Har människor fortfarande tillit till välfärden och våra samhälleliga institutioner? Den frågan var central under Socialtjänstforum 2017 i Göteborg, mötesplats för forskare, beslutsfattare och praktiker.

Saknas kunskap om attityder i utsatta områden

Tilliten i samhället skadas av att människor i utsatta områden inte blir hörda. Det menar Peter Esaiasson som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han arbetar med ett pilotprojekt i stadsdelen Hjällbo med syfte att utveckla metoder för att få människor att vilja delta i enkätundersökningar.

Hjällbo är ett av 61 områden som av polisen har kategoriserats som utsatta, och 89 procent av dem som bor här har utländsk bakgrund. Det finns knappt någon kunskap om hur människor i liknande områden ser på samhället och sin närmiljö. Den forskning som gjorts bygger främst på intervjuer med enstaka individer och lokala företrädare samt på medierapportering.

– Vi har stort behov av surveybaserad kunskap där vi kan följa människors attityder över tid, säger Peter Esaiasson.

Det vill säga återkommande enkätundersökningar med många deltagare, och med dem vars röster sällan hörs. Det är inget lätt uppdrag. Av de omkring 6000 vuxna som är folkbokförda i Hjällbo kunde forskargruppen rekrytera 420 intresserade. Av dem svarade sedan 150 på frågor om bland annat hur de trivs i området – vilket 8 av 10 gjorde – och om sitt förtroende för lokala institutioner.

– Vi missar unga alienerade, äldre som inte kommit in i samhället, arga medelålders och människor som inte vill delta på grund av ideologisk eller religiös övertygelse, konstaterar Peter Esaiasson.

De som inte ville delta angav som skäl språkproblem, att de hade bråttom eller var ointresserade. I vår kommer forskarna att gå vidare till flera utsatta områden och finslipa metoderna för att få fler invånare att delta, i ett längre projekt finansierat av Forte.

Äldreomsorgen kan tappa förtroende

Marta Szebehely som är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet har under många år studerat utvecklingen inom äldreomsorgen.

Marta Szebehely, Foto: Helena Östlund

Hon konstaterar att när en generell äldreomsorg med jämlikhetsambitioner började införas under 1950-talet blev den mycket populär, särskilt hemtjänsten. De äldre fick mycket tid, kontinuiteten var hög och det fanns gott om handlingsutrymme.

Men efter 1980 har äldreomsorgen förändrats genom åtstramningar, omorganisation och konkurrensutsättning med kundval – samtidigt som policyambitionerna har höjts. Det gapet kan ge personal en känsla av otillräcklighet påpekar hon.

Allt färre får hemtjänst och allt färre får plats på äldreboende; sedan år 2000 har var fjärde plats försvunnit. Äldreomsorgen ligger mycket lägre i förtroende än förskola, skola och sjukvård, i bland annat SOM-institutets mätningar.

Marta Szebehely menar att äldreomsorgen riskerar att tappa i tillit genom dessa förändringar. Åtstramningar minskar tillgängligheten och omorganisationer kan ge sämre kvalitet. Marknadisering ökar detaljstyrningen och kundval kan urholka jämlikhetssträvandena, genom att äldre med god ekonomi och hög utbildning kan skaffa sig bättre omsorg.

– En jämlik äldreomsorg efter behov är dock ingen utopi. Men det kräver mer resurser, mer tillit till personalen och en vaksamhet mot effekter av konkurrens och valfrihet, säger Marta Szebehely.

Stor tillit till staten – men den minskar

Jämfört med de flesta andra länder har svenskar mycket stor tillit till staten och dess institutioner, konstaterade Lars Trägårdh som är historiker och professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Men han varnar samtidigt för att det finns tecken på att tilliten i lokalsamhället minskar, åtminstone bland unga och särskilt då gentemot människor med annan religion.

Lars Trägårdh, Foto: Helena Östlund

Tillitsbarometern, en befolk­ningsundersökning som han var med om att starta 2009 och som har följts upp under 2017, visar att antalet personer som anser att människor med utländsk bakgrund blir bättre behandlade av myndigheter ökar.

– Det betyder inte att de blir bättre behandlade. Men det är allvarligt om människor tror det, eftersom likabehandlingsprincipen är central i det svenska samhällskontraktet. Det är viktigt att vi kommunicerar att samma spelregler gäller för alla, poängterar Lars Trägårdh.

Övriga föredrag under Socialtjänstforum handlade om tillit till bland annat socialtjänst, psykiatri och asylsystem, samt inom institutionsvården, LSS-området och vid bostadsplanering.

Text och foto: Helena Östlund