Athenapriset, Sveriges största pris för framstående klinisk forskning, går i år till en grupp forskare vid Östersunds sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset. De har utvecklat en ny och skonsam teknik för att ge andningsstöd till nyfödda barn som inte klarar att andas på egen hand.

Många fördelar med rPAP-tekniken

Tekniken som kallas rPAP, kan i många fall ersätta respiratorvård – en behandling som kan ge kroniska skador på de känsliga lungorna hos för tidigt födda barn

Metoden är redan i dag i kliniskt bruk och utvärderas nu i en internationell, randomiserad multicenterstudie på barn som fötts före vecka 28. Thomas Drevhammar, anestesiolog vid Östersunds sjukhus och en av pristagarna, befinner sig just nu i Sydney där det svenska forskarteamet har ett samarbete med en grupp australiensiska forskare. I dag är sju sjukhus i sex länder med i studien. Totalt ska 250 barn födda före vecka 28 inkluderas. Resultaten väntas komma under 2020.

– Tyvärr är det troligen fortfarande för få barn i studien för att ge säker evidens om att tekniken är bättre än andra metoder, men vi ser det som att vi lägger den första pusselbiten till att se vilka barn som kan ha nytta av rPAP, säger Thomas Drevhammar i en intervju i Dagens Medicin.

Den stora skillnaden mot andra icke-invasiva system för andningshjälp är att rPAP hjälper barnen att andas själv med ett stabilt luftflöde med lågt andningsmotstånd. Behöver barnet mer hjälp går utrustningen lätt att reglera så att trycket ökar. En fördel är också att vårdpersonalen slipper byta mellan olika typer av system beroende på hur mycket andningshjälp barnet behöver. Det löser ett praktiskt kliniskt problem vid stabilisering och återupplivning av nyfödda.

Pristagare från Östersunds sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset

I forskargruppen som tilldelas priset ingår Thomas Drevhammar, överläkare i anestesi och intensivvård, Östersunds sjukhus, Snorri Donaldsson, biträdande överläkare i neonatologi, Karolinska universitetssjukhuset, Baldvin Jonsson, överläkare i neonatologi, Karolinska universitetssjukhuset samt Kjell Nilsson, pensionerad överläkare i anestesi och intensivvård.

Athenapriset utdelas vid Sjukvårdens forskningsdag den 19 november. Priset består av ett forskningsstipendium på 150 000 kronor. I år delas priset ut av Jenni Nordborg, regeringens nationella life science-samordnare.

Om Athenapriset

Bakom Athenapriset står Vinnova och Dagens Medicin tillsammans med Vetenskapsrådet, Forte, LIF, Swedish Medtech och Sveriges Kommuner och Landsting. Priset delas i år ut för tolfte gången. Syftet är att uppmärksamma och belöna betydande prestationer inom klinisk forskning som skett i samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv.

Fortes huvudsekreterare, Peter Allebeck, ingår i juryn för Athenapriset 2019.