Sverige får beröm för sin flyktingpolitik i en internationell jämförelse. Ändå är det inte ovanligt att det tar mer än tio år för en invandrare att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.

Ett decennium. Så lång tid tar det för många invandrare att lyckas etablera sig med jobb i Sverige. En femtedel av dem som har bott i landet mellan fem och tio år, varken arbetar eller studerar. Det finns förstås stora skillnader beroende på vilket land man kommer ifrån, hur gammal man är och vilken utbildningsnivå man har. Men överlag är det en hög tröskel invandrare ska över för att ta sig in på arbetsmarknaden i Sverige.

För dem som har bott här längre, mellan 11 och 20 år, är läget bättre. Då har nära tre fjärdedelar ett jobb, jämfört med 65 procent bland dem som har bott i landet i max tio år. Andelen som inte är sysselsatt i arbete eller studier är också lägre, men samtidigt långt ifrån försumbar.

Jämförelse mellan femton länder

Ryszard Szulkin är professor i sociologi vid Stockholms universitet och verksam vid Institutet för Framtidsstudier. Han forskar om arbetsmarknad och karriär , bland annat vad gäller kön och etnisk bakgrund. I ett projekt har han gjort en internationell utblick där han jämför invandringen och invandrarnas sysselsättningsgrad i femton olika europeiska länder.

Jämfört med övriga Europa har Sverige höga sysselsättningsnivåer bland infödda och låga bland dem som nyligen invandrat. Det svenska sysselsättningsgapet är i särklass störst i Europa.

– Jämfört med övriga Europa har Sverige höga sysselsättningsnivåer bland infödda och låga bland dem som nyligen invandrat. Det svenska sysselsättningsgapet är i särklass störst i Europa, säger Ryszard Szulkin.

Förklaringarna till varför Sverige utmärker sig internationellt är flera. Men Ryszard Szulkin tror inte att det handlar om att främlingsfientligheten eller diskrimineringen är värre i Sverige än i andra länder.

– Diskriminering kan vara en delförklaring till att det är stor skillnad i sysselsättning mellan invandrare och infödda på den svenska arbetsmarknaden. Men att diskrimineringen i Sverige skulle vara större än den i exempelvis Danmark eller Norge, är inte så sannolikt.

Liten arbetskraftsinvandring

Den främsta förklaringen som Ryszard Szulkin har funnit handlar istället om att Sverige har många flyktingar bland de nyanlända, medan de andra länderna har en större arbetskraftsinvandring.

– Det är en rimlig hypotes. En arbetskraftsinvandrare kommer för att jobba, medan en flykting kommer av andra skäl och kanske inte står till arbetsmarknadens förfogande på samma sätt.

Ett annan orsak till att inträdet på arbetsmarknaden försvårar är att det finns relativt få okvalificerade jobb i Sverige.

– Okvalificerade jobb är ofta inträdesjobb för människor som är nya på arbetsmarknaden. Men om vi ska ha okvalificerade jobb eller inte, är en ideologisk fråga.

Fruktlösa integrationssatsningar

Trots att integrationen på arbetsmarknaden fungerar dåligt för nyanlända, rankar Migrant Integration Policy Index Sveriges integrationspolitik som den bästa bland OECD-länderna.

– Det är en paradox att vara bra på integrationspolitik, men inte på integration. Indexet tyder på att många har tänkt till och försökt att underlätta. Exempelvis validerar man utländska utbildningar och yrkeserfarenhet från andra länder. Man har gjort mycket, men inte lyckats så bra.

Ryszard Szulkin är oroad att arbetsmarknadsproblematiken inte minskar för invandrare i framtiden.

– Det är uppenbart ett slöseri med mänskliga resurser – och det är inte lättja som leder till att folk inte får jobb. Sverige har en generös flyktingpolitik som de flesta partier står bakom, därför finns det all anledning att hitta lösningar. Annars kan det bli en ganska obehaglig situation där främlingsfientliga partier får större fäste.

Text: Linnea Bolter