Snart är var fjärde svensk över 65 år. Ändå är äldre underrepresenterade i demokratiska församlingar – hur kan vi öka deras delaktighet? Har samhället råd att tappa en så stor kompetensresurs? Se videoupptagning från Samspråk i Almedalen.

Under vinjetten ”Samspråk” i Almedalen diskuterade en engagerad panel sammansatt av Ingmar Skoog, professor vid AgeCap i Göteborg; Karl-Axel Nordell, riksdagspolitiker (KD); Eva Lindh, kommunpolitiker i Linköping (S) samt Susanne Öhrling, sakkunnig från PRO. Moderator: Patrik Hadenius.

Efter att Ingmar Skoog presenterat AgeCap, frågade Patrik Hadenius panelen hur förändringen i den äldre befolkningen ser ut över tid.

Ingmar Skoog säger att de har data som är insamlad under en lång tidsperiod. Representativa populationer av äldre i Göteborg har följts upp i över 40 år. Forskarna tittar bland annat på kapabiliteten hos personerna – det vill säga de mål de uppfyller som de tycker är värdefulla. Studierna täcker medelålders kvinnor, unga äldre, äldre, och mycket gamla personer (95-plus). Av studierna framgår att 70-åringar idag har högre intellekt och bättre kondition än man i den åldern hade på 70-talet.

– Deras attityder har också förändrats. Förr var man glad över att ha en hyfsad pension och bo i en relativt stor lägenhet. Som unga var de ofta trångbodda. Nu vill de hinna med allt som hägrar och det menar Ingmar Skoog att de också har hälsa och kondition för att kunna göra. Därav kommer uttalandet att 70 är det nya 20, säger han.

Fördomarna i samhället är stora kring äldres förmåga. Det är ”fruktansvärt viktigt att förändra den här bilden av vad det är att bli gammal”.

Patrik Hadenius: Är vi dåliga på att ta till vara deras kompetens?

Karl-Axel Nordell tycker att vi är det, något som samhället förlorar på. En forskare kan få sluta vid 67 år och vara tillbaka på sin institution dagen efter. Men vi har inga bra strukturer i Sverige för senior advisers och han gör jämförelsen med USA, där det är betydligt vanligare att man fortsätter arbeta högt upp i åldrarna (men i USA finns inte någon officiell pensionsålder som vi har i Sverige).

Susanne Öhrling tycker att det finns fördomar. ”Vi på PRO driver frågor mot åldersdiskriminering som hindrar äldre att delta i arbetslivet, så kallad ”ålderism”. Hon menar att det inom politiken finns åldersdiskriminerande attityder och i regeringen är det mest yngre människor. Attityden mot äldre har också förstärkt över tid.

Eva Lindskog påpekar att äldre är en heterogen grupp och blir mer och mer olika. Deras olika livserfarenheter påverkar dem olika. Det är viktigt att väga in inom äldreomsorgen.

Vad finns det för lösning på problemet?

Politikerna måste skapa förutsättningar för att äldre kan vara kvar. En flexibel arbetsmarknad behövs, där vi inte ställer grupp mot grupp mot varandra – unga mot äldre.

Många gånger slutar man för tidigt inom politiken. Medvetenheten måste finnas där för att vi ska kunna ta tillvara kompetensen. Det borde också vara möjligt att komma in i ”politiken” även som äldre. Man ska ha en representation som stämmer med hela befolkningen.

Det är viktigt att skapa träffpunkter där äldre möter yngre, det motverkar fördomar. Man har ofta förutfattade meningar om hur äldre är.

Eva Lindskogh vill hellre säga åldersrik än äldre.

Text: Annie Rosell