Att fysisk aktivitet har positiva effekter för den fysiska och psykiska hälsan är välkänt. Men innebär yoga ytterligare fördelar för äldre personers välmående jämfört med andra träningsformer? Detta undersöker en grupp forskare på Karolinska Institutet i en studie där personer mellan 65 och 85 år deltar i ett tolv veckor långt yogaprogram.

En åldrande befolkning medför hälsoutmaningar för samhället, i synnerhet om de äldre har en fysiskt inaktiv livsstil. Det är utgångspunkten för en Forte-finansierad studie vid Karolinska Institutet som ska undersöka yoga som metod för ett hälsosamt åldrande.

Mats Hallgren, Karolinska Institutet

– Vi vet att många äldre personer inte uppnår WHO:s mål om 150 minuters måttlig fysisk aktivitet i veckan. Inaktivitet leder till såväl fysiska som psykiska problem, som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, stroke, depression och ångest. Vi vill genom studien visa på hur riskerna för ohälsa kan minskas genom fysisk aktivitet i allmänhet och yoga utövande i synnerhet, säger Mats Hallgren som leder forskningsprojektet.

Yoga är en flera tusen år gammal tradition med rötter i Indien som på senare år har blivit en populär träningsform, inte minst i västerländska samhällen. Forskarlaget på Karolinska institutet ville använda sig av en befintlig och väletablerad träningsform i sin studie och valde därför yoga som erbjuds på Friskis och Svettis. Tanken är att totalt 180 deltagare ska rekryteras till studien och att en tredjedel av dessa ska genomgå ett tolv veckor långt yogaprogram. Studien består både av självskattningsfrågor, där deltagarna får svara på frågor som rör deras självupplevda lycka, hälsa och mående, och medicinska värden som blodtryck, kortisolnivåer i saliven och BMI.

– Yoga är särskilt lämpligt för äldre, eftersom det är en mjuk träningsform som också fokuserar på andning, avslappning och övningar för balans och kognition. Denna typ av träning kan förhindra vanligt förekommande olyckor, exempelvis fallolyckor, och en av poängerna med att välja yoga på Friskis var att det skulle vara lätt för deltagarna att fortsätta träna även efter studien.

Det var i början av 2019 som forskarlaget publicerade en annons i lokaltidningen Mitt i Stockholm om att de sökte deltagare till studien. Hela 250 personer i det aktuella ålders spannet (65 till 85 år) hörde av sig och ville medverka.

– Det är i sig själv ett fynd: äldre personer i Stockholm vill vara mer aktiva och de har tid och intresse av att delta i denna typ av studie, konstaterar Mats Hallgren och tillägger att de äldre delades in i tre grupper: en kontrollgrupp, en konditionsträningsgrupp och en yogagrupp.

En av de som såg annonsen och hörde av sig till Mats Hallgren och hans kollegor var Vanja Brusewitz, 82 år.

Vanja Brusewitz, yogaentusiast. Foto: Rickard L. Eriksson

– Jag hade den otroliga turen att jag kom med i yoga gruppen och jag blev så glad!, säger Vanja Brusewitz och tillägger att hon i vintras var med om en otäck fallolycka. Smärta i kroppen och rädslan för att ramla igen gjorde henne fysiskt inaktiv under våren. Sedan mitten av juni har hon tränat yoga ett par gånger i veckan.

– Jag märker redan skillnad, det är fantastiskt! Jag har fått bättre balans och när jag går gör det inte ont längre. Nu vågar jag till och med cykla genom stan igen, säger hon.

Parallellt med studien i Sverige pågår en studie i Indien. Tidigare forskning på området visar att yoga har positiva effekter på hälsan. Dock har en systematisk genomgång av forskningen klargjort att resultaten från de indiska studierna visat större positiv effekt på välmåendet än studier gjorda i andra länder.

– Detta föranleder oss att tro att det kan finnas metodologiska problem med dessa studier. Det svenska forskarlaget kommer att fokusera på att mätningarna ska vara både valida och reliabla, samtidigt som vi tar intryck av de indiska forskarnas långa erfarenhet av yoga som en integrerad del av livet, snarare än som en tränings-form, säger Mats Hallgren.

Den svenska studien jämför yogadeltagarnas resultat med en kontrollgrupp och med en grupp som fått träna aerobics under tolv veckor. Mot bakgrund av tidigare forskning tror Mats Hallgren och hans kollegor att både yoga-gruppen och konditionsträningsgruppen kommer att förbättra sina medicinska värden. De tror dock att yogagruppens självskattade välmående kommer att vara bättre än båda de andra gruppernas.

Det går inte att ta miste på Vanja Brusewitz entusiasm och hon hoppas kunna fortsätta träna yoga även efter att tolvveckorsprogrammet är över.

– Det är jätteviktigt att vara fysiskt aktiv. När man är yngre tar man rörligheten och balansen för given, men det kan man inte göra när man blir äldre, säger hon och tillägger med stolthet i rösten att hon under delar av intervjun stått på ett ben.

Text: Nicole Kling