Forte initierar och finansierar forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd. Här nedan har vi sammanställt en lista på forskare som kan kommentera och bidra med kunskap kring corona-pandemin kopplat till våra forskningsområden.

Har du andra frågor eller söker en expert som inte finns med i listan kan du alltid kontakta Fortes presstjänst på telefonnummer 08-775 40 74.

Listan uppdateras löpande.

Forskning om hälsa

Hur påverkar pandemin den globala folkhälsan?

Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet
Kan svara på frågor om effekter på det internationella folkhälsoarbetet, utifrån vad som görs mot covid-19 men även risken för att insatserna försvårar vaccinering och annat viktigt arbete mot övriga dödliga sjukdomar.
Tel: 073-6274884 eller e-post: anna.mia.ekstrom@ki.se

Hur påverkas ungas psykiska hälsa av pandemin och dess effekter?

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet
Kan svara på frågor om möjliga effekter på psykisk ohälsa bland unga från pandemin och förändringarna i samhället just nu, bland annat utifrån tidigare kriser.
Tel: 054-700 25 36 eller e-post curt.hagquist@kau.se
Hans forskning finns även presenterad i en ny skrift från Forte:
https://forte.se/app/uploads/2020/07/forte-fokus-psykisk-ohalsa-bland-unga-ta.pdf

Kan pandemin påverka förekomsten av psykisk ohälsa?

Christina Dalman, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet och överläkare vid Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin, Region Stockholm
Kan svara på frågor brett om psykisk ohälsa och möjliga effekter av den pågående krisen på utvecklingen inom området.
Tel: 072-242 68 92 eller e-post: christina.dalman@ki.se

Hur förändras spel om pengar under pandemin?

David Forsström, forskare vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet och Karolinska institutet
Kan svara på frågor om hur spelandet förändras under pandemin, vilka grupper som ökar sitt spelande samt hur den nya lagstiftningen från juli 2020 förändrar spel om pengar i Sverige.
Tel: 0708-11 23 19 eller e-post: david.forsstrom@psychology.su.se
Anne H. Berman, docent i klinisk psykologi vid Karolinska institutet
Kan bland annat svara på frågor om hur isolering och oro under pandemin kan påverka problem med beroende, inklusive spelande.
Tel: 070-4245360 eller e-post: anne.h.berman@ki.se

Vilka kan effekterna av pandemin bli på folkhälsan?

Bo Burström, professor och överläkare i socialmedicin, Karolinska institutet
Kan svara på frågor om skillnader i hälsa, styrning av vården och effekter på olika grupper i samhället, såväl regionalt och nationellt som internationellt.
Tel: 076-551 98 46 eller e-post: bo.burstrom@ki.se

Hur kan isoleringen påverka våld i nära relationer?

Susanne Strand, forskare i kriminologi vid Örebro universitet
Kan svara på frågor om mäns våld mot kvinnor i nära relationer och vilka insatser som finns för att både förebygga våld och stötta utsatta.
Tel: 070-307 83 14 eller e-post: susanne.strand@oru.se

Hur kan oron över pandemin påverka människors vardag?

Cecilia Björkelund, allmänläkare och senior professor i allmänmedicin vid Göteborgs universitet
Kan svara på frågor om psykisk ohälsa och hur primärvården kan hjälpa människor med depression och ångest.
Tel: 070-798 05 03 eller e-post: cecilia.bjorkelund@allmed.gu.se

Vad händer med äldres hälsa och generationen med 40-talister?

Ingmar Skoog, överläkare och professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och föreståndare för forskningscentret AgeCap
Kan svara på frågor om äldre, deras hälsa och livsstil, och han leder även en undersökning som bland annat tittar på den stora gruppen 40-talister och vad som skiljer dem från tidigare generationer.
Tel: 070-943 36 81 eller e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se

Forskning om ojämlikhet

När samhället stänger ned − hur påverkas de som redan har det svårt?

Jan O Jonsson, professor i sociologi vid Stockholms universitet
Kan bland annat svara på frågor om social ojämlikhet kopplat till pandemin och dess möjliga effekter, med extra fokus på barns och ungas villkor.
Tel: 08-16 26 54 eller e-post: janne.jonsson@sofi.su.se
Hans forskning finns även presenterad i en ny skrift från Forte:
https://forte.se/app/uploads/2020/07/forte-fokus-skolgang-for-unga-med-invandrarbakgrund-ta.pdf

Hur påverkar pandemin olika grupper och deras hälsa?

Olle Lundberg, professor i Health Equality Studies vid Stockholms universitet och huvudsekreterare Forte
Kan svara på frågor som rör som rör välfärd, åldrande och ojämlikhet i hälsa. Han ledde Kommissionen för jämlik hälsa och är nu ledamot i Jämlikhetskommissionen.
Tel: 08-775 40 94, e-post: olle.lundberg@forte.se

Hur kan isoleringen påverka äldre som redan är i samhällets utkant?

Lena Dahlberg, docent i socialt arbete vid Högskolan Dalarna och Aging Research Center, Karolinska institutet
Kan svara på frågor om villkoren för de äldre personer som redan före krisen var socialt isolerade eller upplevde ensamhet, varav många är kvinnor som dessutom har det ekonomiskt svårt.
Tel: 023-77 84 39 (kopplat till mobil) eller e-post: ldh@du.se

Vilken inverkan har ojämlikhet i hälsa mellan etniska grupper?

Mikael Rostila, professor i folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
Kan svara på frågor om hälsoskillnader mellan olika grupper med utländsk bakgrund och deras möjlighet till integration och välbefinnande.
Tel: 070-779 9894 eller e-post: mikael.rostila@su.se

Forskning om välfärd och äldre

Vilka grupper i den äldre befolkningen är mest sårbara under pandemin?

Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid Karolinska institutet
Kan bland annat svara på frågor om demens, multisjuklighet och funktionshinder hos äldre och hur det kan påverka risk för allvarlig sjukdom och vårdbehov.
Tel: 08-524 858 19 eller e-post laura.fratiglioni@ki.se
Hennes forskning finns även presenterad i en ny skrift från Forte:
https://forte.se/app/uploads/2020/07/forte-fokus-riskprofil-aldre-ta.pdf

Vilken kunskap finns om äldres psykiska hälsa?

Margda Waern, professor i allmänpsykiatri och överläkare vid Göteborgs universitet
Kan svara på frågor om äldres psykiska hälsa, bland annat ångest, depression och suicidalt beteende.
Tel: 0702-272205 eller e-post margda.waern@gu.se

Vilken kunskap finns om hållbara sjukvårdsystem och patientsäkerhet?

Mirjam Ekstedt, professor i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet
Kan bland annat svara på sjukvårdens möjligheter att arbeta på ett patientsäkerhet sätt, med fokus på äldre med komplexa vårdbehov och deras anhöriga.
Tel: 070-318 56 91 eller e-post: mirjam.ekstedt@lnu.se

Hur kan krisen påverka välfärden på kort och lång sikt?

Joakim Palme, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet och ordförande i Fortes styrelse
Kan svara på frågor om vilka effekter kriser kan få politik, välfärdssystem och sociala förhållanden i Sverige och Europa.
Tel: 018-471 33 05 eller e-post: joakim.palme@statsvet.uu.se

Vilka prioriteringar kan vården behöva göra när pandemin slår till?

Lars Sandman, professor hälso- och sjukvårdsetik samt föreståndare för Prioriteringscentrum, Linköpings universitet
Kan svara på frågor om etiska avvägningar som väcks vid fördelning av vårdens begränsade resurser.
Tel: 073-206 58 18 eller e-post: lars.sandman@liu.se

Hur ser förutsättningarna ut för ett bra liv för isolerade äldre?

Susanne Iwarsson, professor i gerontologi och äldrevård, Lunds universitet
Kan svara på frågor om äldres vardag och hur tillgängliga och användbara deras bostäder är kopplat bland annat till olika funktionshinder.
Tel: 046-222 19 40 (kopplat till mobil) eller e-post: susanne.iwarsson@med.lu.se

Kan den digitala tekniken hjälpa äldre hemma under pandemin?

Britt Östlund, professor i teknisk vårdvetenskap, Kungliga Tekniska högskolan
Kan svara på frågor på om den digitala vardagen för äldre, och vad av allt från uppkopplade hem till vårdrobotar som är till nytta för den som nu är isolerad och för omsorgspersonalen.
Tel: 08-790 97 97 eller e-post: brittost@kth.se
Hennes forskning finns även presenterad i en ny skrift från Forte:
https://forte.se/app/uploads/2020/07/forte-fokus-digitalisering-i-aldreomsorgen-ta.pdf

Forskning om effekter på arbetslivet

Vilka effekter har dagens kris på arbetsmarknaden?

Lena Hensvik, professor i ekonomi vid Uppsala universitet
Kan svara på frågor om hur pandemin kan påverka arbetsmarknaden, sociala skyddsnät och olika gruppers möjlighet att behålla sina jobb på kort och lång sikt.
Tel: 018-471 1633 eller e-post: lena.hensvik@nek.uu.se

Hur påverkas hemtjänstens arbetsmiljö?

Gerd Johansson, seniorprofessor inom arbetsmiljöområdet vid Lunds universitet
Kan bland annat svara på frågor om hemtjänstens arbetsmiljö och hemtjänstpersonalens arbetssituation kopplat till pandemin.
Tel: 070-866 64 62 eller e-post: gerd.johansson@design.lth.se

Hur påverkar otrygga anställningar människors liv?

Theo Bodin, forskare i arbets- och miljömedicin vid Karolinska institutet
Kan svara på frågor om effekter för både individer och samhället när många nu blir av med sina tillfälliga anställningar, som blivit vanligare i dagens globala ekonomi och med förändrad arbetsrätt.
Tel: 073-979 25 72 eller e-post: theo.bodin@ki.se

Hur påverkar trycket på sjukvården personalens hälsa?

Anna Nyberg, docent i psykologi vid Stockholms universitet och Karolinska institutet
Kan svara på frågor om den tuffa arbetsmiljön i vården och vilka effekter det får på personalen. Hon är även författare till en ny kunskapsöversikt om hot och våld inom bland annat hälso- och sjukvård.
Tel: 08-16 24 91 eller e-post: anna.nyberg@su.se

Hur påverkar den digitala undervisningen lärarnas arbete?

Annika Bergviken Rensfeldt, forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet
Kan svara på frågor om hur lärares arbete förändras med användningen av digitala lärplattformar och sociala media.
Tel: 076-618 28 23 eller e-post: annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se