid åldrandet är avgörande för att minimera såväl individuellt lidande som sjukvårdskostnader för kroniska sjukdomar och funktionshinder. Detta forskningsprogram syftar till att identifiera vägar genom livet som kan hjälpa äldre personer att leva längre och friskare. Därför undersöks de olika perioder i livet då olika bestämningsfaktorer kan påverka senare hälsa. Specifikt undersöks effekterna av uppväxtförhållanden på hälsa senare i livet och påverkan av miljömässiga, psykosociala och biomedicinska faktorer under medelåldern. Programmet följa förändringar i dessa faktorer från medelåldern till äldre dagar och identifiera risk- och skyddsfaktorer som på äldre dagar är relaterade till funktionellt beroende.

Projektledare: Professor Laura Fratiglioni, Karolinska Institutet,
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Finansiering: 18 000 000 kr

Att leva med demens: kommunikation, relationer och kognition

Att leva med demens blir en verklighet för allt fler personer, familjer och gemenskaper i Sverige, och därför är det nödvändigt att ställa frågan hur det är möjligt att leva ett bra liv med demens. Den biomedicinska modellen av demens fokuserar på kognitiva och neurologiska funktionsnedsättningar för att kunna hantera sjukdomen och erbjuda medicinsk behandling. Detta program presenterar ett annorlunda perspektiv på demens: fokus är på vad människor med demens kan göra, och på den betydelse som sociala nätverk och omgivningen har för att öka social inkludering och deltagande. Programmet syftar till att komplettera den traditionella biomedicinska modellen av demens både filosofiskt och metodologiskt: genom att rikta uppmärksamheten mot den levda verklighet som utgör vardagen för personer med demens.

Projektledare: Professor Lars-Christer Hydén, Linköpings universitet,
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier

Finansiering: 18 000 000 kr