Att skapa ett hälsofrämjande arbetsliv över hela yrkeskarriären blir alltmer centralt och är ett viktigt kunskapsområde. Inte minst på grund av de demografiska förändringar vi ser, förväntningen om ett förlängt arbetsliv och utvecklingen av sjukfrånvaron.

Följande delutmaningar har identifierats inom området:

  • Skapa förutsättningar för att kunna arbeta under hela yrkeskarriären
  • Minska förekomsten av hot, våld och trakasserier i arbetslivet
  • Minska skadlig fysisk belastning och hälsovådlig kemisk exponering i arbetsmiljön
  • Minska de psykosociala riskerna i arbetsmiljön
  • Säkra en effektiv implementering av kunskap om arbetsmiljö

Pågående forskning

ProWorkNet – ett internationellt nätverk för arbetshälsoforskning med fokus på organisation och sociala relationers betydelse för arbete och hälsa

ProWorkNet (Prospective Work Life Study) är ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk med forskare från olika länder som delar och diskutera forskning om arbetsorganisation, psykosociala faktorer, hälsa och risk för sjukdom. Nätverkets årliga möten har organiserats under temat ”Implementering av forskningsresultat i praktiken”. Detta bidrag avser att utveckla temat genom att inkludera forskning om organisationens påverkan på arbete och sociala relationer i arbetslivet. Bidraget syftar också till att presentationer på kommande möten sammanfattas i en rapport för att bidra till utvecklingen av forskningsområdet och dess praktiska konsekvenser.

Projektledare: Maria Nordin, Umeå universitet
Finansiering: ca 0,6 miljoner kr
Bidragsform: Nätverk
Utlysning: Arbetslivets utmaningar 2019

Mer om ”ProWorkNet”

Negativ social utsatthet på jobbet – organisatoriska riskfaktorer, konsekvenser och reducerande åtgärder

Negativ social utsatthet på arbetsplatser som exempelvis hot, våld, diskriminering, sexuella trakasserier och mobbning kan få allvarliga konsekvenser för individen och resultera i sämre hälsa och välbefinnande. I detta projekt studeras hur organisatoriska faktorer på arbetsplatser påverkar negativ social utsatthet och dess konsekvenser. I studien kommer olika riskgrupper att identifieras och undersökas.

Projektledare: Michael Rosander, Linköpings universitet
Finansiering: 3,9 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivets utmaningar 2019 

Mer om projektet: ”Negativ social utsatthet på jobbet”

Kameraövervakning och våld: Betydelsen av kameraövervakning för våldsutsatta yrkesgrupper

Idag förekommer flera former av kameraövervakning i syfte att öka tryggheten i arbetet för yrkesgrupper som riskerar att utsättas för våld. Denna studie undersöker vilken betydelse kameraövervakning har för arbetssituationen inom tre särskilt utsatta yrkesgrupper: polis, socialsekreterare, och biljettkontrollanter. Syftet med projektet är att öka förståelsen för vilka riskfyllda situationer dessa yrkesgrupper möter och hur de bäst kan hanteras.

Projektledare: Alexandra Bogren, Södertörns högskola
Finansiering: 4,3 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivets utmaningar 2019 

Mer om projektet: ”Kameraövervakning och våld: Betydelsen av kameraövervakning för våldsutsatta yrkesgrupper”

Yrkesrelaterat våld i öppna sociala insatser: uppfattningar, reaktioner och rapportering av klientrelaterat hot och våld inom fyra olika områden inom socialtjänsten

Hot och våld som riktas mot personal inom socialtjänsten tenderar att normaliseras och ses som en del av arbetet, då det ofta begås av klienter som befinner sig i en utsatt situation. Tidigare forskning om klientrelaterat våld inom socialtjänsten har fokuserat på institutionsvården, men kunskap saknas om hot och våld i de öppna insatserna. Syftet med detta projekt är att öka kunskapen om hur hot eller våld från klienter uppfattas och hanteras av personal och chefer inom socialtjänstens öppna verksamheter.

Projektledare: Helene Brodin, Stockholm universitet
Finansiering: 4,1 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivets utmaningar 2019 

Mer om projektet ” Yrkesrelaterat våld i öppna sociala insatser”

Exponering för arbetsrelaterade negativa sociala beteenden– utökad kunskap om dess psykosociala arbetsrelaterade- och organisatoriska bestämningsfaktorer och risk för morbiditet och mortalitet

Arbetsrelaterade negativa sociala beteenden samt hot, våld, mobbning och sexuella trakasserier är vanligt förekommande i arbetslivet. Men det finns stora kunskapsluckor om dess hälsokonsekvenser. Syftet med detta program är att öka kunskapen om utsattheten för dessa typer av beteenden är relaterade till allvarliga hälsoutfall som hjärt-kärlsjukdom, diabetes, depression och dödlighet. Programmet kommer även att bidra med kunskap om hur organisatoriska-, arbetsplats- och arbetsförhållanden påverkar utsattheten för sociala negativa beteenden.

Projektledare: Linda Magnusson Hanson, Stockholms universitet
Finansiering: 8,4 miljoner kr
Bidragsform: Program
Utlysning: Arbetslivets utmaningar 2019 

Mer om programmet ” Exponering för arbetsrelaterade negativa sociala beteenden”

Exponering för svetsrök på svenska arbetsplatser och risk för lungcancer (WELDCANCER)

Baserat på ett samband mellan svetsning och lungcancer klassades nyligen svetsrök som cancerframkallande. I Sverige finns idag ca 270 000 personer som i sitt arbete svetsar och exponeras för svetsrök. Syftet med detta projekt är att ta reda på i vilken omfattning svetsare riskerar att drabbas av lungcancer och vilka mekanismer som orsakar lungcancer.

Projektledare: Karin Broberg, Karolinska Institutet
Finansiering: ca 4 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivsforskning 2017

Mer om projektet ”WeldCancer”

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och yrkesexponeringar klassificerat med jobbexponeringsmatriser (JEM) i 17 länder

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde ledande orsaken till dödsfall i världen idag. Rökning är en stor riskfaktor men även exponeringar via yrket i form av ångor, gaser, damm och rök har kopplats till en ökad risk för KOL. Då det funnits brister i tidigare studier rörande insjuknande i KOL till följd av yrkesexponeringar, syftar detta projekt till att öka kunskapen och därigenom minska arbetsrelaterad KOL globalt.

Projektledare: Jeong-Lim Kim, Göteborgs universitet
Finansiering: ca 1,7 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivsforskning 2017

Mer om projektet: ”Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och yrkesexponeringar klassificerat med jobbexponeringsmatriser (JEM) i 17 länder”

Betydelsen av skift- och nattarbete för risken att insjukna i hjärtinfarkt, hypertoni, förmaksflimmer, stroke och diabetes. En kohortstudie av sjukvårdspersonal i Stockholm

Detta projekt undersöker risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes vid skift- och nattarbete. Tidigare studier som talar för en ökad risk har haft brister då de i stor utsträckning byggt på självrapporterade uppgifter. Det här projektet studerar, med hjälp av objektiva uppgifter, ca 44 000 sjukvårdsanställda i Stockholm om det finns ett samband mellan skift- och nattarbete och en ökad risk för hjärtinfarkt, hypertoni, förmaksflimmer, stroke eller diabetes, samt vilka scheman som i så fall medför störst risk.

Projektledare: Carolina Bigert, Karolinska Institutet
Finansiering: 2,1 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivsforskning 2017

Mer om projektet: ”Betydelsen av skift- och nattarbete för risken att insjukna i hjärtinfarkt, hypertoni, förmaksflimmer, stroke och diabetes”

Företagsekonomiska nyckeltal som riskfaktorer för arbetsplatsolyckor (KIROS)

När företag går sämre ekonomiskt kan de bli tvungna att göra besparingar som leder till en försämrad arbetsmiljön. Detta projekt undersöker om arbetsskador ökar i företag med en försämrad ekonomisk situation genom att studera förändringar av företagsekonomiska nyckeltal i alla svenska organisationer med fler än 10 anställda, mellan åren 2002 och 2016. Målet är att undersöka om nyckeltalen fungerar som riskfaktorer för arbetsolyckor.

Projektledare: Theo Bodin, Karolinska Institutet
Finansiering: 3,7 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivsforskning 2017

Mer om projektet: ”Företagsekonomiska nyckeltal som riskfaktorer för arbetsplatsolyckor (KIROS)”

Stress i arbetslivet och utveckling av diabetes

Detta projekt undersöker i vilken utsträckning en skadlig psykosocial arbetsmiljö (”strain”) bidrar till typ 2-diabetes. Projektet studerar, med hjälp av tre olika arbetsmiljömodeller för att bedöma ”strain”, i vilken grad långvarig ”strain” medverkar till typ 2-diabetes och förhållanden som föregår typ 2-diabets i en grupp med deltagare från Göteborg som har hög risk att utveckla typ 2-diabetes.

Projektledare: Göran Bergström, Göteborgs universitet
Finansiering: 2,9 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivsforskning 2017

Mer om projektet: ”Stress i arbetslivet och utveckling av diabetes”

Betydelsen av fysisk belastning i arbetet för besvärsutveckling, arbetsförmåga och utträde från arbetslivet för arbetstagare med besvär från rörelseorganen – en 12-årsuppföljning

Detta projekt följer slumpvis utvalda personer med besvär från rörelseorganen för att studera hur fysisk belastning i arbetet påverkar deras möjlighet att fortsätta att arbeta respektive utgöra en risk för att de lämnar arbetslivet till följd av långtidssjukskrivningar, förtidspension och långtidsarbetslöshet. Kunskapen är värdefull för att organisationer ska kunna förbättra förebyggande arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Projektledare: Katarina Kjellberg, Karolinska Institutet
Finansiering: 3,5 miljoner kr
Bidragsform: Projekt
Utlysning: Arbetslivsforskning 2017

Mer om projektet: ”Betydelsen av fysisk belastning i arbetet för besvärsutveckling, arbetsförmåga och utträde från arbetslivet för arbetstagare med besvär från rörelseorganen”

Effekt av inhalerbart damm på lipidsammansättningen i vätskan som täcker de små luftvägarna

Inhalerbart damm från yrkesexponering är en stark bidragande orsak till astma och kol i välden idag. Det första skyddet mot inandat damm utgörs av vätskan som omger de små luftvägarna. Vätskan består till stor del av fosfolipider. Syftet med projektet är att undersöka om lipidernas sammansättning påverkas av inhalerbart damm och om den kunskapen kan användas för att tidigt upptäcka skadliga effekter av yrkesexponering.

Projektledare: Per Larsson, Göteborgs universitet
Finansiering: 2 miljoner kr
Bidragsform: Postdok
Utlysning: Arbetslivsforskning 2017

Mer om projektet: ”Effekt av inhalerbart damm på lipidsamansättningen i vätskan som täcker de små luftvägarna”