Även om samhället investerar stora resurser i forskning är det ofta svårt att få kunskapen att komma till nytta. I en ny satsning finansierar Forte implementeringsforskning som ska bidra till att fylla viktiga behov i samhället. Projekten ska studera allt från genomslag för vaccineringskampanjer och uppskalning av insatser för familjestöd till hur arbetsplatser kan införa ny kunskap.

Forte gjorde i slutet av 2019 en utlysning inom implementeringsforskning för forskare som studerar hur det går att höja kvaliteten i olika delar av välfärden. Nu har Forte beviljat 14 forskningsprojekt medel som ska bidra till att fördjupa förståelsen för hur vetenskaplig kunskap ska komma till nytta i olika verksamheter. Totalt får projekten dela på 74 miljoner kronor.

Staffan Arvidsson, forskningssekreterare

− Vi hoppas att projekten ska bidra med ny kunskap som kan få bred användning, och leda till bättre arbetssätt inom många av välfärdens verksamheter, säger Staffan Arvidsson, forskningssekreterare och ansvarig för utlysningen på Forte.

Många projekt fokuserar på hälsa och sjukvård, där det finns en tradition av att arbeta med evidensbaserade metoder för att förbättra för patienter. De forskare som beviljats pengar ska studera allt från kliniska problem till folkhälsa och levnadsvanor. Utöver vårdforskning handlar de finansierade projekten om skolfrågor, digitalisering och hur politiska beslut får genomslag. Flera projekt rör dessutom implementering mer generellt, och tittar bland annat på hur arbetsplatser kan stärkas i att ta in ny kunskap.

Ulrica von Thiele Schwarz, professor i psykologi

− Att vi fick in nära hundra ansökningar visar att det finns ett stort intresse för implementering, och att behoven i samhället är stora. Inte minst har den pågående pandemin satt fokus på hur viktigt det är att ha effektiva arbetssätt och veta hur de kan få genomslag ute i verksamheter, säger Staffan Arvidsson.

Ulrica von Thiele Schwarz, professor i psykologi vid Mälardalens högskola, är en av forskarna som tilldelas medel. Hon ska studera vilka avvägningar personer i vården gör när de inför evidensbaserade metoder i praktiken.

− Jag är glad för egen del att kunna genomföra ett projekt jag drömt om, men också att se den här första riktade satsningen på implementeringsforskning i Sverige ta fart. Utlysningen fyller ett viktigt tomrum, eftersom det finns så mycket vi ännu inte vet om hur vi på bästa sätt minskar gapet mellan forskning och praktik, säger hon.

Kort om några av de beviljade projekten

Implementeringen av HPV-vaccination för pojkar i Sverige − jämställdhet och sexuell hälsa bland unga

Regeringen har beslutat att pojkar i årskurs fem från hösten 2020 ska erbjudas vaccinering via skolhälsan mot sexuellt överförbart humant papillomvirus (HPV). Mot bakgrund av långvarig brist på resurser inom skolhälsan och en ökad rädsla för vacciner ska projektet undersöka de problem som uppstår i implementeringen och hur de hanteras av berörda parter.

Projektledare: Lisa Lindén, Göteborgs universitet

Longitudinell implementering av digitala läromedel i grundskolan − inverkan på undervisningspraktik och elevresultat

Övergången till digitalt lärande har skett snabbt de senaste två decennierna men bevisen på förbättringar är fortfarande blygsamma. Syftet är att förstå hur man bäst förbereder lärare och skolor för en implementering som inte bara leder till förbättrad undervisningspraktik och bättre elevresultat utan även till evidensbaserad design av digitala läromedel.

Projektledare: Italo Masiello, Linnéuniversitetet

Beslutsbryderi: professionellas bedömningar angående ineffektiva insatser i hälso- och sjukvården

Många metoder inom hälso- och sjukvården används trots att de saknar stöd i forskning. Projektet ska undersöka hur personal inom hälso- och sjukvården navigerar i landskapet av individuella preferenser, vetenskapliga belägg, patientönskemål samt hälso- och sjukvårdens mål angående beslut om utmönstring av ineffektiva metoder.

Projektledare: Henna Hasson, Karolinska institutet

Storskalig implementering och utvärdering av det skolbaserade familjestödsprogrammet ”En Frisk Skolstart Plus”

En Frisk Skolstart Plus är ett familjestödsprogram för förskoleklasser i resurssvaga områden som ska förebygga övervikt och fetma bland barn genom att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Syftet är att testa om programmet kan skalas upp till kommunal nivå med bibehållen positiv effekt på barns hälsa.

Projektledare: Liselotte Schäfer Elinder, Karolinska institutet

En lista över samtliga beviljade bidrag i utlysningen finns på sidan Bidragsbeslut