126 miljoner till ny forskning om barns och ungas psykiska hälsa

Fortes tioåriga program för psykisk hälsa ska finansiera tvärvetenskaplig forskning, skapa plattformar för att sprida och nyttiggöra resultat och stimulera strategisk samverkan inom området.

Under våren 2022 genomfördes den första utlysningen inom programmet, med syfte att bidra till ökad kunskap om barns och ungas psykiska hälsa. I mitten av oktober fattade Fortes styrelse beslut om att finansiera projekt som ansökt inom utlysningen. Totalt får forskarna som leder de 21 projekten dela på 126 miljoner kronor under åren 2022–2025.

Forskningen ska öka kunskaperna om bland annat stress och krav i skolan, dolda vårdbehov för unga, ätstörningar, AI som bedömningsverktyg för psykisk hälsa, bättre tonårssömn, olika vårdmodeller mot ångest och behov hos barn på flykt.

Kunskap om hur den psykiska hälsan utvecklas i ett livsloppsperspektiv

Totalt kom det in 153 ansökningar i utlysningen där forskarna kunde söka finansiering för fleråriga projekt. Satsningen ingår i ett nytt tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa som Forte har ansvar för.

Lidija Kolouh, forskningssekreterare på Forte och programansvarig för det nationella programmet om psykisk hälsa, berättar mer.

Hur kommer det sig att Forte har valt att fokusera på psykisk hälsa bland barn och unga i denna utlysning?

– Programmet inkluderar alla åldrar och kommer att bidra till mer kunskap om hur den psykiska hälsan utvecklas i ett livsloppsperspektiv. Barn och unga ingår i uppdraget och vi har själva sett att behovet av mer kunskap är stort i just gruppen barn och unga, säger Lidija Kolouh.

Fick Forte in många ansökningar i denna utlysning?

– Ja, söktrycket var ovanligt stort, fortsätter Lidija Kolouh. Vi är glada över det stora intresset, men det är alltid tråkigt att behöva avslå ansökningar av god vetenskaplig kvalitet, på grund av en budgetram som vi måste förhålla oss till. Det känns bra att vi har tio år på oss, så att vi har möjlighet att finansiera mer forskning om barn och unga längre fram.

Vad händer nu? Hur samverkar Forte med de projektledare som beviljats medel?

– Vi kommer att arrangera nätverksträffar för forskarna och bjuda in dem till kommande seminarier och konferenser. I de bästa av världar kanske vi får möjlighet att hälsa på och ta del av den spännande forskningen, säger Lidija Kolouh.

Vilka har beviljats medel?

– Forte har gett projektbidrag till forskning som fokuserar på frågor som berör olika professioner, brukare och barns och ungas behov samt uppmuntrat till att forskningen genomförs i samverkan. Projekten startar den 1 november 2022 och löper som längst till och med 2025.

Projekt som har beviljats finansiering

• Interpersonell samverkan i skolan – tidiga främjande och förebyggande insatser på klass- och gruppnivå för att öka barns engagemang och hälsa samt förebygga risk för utanförskap och psykisk ohälsa. Projektledare: Maria Borgestig, Uppsala universitet Länk till annan webbplats.
• Depression och ångest bland unga: en svensk prospektiv kohortstudie av förekomst och dolda vårdbehov. Projektledare: Sara Brolin Låftman, Stockholms universitet Länk till annan webbplats.
• Undvikande/Restriktiv ätstörning: ARFID InitiativE Sweden (ARIES). Projektledare: Cynthia Bulik, Karolinska Institutet Länk till annan webbplats.
• Funktion och barn och ungas psykiska ohälsa – en storskalig studie om styrkor och svagheter, delaktighet, främjande och hindrande miljöfaktorer vid autism och adhd (PSYH-STREAM).Projektledare: Sven Bölte, Karolinska Institutet Länk till annan webbplats.
• Långtidseffekter vid adhd läkemedelsbehandling för viktiga folkhälsoutfall.Projektledare: Zheng Chang, Karolinska Institutet Länk till annan webbplats.
• En studie av förekomst av psykiska besvär och psykiatriska tillstånd bland ungdomar i Sverige och deras behov av stöd – med sikte på ett breddat perspektiv av stöd och hjälp. Projektledare: Christina Dalman, Karolinska Institutet Länk till annan webbplats.
• En randomiserad kontrollerad studie av stegvis vård vid aggressivt, trotsigt beteende hos barn och unga: Ny teknik för ökad tillgänglighet och förbättrad effekt av behandlingar. Projektledare: Pia Enebrink, Karolinska Institutet Länk till annan webbplats.
• Främja tonårssömn – kort och långsiktiga effekter på psykisk hälsa. Projektledare: Pernilla Garmy, Högskolan i Kristianstad Länk till annan webbplats.
• Betydelsen av skolrelaterade krav och prestation för stress och psykiska besvär sedan 1990-talet. Projektledare: Björn Högberg, Umeå universitet Länk till annan webbplats.
• AI-teknologi för bedömning av depression och ångestproblematik hos barn och unga. Projektledare: Oscar N. E. Kjell, Lunds universitet Länk till annan webbplats.
• Betydelsen av personliga, omgivnings- och biopsykosociala faktorer i och utanför skolan för ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande: En longitudinell kohortstudie. Projektledare: Alli Klapp, Göteborgs universitet Länk till annan webbplats.
• Krisens barn och unga – psykisk hälsa, resilience och deras determinanter hos barn och unga på flykt. Projektledare: Laura Korhonen, Linköpings universitet Länk till annan webbplats.
• Förbättrad tillgång till evidensbaserad behandling för tvångssyndrom hos barn och unga med autism: en randomiserad kontrollerad studie följd av implementering. Projektledare: David Mataix-Cols, Karolinska Institutet Länk till annan webbplats.
• Att möta ungdomars behov – implementering av en ny modell för arbete med psykiska besvär i primärvården. Projektledare: Per Nilsen, Linköpings universitet Länk till annan webbplats.
• Tillgänglig och personanpassad vård för unga med ångestsyndrom: en randomiserad kontrollerad studie av olika vårdmodeller. Projektledare: Eva Serlachius, Lunds universitet Länk till annan webbplats.