Hur påverkar ungas mående deras möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden? Det vet vi alldeles för lite om i dag, menar Hugo Westerlund. Han leder ett nystartat forskningsprojekt som ska undersöka hur orsakssambanden ser ut.

Det hände något dramatiskt med befolkningens psykiska hälsa under 1990-talet. Tidigare hade människors välbefinnande minskat ju äldre de blev. Men plötsligt gick de unga om alla andra åldersgrupper och hamnade högst när det gäller psykisk ohälsa. Det berättar Hugo Westerlund, professor i epidemiologi och föreståndare för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Hugo Westerlund,
professor i epidemiologi och föreståndare för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet

– Där har de sedan legat kvar under 2000-talet. Den psykiska ohälsan är tydligast hos unga kvinnor, men vi ser den även hos unga män, säger han.

År 2021 uppgav fler än sju av tio unga kvinnor att de kände ängslan, oro eller ångest. Nästan en av tio hade självmordstankar. Hur kopplingen mellan psykisk hälsa och ungas etablering på arbetsmarknaden ser ut saknar vi kunskap om i dag, konstaterar Hugo Westerlund. Han leder forskningsprojektet Slosh, en långtidsstudie om arbete och hälsa. Forskarna följer människor över tid, genom bland annat arbetsmiljöundersökningar, för att se hur det går för dem när det gäller hälsa, sjuklighet och död. De har kunnat se samband mellan ohälsa och faktorer som arbetsmiljö, arbetslöshet, nedskärningar och pensionering.

– Stress i arbetslivet kan till exempel bidra till ohälsa. Men det finns en tydlig brist i materialet, menar han; de unga, som inte jobbar än, finns inte med. Forskarna vet inte vad som hände innan deltagarna trädde in i arbetslivet eller när de skulle in på arbetsmarknaden.

– Det kan leda till att vi söker efter orsaken till sjukdomar där vi har mest ljus, nämligen i arbetslivet, och då missar saker som händer i barndomen och ungdomen.

Därför ska Slosh nu utökas med en ny studie med personer i åldern 18–29 år. Forskarna ska sedan följa deltagarna när de ska in på arbetsmarknaden.

Under de senaste 40 åren har arbetsmarknaden förändrats på flera sätt. Förr fanns det betydligt fler okvalificerade jobb. Det har blivit mycket viktigare med utbildning för att få ett arbete.

Ett bra sätt att ta reda på hur det ligger till, är att se hur det går i arbetslivet för de personer som uttryckte psykisk ohälsa som unga.
Hugo Westerlund

Även individens valfrihet och egenansvar har ökat, berättar Hugo Westerlund. Om du tidigare var son till skomakaren så blev du skomakare. Det var inte särskilt fritt, men gav en trygghet. I dag hänger mycket på individen och många känner krav på att lyckas och bli framgångsrika. Som ungdom har du en mängd gymnasieskolor att välja mellan och kan känna press att få bra betyg för att komma in på den bästa skolan. Du ska sedan prestera på gymnasiet, välja om du ska studera vidare och i så fall vad. Sedan kommer frågan om vad du ska söka för jobb och hur du ska få bra referenser.

– Du vet att din framtid till stor del hänger på att du gör rätt val i dag, det kan vara väldigt stressande.

Hugo Westerlund funderar även över arbetsmiljön i skolan. Det kommer rapporter om att lärarna har en pressad arbetsmiljö med oreda och konflikter, hur är det då för eleverna? Mobbning är ytterligare en faktor som påverkar hälsan starkt. En annan fråga handlar om framtidshoppet. Många ungdomar engagerar sig i klimatkrisen och det kan bli tungt om man känner att planetens framtid vilar på ens egna axlar.

– Det finns en massa möjliga förklaringar till ungas psykiska ohälsa, men vi vet inte hur stor roll de spelar. Och vi vet på tok för lite om kopplingen till arbetsmarknaden.

Det finns äldre långtidsstudier på temat, berättar Hugo Westerlund. Han har själv arbetat med en studie som kallas Luleåkohorten, där forskarna följde personer födda 1965 från att de lämnade grundskolan och genom arbetslivet.

– Där ser man tydligt att saker som händer tidigt i livet får kraftiga följdverkningar senare. Men den datainsamlingen gjordes innan den stora förändringen i ungas psykiska hälsa.

Utbrändhet och sjukskrivning för utmattningssyndrom har krupit ner i åldrarna. Hugo Westerlund menar att vi behöver fundera över varför så många unga, ofta högpresterande, personer blir utbrända.

Traditionellt har forskningen visat att personer som är svagpresterande i skolan och tidigt blir arbetslösa mår dåligt. De som råkar i trubbel tidigt riskerar även att hamna i missbruk och kriminalitet. Det nya fenomenet, förklarar han, är att också de som är högpresterande mår väldigt dåligt. De pressar sig för mycket och blir utbrända, och det händer ganska tidigt.

– Kanske är det detta som har lett till ökningen i psykisk ohälsa. Vi har kvar problemen med de lågpresterande som befinner sig i en svår social miljö, men nu mår också de högpresterande dåligt.

Det kan finnas problem i arbetsmiljön, fortsätter Hugo Westerlund. Många unga vuxna har fria yrken där de kan jobba på och sedan går rakt in i väggen. På vissa arbetsplatser finns det ideal om att man ska jobba mycket. Men grunden för utbrändheten kan ha lagts tidigare, om unga redan har känt prestationsångest och betygshets under lång tid.

– Det kan förklara att många drabbas av utbrändhet i ung ålder. Att de har påbörjat en osund utveckling långt tidigare och att den sedan accentueras när de kommer in i ett jobb med höga krav och stressnivåer.

Nu ska alltså den pågående Slosh-studien utökas till att även innefatta yngre personer och människor som inte är etablerade på arbetsmarknaden. Forskarna börjar med ett slumpmässigt urval av personer mellan 18 och 29 år. Syftet är att redan från början kunna göra analyser av hur hälsa och arbete utvecklar sig under de kritiska åren då unga ger sig in i arbetslivet. Sedan ska studien fyllas på med fler i den yngsta gruppen varje år. Deltagarna följs steg för steg när de går från gymnasieskolan in i högre utbildning, in på arbetsmarknaden, genom arbetslivet och så småningom ut i pension.

– Vi kan både göra intressanta kortsiktiga analyser av hur det ser ut nu, men vi bidrar också med att samla material som kan ge resultat under lång tid framöver.

Hugo Westerlund ser ett behov av att knyta ihop arbetslivsforskningen om vuxna med forskning om barn och unga. Ofta är de uppdelade i olika discipliner.

– Men hela livsloppet hänger ju ihop. Genom att knyta ihop forskare från olika områden kan vi förstå ohälsan hos unga bättre och se vilka långtidskonsekvenserna är.

Han hoppas att studien ska leda till en bättre förståelse av hur ungas psykiska hälsa påverkar dem in i vuxenlivet. Med ett bättre kunskapsunderlag kan förhoppningsvis politiker, myndigheter, skola och vård fatta bättre beslut, göra mer träffsäkra insatser och rikta resurserna dit där de gör mest nytta.

– Det handlar om att se hur unga kan få en bättre start och sedan leva bra genom hela livet, säger Hugo Westerlund.

Text: Jennie Aquilonius