På denna sida sammanfattas den forskning som beviljades finansiering genom utlysningen Arbetslivets utmaningar 2019, den andra utlysningen inom det nationella programmet för arbetslivsforskning. Utlysningen resulterade i att sju forskningsprogram, 19 forskningsprojekt och fyra nätverk beviljades finansiering.

Projekt

”Det blev dålig stämning” – Vardagsritualer, konflikter och motsägelser i mångnationellt svenskt kontorsliv.

Detta projekt undersöker upplevelsen av ”dålig stämning” bland svenska och internationella arbetstagare på svenska kontorsmiljöer. I projektet kommer arbetstagarna att observeras och intervjuas om deras relation och upplevelser av ”dålig stämning” inom arbetsplatsen i syfte att öka förståelsen för svensk kontorskultur och dess rutiner, ritualer och konflikter.

Projektledare: Katarzyna Herd, Lunds universitet
Finansiering: 3,3 miljoner kr

Mer om projektet: ”Det blev dålig stämning”

Högkvalificerade flyktingars integration på arbetsplatsen

Sedan flyktingkrisen har frågan om social integration aktualiserats i Sverige. Arbete är en viktig faktor för att flyktingar ska kunna inkluderas och delta i samhället, både socialt och kulturellt. I detta projekt studeras social integration av flyktingar som får arbetslivserfarenhet genom så kallade ”snabbspår”. Studien fokuserar på flyktingar med höga och efterfrågade kvalifikationer, men som har svårt att hitta en anställning som motsvarar deras kompetens. Syftet med projektet är att ta fram evidensbaserade rekommendationer för att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetskraftsdeltagande.

Projektledare: Francoise Micheline van Riemsdijk, Uppsala universitet
Finansiering: 4,8 miljoner kr

Mer om projektet: ”Högkvalificerade flyktingars integration på arbetsplatsen”

Negativ social utsatthet på jobbet – organisatoriska riskfaktorer, konsekvenser och reducerande åtgärder

Negativ social utsatthet på arbetsplatser som exempelvis hot, våld, diskriminering, sexuella trakasserier och mobbning kan få allvarliga konsekvenser för individen och resultera i sämre hälsa och välbefinnande. I detta projekt studeras hur organisatoriska faktorer på arbetsplatser påverkar negativ social utsatthet och dess konsekvenser. I studien kommer olika riskgrupper att identifieras och undersökas.

Projektledare: Michael Rosander, Linköpings universitet
Finansiering: 3,9 miljoner kr

Mer om projektet: ”Negativ social utsatthet på jobbet”

Arbetsmarknads- och hälsoproblem hos vuxna med en familjemedlem som har en kronisk sjukdom: vilken roll spelar familjeegenskaper och användandet av socialtjänsten?

Idag har ett stort antal arbetande vuxna en kroniskt sjuk familjemedlem som de måste hjälpa då möjligheten till socialvård minskat och tidigare utskrivningar från sjukhus blivit vanligare. Kunskapen om hur det påverkar släktingar till familjemedlemmar som är sjuka är däremot begränsad. I detta projekt studeras arbets- och hälsoutfall hos släktingar till en patient diagnosticerats med en kronisk sjukdom. Syftet är att generera kunskap som kan förbättra hälsan hos släktingar med en sjuk familjemedlem och som i förlängningen kan bidra till ett samhälle anpassat för en åldrande befolkning med begränsade resurser.

Projektledare: Ayako Hiyoshi, Region Örebro län
Finansiering: ca 3,5 miljoner

Mer om projektet: ”Arbetsmarknads- och hälsoproblem hos vuxna med familjemedlem som har en kronisk sjukdom”

Innovativ inkludering i den ideella sektorns arbetsliv

Civilsamhällets organisationer sysselsätter idag ca 190 000 personer och engagerar nästan 4 miljoner som volontärer. Kunskapen om civilsamhällets arbetsliv är dock begränsad. I detta projekt studeras civilsamhällets innovativa verksamheter för att inkludera missgynnade och underrepresenterade grupper i arbetslivet. Syftet är att öka kunskapen om hur civilsamhällets innovativa insatser för ett inkluderande arbetsliv kan studeras, stöttas och organiseras.

Projektledare: Malin Lindberg, Luleå Tekniska Universitet
Finansiering: ca 2,8 miljoner kr

Mer om projektet: ”Innovativ inkludering i den ideella sektorns arbetsliv”

Förekomsten av psykisk ohälsa i relation till yrken och exponeringar i arbetsmiljön bland svenska kvinnor och män: ett longitudinellt perspektiv

Detta projekt undersöker olika arbetsmiljöfaktorers betydelse för psykisk ohälsa. Tidigare studier som har visat på ett samband mellan faktorer i arbetsmiljön och psykisk ohälsa har haft många brister. Många studier har varit baserade på självrapporterade uppgifter, gjorda på små populationer och mätta vid en tidpunkt. Detta projekt syftar till att överbrygga dessa brister genom att använda mer objektiva mått på arbetsmiljöfaktorer, undersöka en större population och göra uppföljningar avseende på diagnostiserade psykiska hälsoutfall.

Projektledare: Daniel Falkstedt, Karolinska Institutet
Finansiering: ca 4,5 miljoner kr

Mer om projektet: ”Förekomsten av psykisk ohälsa i relation till yrken och exponeringar i arbetsmiljön bland svenska kvinnor och män”

’The times they are a-changin’ – uthållig kompetensförsörjning i en hälso- och sjukvård stadd i förändring

I den svenska hälso- och sjukvården finns brister i den psykosociala arbetsmiljön. Under de senaste decennierna har vården präglats av ständiga organisations- och arbetsplatsförändringar som ställt många krav på vårdpersonal att hantera. Detta projekt undersöker förändringströtthet som underliggande förklaring till de psykosociala arbetsmiljöproblemen hos vårdpersonal. Projektet studerar vilka förändringar som ger upphov till förändringströtthet och vilka strategier som kan användas för att motverka tröttheten.

Projektledare: Per Nilsen, Linköpings universitet
Finansiering: 4,8 miljoner kr

Mer om projektet: ”The times they are a-changin’”

Ett längre arbetsliv, uppsägningar och äldre arbetstagare. En studie av samspelet mellan anställningsskydd, ickediskriminering

Arbetskraften blir allt äldre och sätter press på samhället vilket skapar nya utmaningar för arbetsrätten. I detta projekt genomförs analyser av kollektivavtal och rättspraxis angående anställningsskydd och diskriminering från arbetsdomstolen, EU-domstolen och Europadomstolen som berör äldre arbetstagare. Syftet är att ta fram ny kunskap om hur arbetsrätten kan bidra till att göra det möjligt för äldre att fortsätta sin anställning och därigenom främja ett längre arbetsliv.

Projektledare: Mia Rönnmar, Lunds universitet
Finansiering: 4,8 miljoner kr

Mer om projektet: ”Ett längre arbetsliv, uppsägningar och äldre arbetstagare. En studie av samspelet mellan anställningsskydd, ickediskriminering”

Kameraövervakning och våld: Betydelsen av kameraövervakning för våldsutsatta yrkesgrupper

Idag förekommer flera former av kameraövervakning i syfte att öka tryggheten i arbetet för yrkesgrupper som riskerar att utsättas för våld. Denna studie undersöker vilken betydelse kameraövervakning har för arbetssituationen inom tre särskilt utsatta yrkesgrupper: polis, socialsekreterare, och biljettkontrollanter. Syftet med projektet är att öka förståelsen för vilka riskfyllda situationer dessa yrkesgrupper möter och hur de bäst kan hanteras.

Projektledare: Alexandra Bogren, Södertörns högskola
Finansiering: 4,3 miljoner kr

Mer om projektet: ”Kameraövervakning och våld: Betydelsen av kameraövervakning för våldsutsatta yrkesgrupper”

Kommunikation, en utmaning för äldre i aktivt arbetsliv: Identifiering av den kommunikationsstödjande arbetsplatsen

I dag både vill och kan många människor arbeta längre upp i åldrarna, men kunskap om äldres förutsättningar saknas. Detta projekt avser att identifiera risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön bland personer över 55 år som i olika grad använder sin röst och kommunikationsförmåga i sitt arbete. Syftet med projektet är att öka förståelsen för röst, hörsel och kommunikationsproblem och vad som kan göras för att skapa en kommunikationsstödjande arbetsmiljö.

Projektledare: Viveka Lyberg Åhlander, Lund universitet
Finansiering: ca 4,7 miljoner kr

Mer om projektet: ”Kommunikation, en utmaning för äldre i aktiva arbetsliv”

Hållbart arbete i en åldrande befolkning (SWAP): Multinationella analyser av sociala, arbets- och hälsorelaterade bestämningsfaktorer för förväntad arbetslivslängd

Åldrande befolkningar hotar välfärdssystemens hållbarhet och flera länder har därför infört policyer för att förlänga arbetslivet. Detta projekt undersöker olika sociala, yrkesmässiga, psykologiska och hälsorelaterade faktorer som kan påverka den förväntade arbetslivslängden. Syftet är att generera ny kunskap som bidrar till att förutsäga samhällsförändringars effekter på äldres bidrag till arbetslivet samt stödja policyer som främjar ett aktivt och hållbart arbetsliv för äldre personer.

Projektledare: Hugo Westerlund, Stockholms universitet
Finansiering: ca 4,7 miljoner kr

Mer om projektet: Hållbart arbete i en åldrande befolkning (SWAP)

Integration är en process! Invandrares arbetsmarknadskarriär genom successiva steg

Detta projekt undersöker karriärvägar som leder till framgångsrikt arbetskraftsdeltagande bland invandrare. I projektet studeras vilka individuella och platsspecifika (lokala arbetsmarknader) egenskaper som ökar chansen att lyckas slå in på en karriärväg som leder till framgångsrikt deltagande i arbetskraften. Syftet är att öka förståelsen för integrationsprocessen och generera ny kunskap för att förbättra integrationen.

Projektledare: Sofia Wixe, Högskolan i Jönköping
Finansiering: 4,8 miljoner kr

Mer om projektet: ”Integration är en process!

SWEPPE – stöd för en hållbar arbetstagare. Ett innovativt digitalt stöd för personer med långvarig smärta och deras arbetsgivare

Cirka 20% av Europas befolkning har kroniska smärtor som påverkar hälsan och arbetsförmågan och som i många fall leder till sjukskrivningar. Efter ett multimodalt rehabiliteringsprogram (MMRP) känner många patienter med kronisk smärta sig rustade med kunskap, men har svårt att översätta den till verkligheten på arbetsplatsen. I detta projekt utvecklas och utvärderas ett digitalt stöd (kallat SWEPPE) för patienter med kronisk smärta och deras arbetsgivare i syfte att öka en hållbar återgång till arbete och minska sjukskrivningarna ett år efter MMRP.

Projektledare: Mathilda Björk, Linköpings universitet
Finansiering: 4,8 miljoner kr

Mer om projektet: ” SWEPPE – stöd för en hållbar arbetstagare”

Kampen om värderingarna när professionerna ska stärkas: Värdegrundsarbete och professionsetik på kollisionskurs i offentlig sektor?

Stress och psykisk ohälsa bland anställda i offentlig sektor kan kopplas till bristande möjligheter att påverka det egna arbetet. Forskningen pekar därför på behovet av att stärka professionerna och minska detaljstyrningen. Regeringens tillitsreform har ökat stödet för denna utveckling. Men med tillit följer kontroll och ansvarsutkrävande vilket många anser ökar betydelsen av värderingar. Många offentliga organisationer bedriver idag värdegrundsarbete. Arbetet har dock mötts av kritik från professionerna. Detta projekt undersöker hur olika grupper försöker att påverka och forma värderingar i organisationen, hur de mottas och hur det påverkar andra värderingsmässiga dilemman   som professionerna möter i sin vardag.

Projektledare: Louise Bringselius, Lunds universitet
Finansiering: 2,3 miljoner kr

Mer om projektet ”Kampen om värderingarna när professionerna ska stärkas”

Lärares digitala arbete – i balans mellan krav och stöd?

I det här projektet undersöks hur införandet av digitala plattformsteknologier i skolan påverkar lärares arbetsförhållanden. Det har tidigare rapporterats om obalanser i lärares arbete, men inte i förhållande till digitaliseringen. Syftet med detta projekt är att förstå och identifiera både möjligheter och begränsningar i lärares digitala arbete, särskilt där det finns tydliga skillnader mellan krav och stöd.

Projektledare: Annika Bergviken Rensfeldt, Göteborgs universitet
Finansiering: 4,8 miljoner kr

Mer om projektet ”Lärares digitala arbete”

Yrkesrelaterat våld i öppna sociala insatser: uppfattningar, reaktioner och rapportering av klientrelaterat hot och våld inom fyra olika områden inom socialtjänsten

Hot och våld som riktas mot personal inom socialtjänsten tenderar att normaliseras och ses som en del av arbetet, då det ofta begås av klienter som befinner sig i en utsatt situation. Tidigare forskning om klientrelaterat våld inom socialtjänsten har fokuserat på institutionsvården, men kunskap saknas om hot och våld i de öppna insatserna. Syftet med detta projekt är att öka kunskapen om hur hot eller våld från klienter uppfattas och hanteras av personal och chefer inom socialtjänstens öppna verksamheter.

Projektledare: Helene Brodin, Stockholm universitet
Finansiering: 4,1 miljoner kr

Mer om projektet ” Yrkesrelaterat våld i öppna sociala insatser”

Hållbart arbetsliv: tidiga och sena prediktorer – en longitudinell studie med tvillingar

Detta projekt handlar om att öka kunskapen om faktorer för ett hållbart arbetsliv. Ett hållbart arbetsliv är frånvaron av längre perioder av arbetslöshet, rehabilitering, sjukskrivning, sjuk- eller aktivitetsersättning. Projektet använder information från 120 000 svenska tvillingar för att undersöka sambandet mellan tidiga livsfaktorer och ett hållbart arbetsliv och att studera genetiska och miljömässiga faktorers betydelse för sambanden. Dessutom görs en jämförelse mellan Sverige och Finland som har liknande information.

Projektledare: Annina Ropponen, Karolinska Institutet
Finansiering: 4,7 miljoner kr

Mer om projektet: ”Hållbart arbetsliv”

Byråkratisering av offentliga organisationer? En jämförande studie av organisationsprofessionella i Sverige och Nya Zeeland

Detta projekt undersöker expansionen av organisationsprofessionella inom offentliga organisationer. Forskning tyder på att denna grupp, som består av chefer och administratörer, ökar i högre grad än personal som arbetar i den offentliga sektorns kärnverksamhet vilket riskerar att leda til en ökad byråkratisering i offentliga organisationer. Projektet syftar till att öka kunskapen genom att dels beskriva utvecklingen av organisationsprofessionella i förhållande till andra yrkesgrupper inom offentliga organisationer, dels förklara vad som driver denna utveckling genom en jämförelse mellan Sverige och Nya Zeeland.

Projektledare: Patrik Hall, Malmö universitet
Finansiering: 4,8 miljoner kr

Mer om projektet ” Byråkratisering av offentliga organisationer?”

VITALIS – Långtidsuppföljning av ett interventionsprojekt för återgång i arbete och förbättrad hälsa för långtidssjukskrivna personer

I Sverige satsas mycket resurser på samverkan och arbetslivsinriktad rehabilitering för att fler långtidssjukskrivna ska komma tillbaka till arbetslivet. Vanligen följs dessa rehabiliteringsprojekt upp ett år efter projektstart vilket göra att det saknas kunskap om utfallen på lång sikt. Detta projekt gör en långtidsuppföljning av samverkansprojektet Vitalis som visat goda effekter för långtidssjukskrivna på ett års sikt. Syftet är att ge kunskap om samverkansprojektens långtidseffekter och om de kan motiveras samhällsekonomiskt, samt kunskap om förflyttningar i välfärdsystemen.

Projektledare: Ingrid Anderzén, Uppsala universitet
Finansiering: ca 1,8 miljoner kr

Mer om projektet ”VITALIS – Långtidsuppföljning av ett interventionsprojekt för återgång i arbete och förbättrad hälsa för långtidssjukskrivna personer

Program

Effekter av atypiska anställningsformer på hälsa, arbete och familjer – lösningar för framtiden i Sverige

Förändringar i den globala ekonomin, teknisk utveckling och försvagande av fackföreningar och arbetsrätt har tillsammans bidragit till en ökning av atypiska anställningsformer. Detta forskningsprogram studerar vilka konsekvenser dessa anställningsformer har för individer, familjer och samhällen och hur de bidrar till ojämlikhet i arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande. Programmet undersöker också vilka åtgärder som kan motverka de negativa effekterna av atypiska anställningsformer.

Projektledare: Theo Bodin, Karolinska Institutet
Finansiering: 8,5 miljoner kr

Mer om programmet: ”Effekter av atypiska anställningsformer på hälsa, arbete och familjer”

Exkludering och ojämlikhet i den senare delen av arbetslivet: Evidens för politisk innovation mot ett inkluderande förlängt arbetsliv och hållbara arbetsförhållanden i Sverige och Europa – EIWO

I detta forskningsprogram studeras vilka faktorer som förbättrar möjligheterna till en inkluderande och jämlik arbetslivsförlängning. Programmet kommer identifiera faktorer som främjar ett livslångt lärande och en flexibel anpassning till ett förlängt arbetsliv samt öka kunskapen om dess möjligheter och begränsningar.

Projektledare: Andreas Motel-Klingebiel, Linköpings universitet
Finansiering: 8,6 miljoner kr

Mer om projektet: ”Exkludering och ojämlikhet i den senare delen av arbetslivet”

En jämlik arbetsmarknad i teori och praktik

Detta forskningsprogram ska bidra med forskning om inkluderande och jämlikt deltagande på arbetsmarknaden. Syftet är att generera kunskap till både beslutsfattare och företag om vilka hinder som finns för en jämlik arbetsmarknad och vad som kan göras för att förbättra den. I programmet riktas fokus på fyra grupper som har sämre utfall på den svenska arbetsmarknaden: kvinnor, äldre arbetstagare, utrikes födda och personer som är transgender.

Projektledare: Johanna Rickne, Stockholms universitet
Finansiering: 8,3 miljoner kr

Mer om projektet: En jämlik arbetsmarknad i teori och praktik

Exponering för arbetsrelaterade negativa sociala beteenden– utökad kunskap om dess psykosociala arbetsrelaterade- och organisatoriska bestämningsfaktorer och risk för morbiditet och mortalitet

Arbetsrelaterade negativa sociala beteenden samt hot, våld, mobbning och sexuella trakasserier är vanligt förekommande i arbetslivet. Men det finns stora kunskapsluckor om dess hälsokonsekvenser. Syftet med detta program är att öka kunskapen om utsattheten för dessa typer av beteenden är relaterade till allvarliga hälsoutfall som hjärt-kärlsjukdom, diabetes, depression och dödlighet. Programmet kommer även att bidra med kunskap om hur organisatoriska-, arbetsplats- och arbetsförhållanden påverkar utsattheten för sociala negativa beteenden.

Projektledare: Linda Magnusson Hanson, Stockholms universitet
Finansiering: 8,4 miljoner kr

Mer om programmet ” Exponering för arbetsrelaterade negativa sociala beteenden”

Anställningskontrakt, otrygghet, fackligt medlemskap, arbetsvillkor, arbetsrelaterade attityder och hälsa bland kvinnor och män på en flexibel arbetsmarknad

Senare års omstruktureringar av arbetsmarknaden har ökat användningen av kortsiktiga anställningsformer samtidigt som tillsvidareanställningar blivit osäkrare. Detta forskningsprogram undersöker hur anställningsformer, anställningsotrygghet och fackligt medlemskap hänger samman med arbetsvillkor, arbetsrelaterade attityder, hälsa och välbefinnande. Programmet studerar betydelsen av anställningsvillkor och otrygghet bland kvinnor och män i olika yrken och branscher med ett särskilt fokus på horisontell, vertikal och intern könssegregering.

Projektledare: Magnus Sverke, Stockholms universitet
Finansiering: 8,7 miljoner kr

Mer om projektet ”Anställningskontrakt, otrygghet, fackligt medlemskap, arbetsvillkor, arbetsrelaterade attityder och hälsa bland kvinnor och män på en flexibel arbetsmarknad”

ALL-INC LUSIVE? Sammanhållning och exkludering i arbetslivets förändring

Strukturförändringen på arbetsmarknaden genom höjda kvalifikationskrav och växande tjänstesektor har förändrat villkoren och möjligheterna för såväl traditionella marginalgrupper som för tidigare etablerade kategorier av anställda. Detta forskningsprogram undersöker vilka konsekvenser denna sociala förändring har vad gäller karriärmöjligheter, hälsoutfall, familjeliv och politiska reaktioner bland olika grupper i arbetslivet. Programmet syftar till att ge en förståelse för vilka grundläggande mekanismer som ligger bakom ojämlikhet i arbetslivet.

Projektledare: Michael Tåhlin, Stockholms universitet
Finansiering: 7,8 miljoner kr

Mer om programmet: ”ALL-INC LUSIVE?”

Flexibelt arbete – Möjlighet och utmaning

Detta forskningsprogram att ska undersöka effekter av flexibla anställnings- och arbetsformer i olika organisationer inom industri och offentlig verksamhet. Särskilt fokus kommer att läggas på i vilken grad effekter av flexibelt arbete påverkas av arbetslivssektor, genus, ålder och socioekonomiska faktorer. Den kunskap som programmet genererar ska kunna användas för att stödja organisationer i att motverka negativa och främja positiva sidor av flexibelt arbete samt bidra till bra arbetsförhållanden och god hälsa.

Projektledare: Gunnar Bergström, Högskolan i Gävle
Finansiering: 8,3 miljoner kr

Mer om programmet ”Flexibelt arbete”

Nätverksbidrag

Digitalisering, möjligheter och utmaningar för den Nordiska modellen

Detta bidrag ska möjliggöra för forskare i ett nordiskt nätverk, som undersöker digitaliseringens betydelse för arbetslivet, att färdigställa publikationer utifrån redan insamlad empiri och sprida forskningsresultaten vidare. Syftet är att öka kunskapen om hur digitaliseringen påverkar arbetslivet på den nordiska arbetsmarknaden.

Projektledare: Bertil Rolandsson, Göteborgs universitet
Finansiering: 0,59 miljoner kr

Mer om närverket: Digitalisering, möjligheter och utmaningar för den Nordiska modellen

Det tvärvetenskapliga nätverket för forskning om arbetsliv och åldrande (IDEAR)

Integrated Datasets in Europe for Ageing Research (IDEAR) är ett tvärvetenskapligt nätverk med forskare från flera länder som samarbetar kring forskning om äldres arbetslivsdeltagande och hälsa. Som en del i att upprätthålla samarbetet och värna dess fortlevnad arrangera nätverket workshops samt möten för juniora forskare som bjudits in för att delta i ett nätverksprogram. Syftet med detta bidrag är att möjliggöra för IDEAR att årligen kunna arrangera två workshops och två programmöten för juniora forskare.

Projektledare: Kristina Alexanderson, Karolinska Institutet
Finansiering: 0,59 miljoner kr

Mer om nätverket: Det tvärvetenskapliga nätverket för forskning om arbetsliv och åldrande (IDEAR)

ProWorkNet – ett internationellt nätverk för arbetshälsoforskning med fokus på organisation och sociala relationers betydelse för arbete och hälsa

ProWorkNet (Prospective Work Life Study) är ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk med forskare från olika länder som delar och diskutera forskning om arbetsorganisation, psykosociala faktorer, hälsa och risk för sjukdom. Nätverkets årliga möten har organiserats under temat ”Implementering av forskningsresultat i praktiken”. Detta bidrag avser att utveckla temat genom att inkludera forskning om organisationens påverkan på arbete och sociala relationer i arbetslivet. Bidraget syftar också till att presentationer på kommande möten sammanfattas i en rapport för att bidra till utvecklingen av forskningsområdet och dess praktiska konsekvenser.

Projektledare: Maria Nordin, Umeå universitet
Finansiering: ca 0,6 miljoner kr

Mer om ”ProWorkNet”

Efter krisen. Migration, utbildning och arbetsliv i tvärvetenskaplig belysning

Många ensamkommande ungdomar har idag en tidsbegränsad rätt att stanna i Sverige, men saknar rätt till kompensation för studier eller arbete. Det har medfört att allt fler utnyttjas av den svarta arbetsmarknaden och kriminella organisationer. Detta bidrag syftar till att stödja uppbyggnaden av ett nätverk för forskning och aktiviteter kring frågor som påverkar ensamkommande migranters möjligheter till inkludering i det svenska samhället och arbetslivet. Nätverket består av forskare och aktörer från civilsamhället samt representanter från de ensamkommande själva.

Projektledare: Martin Harling, Göteborgs universitet
Finansiering: ca 0,6 miljoner kr

Mer om projektet ”Efter krisen”