Hur kommer det sig att fler upplever att de mår sämre psykiskt? Vilka metoder fungerar för att lindra konsekvenserna av olika sjukdomar som ångest, utmattningssyndrom, depression och schizofreni? Hur ska vi göra för att stärka ungas psykiska mående? Sådana frågor ska Fortes nya nationella forskningsprogram om psykisk hälsa djupdyka i.

I regeringens forskningsproposition 2020 fick Forte i uppdrag att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa. Kärnan i huvuduppdraget är att finansiera vetenskaplig forskning av god kvalitet.

Forskningssekreterare och programansvarig, Lidija Kolouh-Söderlund
Forskningssekreterare och programansvarig, Lidija Kolouh-Söderlund

– Det är en långsiktig satsning vilket vi är extra glada för, säger Lidija Kolouh-Söderlund, programansvarig på Forte. Förutom att finansiera forskning vill vi även bygga broar mellan vetenskaplig forskning, praktisk tillämpning och policy och på så sätt skapa plattformar för att nyttiggöra resultat och stimulera strategisk samverkan inom forskningsfältet. I slutändan hoppas vi förstås kunna bidra till evidensbaserat arbete i praktiken. Personligen kan jag inte tänka mig ett mer meningsfullt arbete!

Programmets första fas går bland annat ut på att ta fram en strategisk agenda som utifrån kunskapsluckor och prioriterade forskningsbehov anger riktningen för programmet. Som en del i detta arbete kommer programmet att anordna hearings med forskare, brukare och andra samhällsaktörer för att aktivt fånga upp kunskapsbehov och på sikt kunna främja forskning som kan tillgodose dessa behov. Under våren 2022 öppnar programmets första utlysning men inriktningen är inte beslutad än.

Varför är det nationella programmet viktigt nu?

– Kunskap om psykisk hälsa och ohälsa var viktigt i går, är viktigt i dag och kommer alltid att vara viktig. Den självupplevda psykiska ohälsan ser också ut att öka i hela världen. Om vi är många som samarbetar för att främja psykisk hälsa, bidra med kunskap om hur evidensbaserade metoder kan omsättas i praktiken, utvärdera metoder för förebyggande och tidiga insatser och utveckla effektiva behandlingsmetoder för stressrelaterad psykisk ohälsa – då finns det hopp, säger Lidija Kolouh-Söderlund.

Vilka områden är särskilt prioriterade?

– I regeringens senaste forskningsproposition anges flera identifierade områden som vi ska fokusera på. Samtidigt arbetar vi i ett brett kunskapsfält och behöver få input från många experter för att identifiera och prioritera de viktigaste forskningsområdena samt hålla koll på aktuella samhällsutmaningar, säger Lidija Kolouh-Söderlund.