Nu är det dags att föreslå din kandidat till Athenapriset, Sveriges största pris för forskning och innovationer som kommit till genom samarbete mellan sjukvård, akademi och näringsliv.

Även Athenapriset påverkas av coronaviruset och covid 19-pandemin i år. Detta eftersom nomineringar av forsknings-  och innovationsprojekt som kan lindra konsekvenserna av pandemin i sjukvården och samhället är särskilt välkomna. Det kan vara forskning som kan leda till bättre behandling eller diagnostik, men även nya metoder eller produkter som minskar risken för smittspridning eller skyddar patienter och personal för att bli smittade.

Sista nomineringsdag för Athenapriset är den 31 maj. Både nomineringar av andras och egna projekt är välkomna. Nomineringen sker i två steg, i det första steget behövs bara en kortfattad motivering. I nästa steg gör juryn ett urval av de mest intressanta bidragen som få göra en mer utförlig beskrivning.

Athenapriset delas 2020 ut för 13:e året i rad. Vinnaren, som utses av en jury, får 150 000 kronor i ett forsknings- och utbildningstipendium. Många olika typer av projekt har belönats genom åren, men de har alla hört till något av följande områden:

  • Utveckling och förbättring av diagnostik, behandling eller prevention.
  • Nya metoder, tjänster, tekniker eller produkter som utvecklar vården
  • Tjänster som ger ökad nytta, tillgänglighet och delaktighet för patienter.

Förra årets pristagare var en forskargrupp vid Östersunds sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet som samarbetat med företaget Neores AB. De fick priset för utvecklingen av rPAP, en ny och skonsam teknik för andningsstöd till nyfödda barn som av någon anledning behöver hjälp att andas. Den främsta målgruppen är extremt för tidigt födda barn, vars lungor är väldigt känsliga för det tryck som uppstår genom mekanisk ventilation i respirator.

Thomas Drevhammar, överläkare vid Östersunds sjukhus och en av forskarna, berättar vad som har hänt sedan prisutdelningen i mitten av november i fjol:

– Vårt arbete med forskning kring återupplivning av extremt förtidigt födda barn har fortsatt och vi kommer att vara klara med vår stora randomiserade studie om någon månad. Vi har tagit det första steget mot version två av återupplivningssystemet. För en månad sen startade vi en klinisk pilotstudie på Karolinska universitetssjukhuset där vi ser om vi kan förenkla andningshjälp vid omhändertagande, transport och de första timmarna på intensivvårdsavdelning.

Prissumman på 150 000 kr har gått till att engagera sig internationellt i frågor om återupplivning. Forskargruppen skulle ha åkt till USA i slutet av april men just nu är alla samarbeten pausade på grund av coronapandemin.

Juryn bedömer priset efter fem olika kriterier

  1. Samverkan: Projektet ska alltid kräva medverkan från sjukvården, akademin och näringslivet.
  2. Innovationshöjd: Forskningen ska baseras på en idé till en ny eller förbättrad metod, teknik, tjänst eller produkt för behandling, diagnostik eller prevention av sjukdom.
  3. Medicinsk nytta: Forskningen ska resultera i en visad nytta för patienter och sjukvård, och leda fram till utveckling av evidensbaserad medicin.
  4. Samhällsnytta: Forskningen ska generera ett positivt värde även ur samhällets perspektiv, till exempel genom att skapa ett effektivare resursutnyttjande och ge hälsoekonomiska vinster.
  5. Vetenskaplig kvalitet: Studierna ska uppfylla kraven på jämförbarhet och säkerhet och resultaten ska vara vetenskapligt dokumenterade.

Nominera till Athenapriset 2020