Hur vänder vi trenden för allvarlig psykisk ohälsa?

Diskussionens olika ämnen och medverkande – minutangivelser

Här hittar du minutangivelser för olika ämnen som de medverkande diskuterade under seminariet.

Inledning och presentation av forskningsområdet allvarlig psykisk ohälsa (minut: 00–05)

Moderator Mia Odabas hälsar välkommen och ramar in seminariet.

• Psykisk ohälsa beskrivs som ett växande samhällsproblem, särskilt bland unga och i relation till sjukskrivningar.
• Forte lyfts fram som finansiär av forskning på området.
• Emma Henriksson, styrelseordförande för Forte, beskriver varför allvarlig psykisk ohälsa är viktig för Forte och betonar behovet av mer kunskap, samverkan mellan samhällsaktörer och bättre möjligheter att lära av suicidfall.

Socialminister Jakob Forssmed (minut 05–15)

Socialminister Jakob Forssmed intervjuas om regeringens arbete med psykisk hälsa och suicidprevention.

• Han lyfter fram en bred nationell strategi där fler än hälso- och sjukvården behöver bidra, bland annat myndigheter som Kronofogden.

• Samtalet handlar också om vikten av att analysera suicid systematiskt, dela kunskap och stärka det förebyggande arbetet.

• Han utvecklar regeringens syn på förebyggande insatser, särskilt skärmar, sociala medier, sömn och rörelse.

Forssmed betonar att psykiatrin behöver byggas ut men att vården inte ensam kan lösa problemen. Mot slutet lyfts behovet av reformerad psykiatrilagstiftning, bättre övergångar in och ut ur tvångsvård, mer stöd till anhöriga och daglig rörelse i skolan.

Professor och överläkare Simon Cervenka (minut 05–15)

Professor och överläkare Simon Cervenka introducerar Uppsala centrum för preventiv psykiatri, vid Uppsala universitet. Han förklarar vad svår psykisk ohälsa kan innebära, med fokus på psykostillstånd, kognitiva svårigheter, social funktion och tidig debut i tonår eller unga vuxenår. Han beskriver också höga suicidrisker, självstigma, kortare livslängd och oroande vårdtrender.

Cervenka beskriver behovet av att ingripa tidigare och presenterar centrumets fyra huvudfrågor:

• förstå orsaker
• hitta personer i riskzon
• identifiera fungerande preventiva insatser
• få ut kunskapen i vården och samhället.

Cervenka tar upp genetisk sårbarhet i samspel med omgivningsfaktorer som trauma, social utsatthet, migration, våld och droger. Han beskriver även hur vårddata kan användas för att hitta personer med förhöjd risk.

Fokus ligger på etiska och praktiska frågor kring riskbedömning.

Han betonar att diagnoser inte är fasta kategorier utan överlappar och förändras över tid. Han lyfter levd erfarenhet som en viktig del i forskningen och beskriver behovet av att personer med egen erfarenhet deltar tidigt i utvecklingen av preventiva modeller.

Cervenka beskriver integrerade vårdmodeller för tidigt omhändertagande vid psykos, där flera yrkesgrupper samverkar och vikten av att stöd till studier och arbete sätts in tidigt. Han lyfter även internationella exempel.

Avsnittet avslutas med frågor om hälsoekonomi, etik och en inbjudan att delta i forskningsprojekt om attityder till prevention och tidig identifiering.

Panelsamtal Siri Helle, Johanna Woltjer, Zarah Melander och Simon Cervenka (minut 35–55)

Panelen introduceras: Siri Helle, Johanna Woltjer och Zarah Melander ansluter till Simon Cervenka. Samtalet handlar om hur tidig identifiering kan göras utan att skapa onödig oro. Panelen tar upp återhämtning, vikten av sociala nätverk och behovet av kunskap om psykisk hälsa i skolan och diskuterar systemperspektiv och hur behovet av att vård, skola, socialtjänst och andra aktörer hänger ihop.

• Johanna Woltjer, sektionschef för folkhälsa och psykiatri på SKR, beskriver att samarbetet utvecklas men att lagstiftning och stuprör fortfarande skapar hinder.
• Zarah Melander, intressepolitiskt ansvarig, NSPH – Nationell samverkan för psykisk hälsa, lyfter patient-, brukar- och anhörigperspektivet, brister i tillgången till stöd och vård samt betydelsen av sociala relationer, rörelse och ekonomisk trygghet.
• Siri Helle, psykolog och författare, beskriver hur kunskap om känslor och beteenden kan bidra till psykisk hälsa, med koppling till KBT och beteendeprincipen.

• Panelen diskuterar hur KBT kan hjälpa vid psykotiska symtom och social funktion, men också svårigheten att nå personer som själva inte upplever att de har problem.

• Samtalet rör också jämlik psykisk hälsa, tillgång till vård i utsatta områden och behovet av att fördela insatser där behoven är störst.

• Panelen berör också etiska frågor kring genetisk sårbarhet och embryoselektion.

Därefter diskuteras regeringens arbete, långsiktighet över mandatperioder, sociala medier, föräldraskapsstöd och andra förebyggande faktorer som kan stärka barns och ungas psykiska hälsa.

Systemsyn, föräldraskapsstödkunskap, återhämtningsinriktat perspektiv och kunskap kan förändra situationen (minut 55–60)

Avslutningsvis fick panelen önska något som skulle förbättra situationen.

• Johanna Woltjer önskar att man fortsätter bygga systemsyn, hela kedjan från bvc, skola osv.
• Siri Helle slår ett extra slag för föräldraskapsstöd.
• Simon Cervenka lyfter att det är viktigt att ta reda på vad man bör göra preventivt och vad som fungerar i en svensk kontext
• Zarah Melander önskar att man fortsätter hålla det återhämtningsinriktade perspektivet.