Forskning som ger förutsättningar för en socialt hållbar utveckling behöver få ökad prioritet i forskningspolitiken. Samhällsutmaningar inom hälsa, arbetsliv och välfärd riskerar annars att bromsa omställningen till ett mer hållbart samhälle. Det är huvudbudskapet i Fortes bidrag till regeringens kommande forskningsproposition.

De globala målen i Agenda 2030 pekar ut riktningen för att ställa om och säkra förutsättningarna för en hållbar samhällsutveckling. För att uppnå målen krävs både ekonomiska och miljömässiga investeringar. Men genomförandet av Agenda 2030 är också beroende av sociala aspekter. Och det är bråttom – målen ska uppfyllas inom tio år.

– De ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna av hållbar utveckling är varandras förutsättningar och stöd. Det är därför olyckligt att den sociala dimensionen sällan får ta plats i hållbarhetsdebatten. Fortes områden, hälsa, arbetsliv och välfärd, kopplar tydligast till den sociala dimensionen av hållbarhet, och här finns akuta utmaningar som kräver politisk prioritering och kraftsamling, säger Ethel Forsberg, generaldirektör för Forte.

Sverige, liksom resten av världen, brottas med flera stora samhällsutmaningar. Ojämlikheten och inkomstklyftorna ökar och antalet resurssvaga bostadsområden har blivit fler. Välfärdstjänstesektorn är utsatt för stora påfrestningar. Bland ungdomar har den rapporterade psykiska ohälsan ökat kraftigt. Den snabba digitaliseringen, globaliseringen och urbaniseringen för med sig genomgripande förändringar i arbetslivet, vilket kan få negativa konsekvenser för vissa grupper.

– För att möta samhällsutmaningarna och möjliggöra en socialt hållbar utveckling måste evidensbaserad kunskap vara vägledande. Det krävs ny och mer fördjupad kunskap om hur samhället fungerar, men även innovativa idéer kring nya lösningar och hur forskningen implementeras, säger Inger Jonsson, som lett arbetet med Fortes bidrag till regeringens forskningspolitik.

Ta del av hela underlaget ”Forskning för socialt hållbar utveckling” »

Gemensamt inspel tillsammans med andra statliga forskningsfinansiärer

Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova har även lämnat ett gemensamt inspel med förslag för en forsknings- och innovationspolitik för ett hållbart samhälle.

Forskning och innovation är avgörande för att ge oss den kunskap som behövs för att hitta lösningar på samhällsutmaningarna och omsätta dem i praktiken. Därför behöver svensk forskning och innovation stärkas. Finansiärerna förslår därför att motsvarande minst 1 procent av BNP avsätts för forskning och utveckling och dessutom att politiken möter forskningens krav på långsiktighet.

Läs mer om det gemensamma underlaget på VR.se