På denna sida sammanfattas den forskning som beviljades finansiering genom utlysningen Arbetslivsforskning 2017, den första utlysningen inom det nationella programmet för arbetslivsforskning. Utlysningen resulterade i att 13 forskningsprojekt och åtta postdoks beviljades finansiering.

Projekt

Starkare tillsammans? Ett mikroperspektiv på svensk arbetarrörelse och arbetsliv kring förra sekelskiftet

I detta projekt studeras organisering i fackföreningar och sjukkassor bland industriarbetare under perioden 1880–1930. I studien undersöks varför industriarbetare organiserade sig och vilka konsekvenser det fick för individers inkomster och livslängd. Projektet bidrar till en ökad förståelsen för om kollektivt handlande kan utjämna eller förstärka skillnader i inkomster och hälsa mellan grupper på dagens arbetsmarknad.

Projektledare: Maria Stanfors, Lunds universitet
Finansiering: ca 3,8 miljoner kr

Mer om projektet ”Starkare tillsammans”

Exponering för svetsrök på svenska arbetsplatser och risk för lungcancer (WELDCANCER)

Baserat på ett samband mellan svetsning och lungcancer klassades nyligen svetsrök som cancerframkallande. I Sverige finns idag ca 270 000 personer som i sitt arbete svetsar och exponeras för svetsrök. Syftet med detta projekt är att ta reda på i vilken omfattning svetsare riskerar att drabbas av lungcancer och vilka mekanismer som orsakar lungcancer.

Projektledare: Karin Broberg, Karolinska Institutet
Finansiering: ca 4 miljoner kr

Mer om projektet ”WeldCancer”

Nätjournal med patientåtkomst: hur påverkas läkarnas yrkesutövning, profession och patientrelation?

Idag har majoriteten av alla patienter i Sverige tillgång till journalinformation via internet. Inom läkarkåren finns dock ett starkt missnöje då det anses att journalen bör vara förbehållen professionen och att nätjournalen hotar patientsäkerheten. I detta projekt studeras hur läkare förhåller sig till nätjournalen, vilken betydelse den har för deras professionsidentitet, yrkesutövning och relation till patienter samt vilka konsekvenser digitaliseringen av vården har.

Projektledare: Jesper Petersson, Göteborgs universitet
Finansiering: 4,4 miljoner kr

Mer om projektet ”Nätjournal med patientåtkomst”

Att styra sjukvård med siffror

Detta projekt undersöker hur styrning med hjälp av siffror påverkar sjukvården. Siffror används som ett styrmedel i syfte att förbättra kvalitén och kostnadseffektiviteten. Samtidigt visar kritisk forskning att siffror kan få oavsedda konsekvenser och skada det kliniska arbetets kärna. I projektet studeras hur olika kvantifierade styrmetoder samspelar och vilka effekter de har för sjukvården.

Projektledare: Charlotta Levay, Lunds universitet
Finansiering: 3,6 miljoner kr

Mer om projektet: ”Att styra sjukvård med siffror”

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och yrkesexponeringar klassificerat med jobbexponeringsmatriser (JEM) i 17 länder

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde ledande orsaken till dödsfall i världen idag. Rökning är en stor riskfaktor men även exponeringar via yrket i form av ångor, gaser, damm och rök har kopplats till en ökad risk för KOL. Då det funnits brister i tidigare studier rörande insjuknande i KOL till följd av yrkesexponeringar, syftar detta projekt till att öka kunskapen och därigenom minska arbetsrelaterad KOL globalt.

Projektledare: Jeong-Lim Kim, Göteborgs universitet
Finansiering: ca 1,7 miljoner kr

Mer om projektet: ”Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och yrkesexponeringar klassificerat med jobbexponeringsmatriser (JEM) i 17 länder”

Betydelsen av skift- och nattarbete för risken att insjukna i hjärtinfarkt, hypertoni, förmaksflimmer, stroke och diabetes. En kohortstudie av sjukvårdspersonal i Stockholm

Detta projekt undersöker risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes vid skift- och nattarbete. Tidigare studier som talar för en ökad risk har haft brister då de i stor utsträckning byggt på självrapporterade uppgifter. Det här projektet studerar, med hjälp av objektiva uppgifter, ca 44 000 sjukvårdsanställda i Stockholm om det finns ett samband mellan skift- och nattarbete och en ökad risk för hjärtinfarkt, hypertoni, förmaksflimmer, stroke eller diabetes, samt vilka scheman som i så fall medför störst risk.

Projektledare: Carolina Bigert, Karolinska Institutet
Finansiering: 2,1 miljoner kr

Mer om projektet: ”Betydelsen av skift- och nattarbete för risken att insjukna i hjärtinfarkt, hypertoni, förmaksflimmer, stroke och diabetes”

Företagsekonomiska nyckeltal som riskfaktorer för arbetsplatsolyckor (KIROS)

När företag går sämre ekonomiskt kan de bli tvungna att göra besparingar som leder till en försämrad arbetsmiljön. Detta projekt undersöker om arbetsskador ökar i företag med en försämrad ekonomisk situation genom att studera förändringar av företagsekonomiska nyckeltal i alla svenska organisationer med fler än 10 anställda, mellan åren 2002 och 2016. Målet är att undersöka om nyckeltalen fungerar som riskfaktorer för arbetsolyckor.

Projektledare: Theo Bodin, Karolinska Institutet
Finansiering: 3,7 miljoner kr

Mer om projektet: ”Företagsekonomiska nyckeltal som riskfaktorer för arbetsplatsolyckor (KIROS)”

Stress i arbetslivet och utveckling av diabetes

Detta projekt undersöker i vilken utsträckning en skadlig psykosocial arbetsmiljö (”strain”) bidrar till typ 2-diabetes. Projektet studerar, med hjälp av tre olika arbetsmiljömodeller för att bedöma ”strain”, i vilken grad långvarig ”strain” medverkar till typ 2-diabetes och förhållanden som föregår typ 2-diabets i en grupp med deltagare från Göteborg som har hög risk att utveckla typ 2-diabetes.

Projektledare: Göran Bergström, Göteborgs universitet
Finansiering: 2,9 miljoner kr

Mer om projektet: ”Stress i arbetslivet och utveckling av diabetes”

Betydelsen av fysisk belastning i arbetet för besvärsutveckling, arbetsförmåga och utträde från arbetslivet för arbetstagare med besvär från rörelseorganen – en 12-årsuppföljning

Detta projekt följer slumpvis utvalda personer med besvär från rörelseorganen för att studera hur fysisk belastning i arbetet påverkar deras möjlighet att fortsätta att arbeta respektive utgöra en risk för att de lämnar arbetslivet till följd av långtidssjukskrivningar, förtidspension och långtidsarbetslöshet. Kunskapen är värdefull för att organisationer ska kunna förbättra förebyggande arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Projektledare: Katarina Kjellberg, Karolinska Institutet
Finansiering: 3,5 miljoner kr

Mer om projektet: ”Betydelsen av fysisk belastning i arbetet för besvärsutveckling, arbetsförmåga och utträde från arbetslivet för arbetstagare med besvär från rörelseorganen”

Korta vilotider mellan arbetsskift inom hälso- och sjukvården – effekter på sömn, trötthet, hälsa och prestation

I Detta projekt undersöks hur skiftscheman med korta vilotider påverkar hälsa och prestation. I Sverige har idag ca 320 000 skiftarbetare scheman med korta vilotider. Skiftscheman med korta vilotider är särskilt vanligt bland hälso-och sjukvårdspersonal. I projektet görs tre delstudier för att studera effekterna av korta vilotider på sömn, trötthet, hälsa, kognition och arbetsprestation bland sjuksköterskor.

Projektledare: Anna Dahlgren, Karolinska Institutet
Finansiering: 4,3 miljoner kr

Mer om projektet: ”Korta vilotider mellan arbetsskift inom hälso- och sjukvården”

Invandrares rättsliga status, integration och livscykel mönster i Sverige

Detta projekt syftar till att fördjupa kunskapen om hur invandares olika rättsliga status (flyktingar, kvotflyktingar, tillstånd baserade på humanitära skäl, familjeåterförening, tillfälligt skydd, arbetstillstånd osv) påverkar deras socioekonomiska integration i Sverige. Studien kommer att fokusera på arbetsmarknaden, utbildning, boende och stabiliteten i familjen och jämföra hur integrationen påverkas av olika rättsliga status både mellan olika invandrargrupper samt inom samma invandrargrupp.

Projektledare: Zoran Slavnic, Linköpings universitet
Finansiering: ca 4,1 miljoner kr

Mer om projektet: ”Invandrares rättsliga status, integration och livscykel mönster i Sverige”

Tidiga arbetsmarknadsutfall för unga vuxna (YOUNGWORK)

Detta projekt följer unga in i det tidiga vuxenlivet för att studera tidiga karriärer. Projektet kartlägger särskilt grupper med tidiga arbetsmarknadsvägar som kan ses marginaliserade eller sårbara och identifierar vilka orsaksfaktorer som samverkar och leder till problematiska utfall.

Projektledare: Carina Mood, Institutet för Framtidsstudier (IF)
Finansiering: 4,5 miljoner kr

Mer om projektet: ”Tidiga arbetsmarknadsutfall för unga vuxna (YOUNGWORK)”

Hur har 2010-talets reformer i den svenska skolan påverkat lärarnas arbetsmarknad och ungas inträde på arbetsmarknaden?

Under 2010-talet genomfördes två omfattande utbildningsreformer i Sverige. 2011 års gymnasiereform innebar bland annat tuffare inträdes- och examenskrav och borttagandet av den automatisk högskolebehörigheten för yrkesprogrammen. Under 2013 genomfördes förstelärarereformen med syftet att attrahera och behålla skickliga lärare för att därigenom öka kvalitén på undervisningen. Det här projektet studerar vilka effekter reformerna haft på ungas etablering på arbetsmarknaden och lärarnas stiuation.

Projektledare: Lena Hensvik, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
Finansiering: 2,5 miljoner kr

Mer om projektet: ”Hur har 2010-talets reformer i den svenska skolan påverkat lärarnas arbetsmarknad och ungas inträde på arbetsmarknaden?”

Postdok

Inkluderingsinsatser för de som står längst från arbetsmarknaden

I detta projekt studeras åtgärder som görs för att inkludera de som står allra längst från arbetsmarknaden. Åtgärderna som studeras är finansierade genom europeiska socialfonders initiativ FEAD – Fund for European Aid to the Most Deprived som har fattiga EU-migranter som huvudsakliga målgrupp. Studien undersöker vilka FEAD-projekten i Sverige ser som sina målgrupper, vilka problem de uppfattas ha och hur dessa ska lösas samt om olika initiativ skiljer sig beroende på vart i landet de görs.

Projektledare: Viktor Vesterberg, Linköpings universitet
Finansiering: 2 miljoner kr

Mer om projektet ”Inkluderingsinsatser för de som står längst från arbetsmarknaden”

Exkludering av etniska minoriteter från arbetsmarknaden – vilken roll spelar sociala nätverk?

Invandrare har ofta problem att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och svårigheterna samvarierar med vart ifrån de kommer. I detta projekt undersöks vilken roll sociala närverk spelar för att förklara skillnaderna mellan olika etniska gruppers arbetsmarknadsutfall. Projektet studerar tillgång till sociala nätverk, hur viljan att söka jobb påverkas av nätverket och möjligheten att använda det.

Projektledare: Anton Andersson, Stockholms universitet
Finansiering: 2 miljoner kr

Mer om projektet: ”Exkludering av etniska minoriteter från arbetsmarknaden”

Sjukfrånvaro bland förvärvarsbetande över 65: kohortstudier över hela Sveriges befolkning

Målet med det här projektet är att generera kunskap om förvärvsarbete och sjukfrånvaro bland personer som är över 65 år. I projektet studeras dels om trenden med ökat förvärvsarbete och minskad sjukfrånvaro efter 65 års ålder håller i sig och om det finns skillnader beroende på yrke, sektor, inkomst, eller näringsgren. Dels om det finns en koppling mellan sjukfrånvaro efter 65 års ålder och tidigare sjuklighet, sjukfrånvaro och utträde från arbetsmarknaden.

Projektledare: Kristin Farrants, Karolinska Institutet
Finansiering: 2 miljoner kr

Mer om projektet: ”Sjukfrånvaro bland förvärvarsbetande över 65″

Läkares attityder till sjukersättning för psykiska sjukdomar: en vinjettbaserad undersökning

Läkare bedömningar spelar en avgörande när det kommer till beslut om sjukersättning. Bedömningen kan dock påverkas av läkarens attityder till olika patientgrupper och leda till orättvisa beslut. Syftet med detta projekt är att öka kunskapen om attityder till sjukersättning för personer med psykiska sjukdomar genom att studera läkares attityder och jämföra om det finns skillnader mellan allmänläkare och psykiatriker.

Projektledare: Ashley McAllister, Karolinska Institutet
Finansiering: 2 miljoner kr

Mer om projektet: ”Läkares attityder till sjukersättning för psykiska sjukdomar”

Egenföretagande, prekärt arbete och ojämlikhet i hälsa i Sverige

I denna studie undersöks hur prekärt arbete påverkar dödlighet och sjukdom i olika befolkningsgrupper. Särskilt fokus riktas på egenföretagare och personer födda utomlands. I studien skapas ett mått på prekärt arbete genom att använda registerinformation om inkomst, anställningssäkerhet, arbetsmiljö, deltidsarbete och försäkringsstatus.

Projektledare: Karl Gauffin, Stockholms universitet
Finansiering: 2 miljoner kr

Mer om projektet: ”Egenföretagande, prekärt arbete och ojämlikhet i hälsa i Sverige”

Effekt av inhalerbart damm på lipidsamansättningen i vätskan som täcker de små luftvägarna.

Inhalerbart damm från yrkesexponering är en stark bidragande orsak till astma och kol i välden idag. Det första skyddet mot inandat damm utgörs av vätskan som omger de små luftvägarna. Vätskan består till stor del av fosfolipider. Syftet med projektet är att undersöka om lipidernas sammansättning påverkas av inhalerbart damm och om den kunskapen kan användas för att tidigt upptäcka skadliga effekter av yrkesexponering.

Projektledare: Per Larsson, Göteborgs universitet
Finansiering: 2 miljoner kr

Mer om projektet: ”Effekt av inhalerbart damm på lipidsamansättningen i vätskan som täcker de små luftvägarna”

Att bryta sig ur byråkratins järnbur: Politiska program för administrativ förenkling

De senaste decennierna har politikiska försök gjorts för att minska byråkratiska organisationer. Trots detta tycks samhället vara mer byråkratiserat än någonsin. Detta projekt studerar både nya försök till administrativa förenklingar och äldre teorier av byråkratikritik i syfte att öka kunskapen om byråkratins problem och lösningar.

Projektledare: Linda Nyberg, Lunds universitet
Finansiering: 2 miljoner kr

Mer om projektet: ”Att bryta sig ur byråkratins
järnbur”

Tillbaka till arbete? Sjukas upplevelser av den svenska sjukförsäkringspolitiken

Under det senaste årtiondet har sjukförsäkringssystemet i Sverige genomgått förändringar. I dag sker en ökad kontroll av de personer som har sjukpenning samtidigt som fler sjuka får avslag på sin ansökan. Detta projekt undersöker hur personer som står utanför arbetsmarknaden till följd av sjukdom upplever den striktare kontrollen i sjukförsäkringssystemet och hur det påverkar deras tillbakagång till arbetslivet.

Projektledare: Niklas Altermark, Lunds universitet
Finansiering: 2 miljoner kr

Mer om projektet: ” Tillbaka till arbete?”