Nyhet
För gammal för jobbet? Ny kunskapsöversikt samlar forskning om ålderism
Vi blir allt äldre vilket ökar samhällets behov av att människor kan och vill arbeta längre. Men ålderism och åldersdiskriminering kan skapa hinder. Fortes nya kunskapsöversikt sammanfattar forskningen på området.
Att stå utan arbete leder inte bara till sämre ekonomi och sämre framtida pension, utan är också förknippat med sämre hälsa, lägre tilltro till den egna förmågan, minskad motivation samt mindre socialt liv.
En ny kunskapsöversikt sammanfattar svensk och internationell forskning om ålderism och åldersdiskriminering som drabbar personer över 55 år. Kunskapsöversikten är ett regeringsuppdrag till Forte och har tagits fram av Andreas Motel-Klingebiel, professor i äldre och åldrande, och Charlotte Wåhlin, adjungerad biträdande professor i arbetsmedicin. Båda är verksamma vid Linköpings universitet.
– Liksom EU har Sverige höjt pensionsåldern och stramat åt vägarna ut ur arbetslivet i förtid. Politiken bygger därmed på ett tyst antagande om att arbetsmarknaden är lika öppen för äldre som för yngre. Forskningen tyder på att det antagandet inte håller, säger Andreas.
En av slutsatserna i kunskapsöversikten är att det inte finns mycket svensk forskning.
– Vi förväntar oss att människor ska arbeta längre, samtidigt som vi vet förvånansvärt lite om hindren. Om ett längre arbetsliv ska bli mer än en statsfinansiell nödvändighet behöver arbetsgivare, parter och beslutsfattare veta var missgynnandet uppstår och vad som faktiskt fungerar – inte minst i Sverige, säger Andreas.
Svårt att bli jämlikt rekryterad efter 55 år
Trots svagt kunskapsläge i Sverige visar den internationella översikten att det finns stark evidens för att åldersdiskriminering vid rekrytering är ett stort hinder. Äldre sökande med likvärdiga meriter får färre svar än unga och diskrimineringen ökar med åldern. De som missgynnas i rekrytering är ofta personer över 55 år som behöver komma tillbaka efter sjukskrivning, arbetslöshet eller omsorgsavbrott. Framför allt drabbas äldre kvinnor, personer med kortare utbildning, migranter och personer i fysiskt krävande yrken hårdare. Även kön spelar stor roll, eftersom kvinnor oftare arbetar deltid inom vård och omsorg och därmed inte får lika hög pension som män.
Har man en gång börjat bli missgynnad i arbetslivet är dessutom risken stor att det fortsätter så och byggs på under livet. Andreas menar att missgynnande orsakade av ålderism och åldersdiskriminering ackumuleras över livsloppet.
– Åldersneutral politik riskerar att reproducera ojämlikhet snarare än att avhjälpa den. Ett längre arbetsliv är ett rimligt svar på långlivssamhället, men bara om det också blir ett jämlikt, säger han.
Ett längre arbetsliv är ett rimligt svar på långlivssamhället, men bara om det också blir jämlikt.
Andreas Motel-Klingebiel
Professor i äldre och åldrande vid Linköpings universitet
Attityder förändrar inte strukturer
Strukturer som hindrar äldre att arbeta på grund av sin ålder förändras inte bara för att attityder förändras, visar kunskapsöversikten. Ålderism är inte bara ett attitydproblem utan ett strukturellt hinder som drabbar ojämnt. Charlotte pekar på vikten av att förändra strukturer.
– Lösningen ligger inte i goda attityder utan i ansvar, till exempel att använda strukturerade processer i rekrytering. Det skulle hjälpa både enskilda individer och bidra till att uppnå ett viktigt samhällsmål, säger hon.
Komplexa lösningar
Forskarna lyfter fram att lösningarna inte är enskilda åtgärder utan är komplexa och behöver ta hänsyn till hela livsloppet. Det kan handla om kompetensbaserad rekrytering, åldersinkluderande personalpolitik, behovsbaserad tillgång till livslångt lärande, stödjande arbetsmiljöer, tydligt ansvar och könsmedveten uppföljning.
– Och man behöver kombinera åtgärderna eftersom enskilda insatser sällan räcker, säger Charlotte.
Äldres möjligheter att arbeta längre formas av flera faktorer som samspelar över livsloppet.
Raili Uibo
Forskningssekreterare för nationella programmet för arbetslivsforskning, Forte
Fortes underlag för framtida forskningssatsningar
Forte ska använda kunskapsöversikten som ett av flera underlag i Fortes prioriteringar och finansiering av forskning om ett längre och hållbart arbetsliv, bland annat för att identifiera kunskapsluckor och frågeställningar som behöver utforskas vidare.
– Översikten visar att ålderism är en viktig del av förklaringen, men inte hela förklaringen. Äldres möjligheter att arbeta längre formas av flera faktorer som samspelar över livsloppet. Därför behöver forskningen bättre förstå samspelet mellan ålderism,arbetsmiljö, hälsa och andra villkor i arbetslivet, säger Raili Uibo, forskningssekreterare på Fortes nationella program för arbetslivsforskning.
I programplaneringen ska ålderism och åldersdiskriminering ses som en del av de samlade villkor som påverkar äldre personers möjligheter att arbeta längre, och vägas samman med andra kunskapsunderlag om äldre personers förutsättningar att stanna kvar i arbetslivet.
Om ålderism och åldersdiskriminering
Ålderism innebär fördomar eller negativa attityder mot äldre personer, vilket kan leda till åldersdiskriminering i arbetslivet.
Äldre personer kan gå miste om jobb, kompetensutveckling eller befordran, enligt Diskrimineringsombudsmannen.
För gammal för jobbet? Ta del av samlad forskning om ålderism i arbetslivet
Vi blir allt äldre vilket ökar samhällets behov av att människor kan och vill arbeta längre. Men ålderism och åldersdiskriminering kan skapa hinder även sent i arbetslivet. Forskare Andreas Motel-Klingebiel presenterar Fortes nya kunskapsöversikt i webbinarieserien Äntligen Vardag!
Digitalt
Regeringsuppdrag om åldrande
Regeringen gav 2026 Forte i uppdrag att analysera forskningsbehovet inom området åldrande i arbetslivet. Fokuset är bland annat på ålderism och äldre kvinnors och mäns möjligheter att stanna kvar i arbetslivet.
Kunskapsöversikt: Ålderism och åldersdiskriminering i senare delen av arbetslivet
Tre nya forskningscentrum
Forskningen är en del av forskningscentrumet RELATE vid Linköpings universitet. Ytterligare två centrum med fokus på återgång i arbete fick finansiering samtidigt.
TEXT: Lena Lindkvist
