Forte Talks samlade en lång rad talare 3 maj på temat ’Vägval för välfärden’. Bland andra Karin Tegmark Wisell från Folkhälsomyndigheten, Magnus Jägerskog på Bris, Maja Fjaestad som är statssekreterare på Socialdepartementet och Emma Spak på SKR. Nu kan du se den inspelade konferensen, med även en inledande presentation av Sverker Sörlin från KTH om kriser och en hållbar välfärd.

Hur kan vi utveckla svensk välfärd utifrån viktiga behov? Vad går att förbättra för alla som arbetar med att hålla oss friska och trygga? Pandemin har satt press på trygghetssystem och verksamheter men även visat på brister i kvalitet och styrning. Kan vi dra lärdomar av kriserna och flytta fokus från akuta problem till långsiktiga vägval – och vilken roll har forskningen i att ge oss en välfärd för alla? Dessa frågor låg till grund för diskussionerna under Forte Talks 2022.

Vilka är de stora samhällsbehoven och vad behöver vi medborgare av välfärden?

I det första panelsamtalet om samhällsbehov deltog Karin Tegmark Wisell, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris, Sanna Detlefsen, direktor vid Stadsmissionen Östergötland, Nicklas Mårtensson, generalsekreterare på Funktionsrätt Sverige och Jenny Berg Nilson, chef för Fryshuset i Malmö. Mia Odabas tog självklart tillfället i akt att låta varje paneldeltagare göra ett medskick till politikerna inför kommande valrörelse. Några av dem löd så här:

– Ungdomar behöver känna hopp om att de kommer att kunna få ett jobb och försörja sig. Vi brukar säga att vi vi vill höja drömtaket för de unga, man kan inte drömma om något som man inte känner till. Det jobbar vi ju stenhårt med! sade Jenny Berg Nilson.

– Vi har ett enormt utanförskap i dag bland barn och unga, många lyckas inte gå igenom skolan med godkända betyg och vi har en bostadssegregation som förstärker en skolsegregation, sade Magnus Jägerskog. Det skolsystem vi har i dag fungerar inte och därför behöver vi ta krafttag och göra om det i grunden. Man ger inte heller unga möjlighet att vara delaktiga i samhället som de faktiskt har rätt till enligt artikel 12 i barnkonventionen.

– Vi måste få in hälsofrågorna i alla politikområden, sade Karin Tegmark Wisell. Vi har en bred uppslutning kring riksdagsmål att arbeta för en jämlik hälsa, få bort ojämlikheterna och stänga hälsogapet inom en generation, till år 2048. Då behöver vi inkludera alla delar i samhället: skolan, arbetsliv, närmiljön och hela demokratiprocessen och fortsätta jobba koordinerat med samhällets resurser.

Hur kan välfärden styras och organiseras, och vilken roll kan forskningen spela för en hållbar välfärd?

Panelsamtalet om  hur vi kan organisera välfärden och forskningens roll fokuserade mycket på samverkan. Deltog gjorde Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen vid SKR, Anna Nergårdh, utredare och expert inom vårdens organisering, Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet och ordförande för Vetenskapsrådet samt Dalia Eid, 2:e vice ordförande vid fackförbundet Vision.

Emma Spak pekade på hinder som finns i dag, bland annat svårigheter att dela anställningar och IT-system mellan regioner och kommuner. Men även att det är viktigt att arbeta med kulturen för samverkan:

– Vi måste dela ett varför. Under pandemin såg vi att kommuner och regioner som kommit långt i omställningen till nära vård klarade sig bättre, eftersom de redan var igång med gemensamma arenor för samverkan och tog tag i pandemin som ett gemensamt problem.

Dalia Eid lyfte att pandemin tydligt visat hur sårbar delar av välfärden är, med chefer som har stora ansvarsområden, problem med bemanning och en arbetsmiljö som gör det svårt att rekrytera och behålla personal:

– Det behövs en strategisk kompetensförsörjning för välfärden, så att medarbetare kan kliva upp i ledarskap och att vi har tillräckligt med personal. Det måste också finnas luft i verksamheter, för att medarbetare ska kunna testa nytt och ta till sig ny forskning.

Irene Wennemo påpekade att väldigt mycket i sjukvården ändå fungerat väldigt bra, med en koppling mellan forskning och verksamheten som gjorde att vi lärde oss hur patienter skulle behandlas och överleva. Men när det fungerar tänker vi mindre på det. Vikten av att inte enbart fokusera på bristerna och göra förändringar som riskerar det som fungerar höll Emma Spak med om:

– En viktig lärdom är att vi inte kan planera oss fram till att hantera nästa kris. Vi hade planer för en influensapandemi, men det var inte det vi fick. Organisationer måste få flexibilitet och kunna anpassa sig efter förutsättningarna. Under pandemin var verksamheter imponerande beslutskompetenta – de kunde fatta beslut, omvärdera och fatta nya beslut.

Program 3 maj, 09:00-12:00

  • Inledning: Välfärd i kristider – vad är ett hållbart samhälle?
  • Panel 1: Vilka är de stora samhällsbehoven och vad behöver vi medborgare av välfärden?
  • Presentation: Vilka förutsättningar behöver välfärdens verksamheter och system för att fungera?
  • Panel 2: Hur kan en hållbar välfärd styras och organiseras, och vilken roll har forskningen?

Se hela programmet »