Replik till SvD Ledare, 2018-02-15 ”Så genuscertifieras svensk forskning” (Ivar Arpi).

För Forte är det självklart att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till en karriär som forskare. Lika självklart är det att Forte stödjer forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Ivar Arpi menar att det är en motsättning mellan dessa målsättningar, men det håller Forte inte med om.

När Arpi skriver att forskningsråden ”sätter upp kvantitativa mått på hur många kvinnliga forskare som får bidrag” framstår det som att bidragen könskvoteras. Så är inte fallet. Vi arbetar för att de bästa forskarna och de mest lovande forskningsprojekten ska få stöd – oavsett kön.

Det finns ett stort antal internationella och nationella studier (inte minst Wennerås och Wolds klassiska artikel) som visar hur omedveten diskriminering förekommer i bedömningsprocesser, genom föreställningar vi alla bär med oss. Personerna i Fortes beredningsgrupper är tillsatta utifrån sin vetenskapliga kompetens – men de är också människor. För att inte irrelevanta föreställningar ska ge utslag i bedömningen krävs rättssäkra processer, kunskap och medvetenhet.

Vad gäller innehållet i forskningen så är ett genus- och mångfaldsperspektiv definitivt en fråga om kvalitet. Att säkerställa att hela befolkningen – inte bara vissa grupper – tas i beaktande i forskning är också en demokratisk fråga. Det bidrar också till att minska avståndet mellan forskningen och det omgivande samhället och att öka nyttiggörandet.

Fortes verksamhet utgår från vår vision om ett mer jämlikt, inkluderande och hållbart samhälle. Att vi ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män är en del av Fortes instruktion sedan långt innan vi fick uppdraget om jämställdhetsintegring. Vårt arbete för en jämställd finansieringsprocess är inget nödvändigt ont. Det tar vi oss an med stolthet och stort engagemang.

Ethel Forsberg, generaldirektör, Forte