Det går trender inom organiseringen av arbetsplatser gällande exempelvis olika styrformer och fysisk planering. Den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter till organisering och styrning av arbetet. Det finns flera olika typer av arbetsformer, däribland nyare som har möjliggjorts av digitaliseringen, som kan ha olika konsekvenser på arbetsmiljö, villkor, effektivitet och konkurrenskraft.

Följande delutmaningar har identifierats inom området:

  • Förbättra förutsättningar och villkor för att organisera och utföra arbete för olika anställnings- och arbetsformer
  • Utveckla organisation och ledarskap i syfte att förbättra arbetsvillkor och effektivitet
  • Utveckla och anpassa den digitala tekniken för ett effektivt och flexibelt arbetsliv anpassat till människors villkor och behov

Pågående forskning

’The times they are a-changin’ – uthållig kompetensförsörjning i en hälso- och sjukvård stadd i förändring

I den svenska hälso- och sjukvården finns brister i den psykosociala arbetsmiljön. Under de senaste decennierna har vården präglats av ständiga organisations- och arbetsplatsförändringar som ställt många krav på vårdpersonal att hantera. Detta projekt undersöker förändringströtthet som underliggande förklaring till de psykosociala arbetsmiljöproblemen hos vårdpersonal. Projektet studerar vilka förändringar som ger upphov till förändringströtthet och vilka strategier som kan användas för att motverka tröttheten.

Projektledare: Per Nilsen, Linköpings universitet
Finansiering: 4,8 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivets utmaningar 2019

Mer om projektet: ”The times they are a-changin’”

Kampen om värderingarna när professionerna ska stärkas: Värdegrundsarbete och professionsetik på kollisionskurs i offentlig sektor?

Stress och psykisk ohälsa bland anställda i offentlig sektor kan kopplas till bristande möjligheter att påverka det egna arbetet. Forskningen pekar därför på behovet av att stärka professionerna och minska detaljstyrningen. Regeringens tillitsreform har ökat stödet för denna utveckling. Men med tillit följer kontroll och ansvarsutkrävande vilket många anser ökar betydelsen av värderingar. Många offentliga organisationer bedriver idag värdegrundsarbete. Arbetet har dock mötts av kritik från professionerna. Detta projekt undersöker hur olika grupper försöker att påverka och forma värderingar i organisationen, hur de mottas och hur det påverkar andra värderingsmässiga dilemman   som professionerna möter i sin vardag.

Projektledare: Louise Bringselius, Lunds universitet
Finansiering: 2,3 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivets utmaningar 2019

Mer om projektet ”Kampen om värderingarna när professionerna ska stärkas”

Lärares digitala arbete – i balans mellan krav och stöd?

I det här projektet undersöks hur införandet av digitala plattformsteknologier i skolan påverkar lärares arbetsförhållanden. Det har tidigare rapporterats om obalanser i lärares arbete, men inte i förhållande till digitaliseringen. Syftet med detta projekt är att förstå och identifiera både möjligheter och begränsningar i lärares digitala arbete, särskilt där det finns tydliga skillnader mellan krav och stöd.

Projektledare: Annika Bergviken Rensfeldt, Göteborgs universitet
Finansiering: 4,8 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivets utmaningar 2019

Mer om projektet ”Lärares digitala arbete”

Byråkratisering av offentliga organisationer? En jämförande studie av organisationsprofessionella i Sverige och Nya Zeeland

Detta projekt undersöker expansionen av organisationsprofessionella inom offentliga organisationer. Forskning tyder på att denna grupp, som består av chefer och administratörer, ökar i högre grad än personal som arbetar i den offentliga sektorns kärnverksamhet vilket riskerar att leda til en ökad byråkratisering i offentliga organisationer. Projektet syftar till att öka kunskapen genom att dels beskriva utvecklingen av organisationsprofessionella i förhållande till andra yrkesgrupper inom offentliga organisationer, dels förklara vad som driver denna utveckling genom en jämförelse mellan Sverige och Nya Zeeland.

Projektledare: Patrik Hall, Malmö universitet
Finansiering: 4,8 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivets utmaningar 2019

Mer om projektet ” Byråkratisering av offentliga organisationer?”

Effekter av atypiska anställningsformer på hälsa, arbete och familjer – lösningar för framtiden i Sverige

Förändringar i den globala ekonomin, teknisk utveckling och försvagande av fackföreningar och arbetsrätt har tillsammans bidragit till en ökning av atypiska anställningsformer. Detta forskningsprogram studerar vilka konsekvenser dessa anställningsformer har för individer, familjer och samhällen och hur de bidrar till ojämlikhet i arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande. Programmet undersöker också vilka åtgärder som kan motverka de negativa effekterna av atypiska anställningsformer.

Projektledare: Theo Bodin, Karolinska Institutet
Finansiering: 8,5 miljoner kr
Bidragsform: Program
Utlysning: Arbetslivets utmaningar 2019

Mer om programmet: ”Effekter av atypiska anställningsformer på hälsa, arbete och familjer”

Anställningskontrakt, otrygghet, fackligt medlemskap, arbetsvillkor, arbetsrelaterade attityder och hälsa bland kvinnor och män på en flexibel arbetsmarknad

Senare års omstruktureringar av arbetsmarknaden har ökat användningen av kortsiktiga anställningsformer samtidigt som tillsvidareanställningar blivit osäkrare. Detta forskningsprogram undersöker hur anställningsformer, anställningsotrygghet och fackligt medlemskap hänger samman med arbetsvillkor, arbetsrelaterade attityder, hälsa och välbefinnande. Programmet studerar betydelsen av anställningsvillkor och otrygghet bland kvinnor och män i olika yrken och branscher med ett särskilt fokus på horisontell, vertikal och intern könssegregering.

Projektledare: Magnus Sverke, Stockholms universitet
Finansiering: 8,7 miljoner kr
Bidragsform: Program
Utlysning: Arbetslivets utmaningar 2019

Mer om projektet ”Anställningskontrakt, otrygghet, fackligt medlemskap, arbetsvillkor, arbetsrelaterade attityder och hälsa bland kvinnor och män på en flexibel arbetsmarknad”

Flexibelt arbete – Möjlighet och utmaning

Detta forskningsprogram att ska undersöka effekter av flexibla anställnings- och arbetsformer i olika organisationer inom industri och offentlig verksamhet. Särskilt fokus kommer att läggas på i vilken grad effekter av flexibelt arbete påverkas av arbetslivssektor, genus, ålder och socioekonomiska faktorer. Den kunskap som programmet genererar ska kunna användas för att stödja organisationer i att motverka negativa och främja positiva sidor av flexibelt arbete samt bidra till bra arbetsförhållanden och god hälsa.

Projektledare: Gunnar Bergström, Högskolan i Gävle
Finansiering: 8,3 miljoner kr
Bidragsform: Program
Utlysning: Arbetslivets utmaningar 2019

Mer om programmet ”Flexibelt arbete”

Digitalisering, möjligheter och utmaningar för den Nordiska modellen

Detta bidrag ska möjliggöra för forskare i ett nordiskt nätverk, som undersöker digitaliseringens betydelse för arbetslivet, att färdigställa publikationer utifrån redan insamlad empiri och sprida forskningsresultaten vidare. Syftet är att öka kunskapen om hur digitaliseringen påverkar arbetslivet på den nordiska arbetsmarknaden.

Projektledare: Bertil Rolandsson, Göteborgs universitet
Finansiering: 0,59 miljoner kr
Bidragsform: Nätverk
Utlysning: Arbetslivets utmaningar 2019

Mer om närverket: Digitalisering, möjligheter och utmaningar för den Nordiska modellen

Starkare tillsammans? Ett mikroperspektiv på svensk arbetarrörelse och arbetsliv kring förra sekelskiftet

I detta projekt studeras organisering i fackföreningar och sjukkassor bland industriarbetare under perioden 1880–1930. I studien undersöks varför industriarbetare organiserade sig och vilka konsekvenser det fick för individers inkomster och livslängd. Projektet bidrar till en ökad förståelsen för om kollektivt handlande kan utjämna eller förstärka skillnader i inkomster och hälsa mellan grupper på dagens arbetsmarknad.

Projektledare: Maria Stanfors, Lunds universitet
Finansiering: ca 3,8 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivsforskning 2017

Mer om projektet ”Starkare tillsammans”

Nätjournal med patientåtkomst: hur påverkas läkarnas yrkesutövning, profession och patientrelation?

Idag har majoriteten av alla patienter i Sverige tillgång till journalinformation via internet. Inom läkarkåren finns dock ett starkt missnöje då det anses att journalen bör vara förbehållen professionen och att nätjournalen hotar patientsäkerheten. I detta projekt studeras hur läkare förhåller sig till nätjournalen, vilken betydelse den har för deras professionsidentitet, yrkesutövning och relation till patienter samt vilka konsekvenser digitaliseringen av vården har.

Projektledare: Jesper Petersson, Göteborgs universitet
Finansiering: 4,4 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivsforskning 2017

Mer om projektet ”Nätjournal med patientåtkomst”

Att styra sjukvård med siffror

Detta projekt undersöker hur styrning med hjälp av siffror påverkar sjukvården. Siffror används som ett styrmedel i syfte att förbättra kvalitén och kostnadseffektiviteten. Samtidigt visar kritisk forskning att siffror kan få oavsedda konsekvenser och skada det kliniska arbetets kärna. I projektet studeras hur olika kvantifierade styrmetoder samspelar och vilka effekter de har för sjukvården.

Projektledare: Charlotta Levay, Lunds universitet
Finansiering: 3,6 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivsforskning 2017

Mer om projektet: ”Att styra sjukvård med siffror”

Korta vilotider mellan arbetsskift inom hälso- och sjukvården – effekter på sömn, trötthet, hälsa och prestation

I Detta projekt undersöks hur skiftscheman med korta vilotider påverkar hälsa och prestation. I Sverige har idag ca 320 000 skiftarbetare scheman med korta vilotider. Skiftscheman med korta vilotider är särskilt vanligt bland hälso-och sjukvårdspersonal. I projektet görs tre delstudier för att studera effekterna av korta vilotider på sömn, trötthet, hälsa, kognition och arbetsprestation bland sjuksköterskor.

Projektledare: Anna Dahlgren, Karolinska Institutet
Finansiering: 4,3 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivsforskning 2017

Mer om projektet: ”Korta vilotider mellan arbetsskift inom hälso- och sjukvården”

Egenföretagande, prekärt arbete och ojämlikhet i hälsa i Sverige

I denna studie undersöks hur prekärt arbete påverkar dödlighet och sjukdom i olika befolkningsgrupper. Särskilt fokus riktas på egenföretagare och personer födda utomlands. I studien skapas ett mått på prekärt arbete genom att använda registerinformation om inkomst, anställningssäkerhet, arbetsmiljö, deltidsarbete och försäkringsstatus.

Projektledare: Karl Gauffin, Stockholms universitet
Finansiering: 2 miljoner kr
Bidragsform: Postdok
Utlysning: Arbetslivsforskning 2017

Mer om projektet: ”Egenföretagande, prekärt arbete och ojämlikhet i hälsa i Sverige”

Att bryta sig ur byråkratins järnbur: Politiska program för administrativ förenkling

De senaste decennierna har politikiska försök gjorts för att minska byråkratiska organisationer. Trots detta tycks samhället vara mer byråkratiserat än någonsin. Detta projekt studerar både nya försök till administrativa förenklingar och äldre teorier av byråkratikritik i syfte att öka kunskapen om byråkratins problem och lösningar.

Projektledare: Linda Nyberg, Lunds universitet
Finansiering: 2 miljoner kr
Bidragsform: Postdok
Utlysning: Arbetslivsforskning 2017

Mer om projektet: ”Att bryta sig ur byråkratins järnbur