Enligt WHO kan hälsosamma levnadsvanor förebygga 80 procent av alla hjärt- och kärlsjukdomar och 30 procent av all cancer. Forskningen om hur vi lever och hur vissa sjukdomar är kopplade till våra levnadsvanor är viktig såväl för den enskilda individen som för samhället.

Livsstilssjukdomar är det vedertagna begreppet för icke smittsamma sjukdomar som inte överförs mellan människor och som i sig inte är en infektion. Hit räknas till exempel hjärtsjukdomar, cancer, KOL, astma, stroke och diabetes. Enligt Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska Institutet, är livsstilssjukdomar lite missvisande som begrepp.

– Om vi istället säger levnadsvanor är det lättare att förstå vad det handlar om.  Nämligen hur vi lever och hur vissa sjukdomar är kopplade till våra levnadsvanor. Ibland kallas det även folksjukdomar, eftersom de är så vanliga.

Två av tre dödsfall beror på livsstilssjukdomar.

Viktigt att börja tidigt

Två av tre dödsfall i världen beror på livsstilssjukdomar enligt WHO. Den som inte röker, äter hälsosamt, är fysiskt aktiv och konsumerar måttliga mängder alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor. Alicja Wolk menar därför att forskning på området är viktig eftersom alla människor vill ha god hälsa så länge som möjligt. Det är dessutom samhällsekonomiskt relevant då vi kan göra stora besparingar genom att minska vårdkostnaderna för den här typen sjukdomar.

– Det handlar mycket om att förebygga livsstilssjukdomarna så tidigt som möjligt i livet. Utmaningen är att få människor att inse betydelsen av sunda levnadsvanor när de är friska och inte när sjukdomen brutit ut. Om människor tillämpade de kunskaper som forskningen visar, skulle alla bli friskare och vi skulle se mindre lidande.

Enligt Alicja Wolk har Sverige något bättre levnadsvanor än många andra länder. Vi äter bland annat mycket knäckebröd och andra fullkornsprodukter. Dessutom har vi lyckats minska tobaksrökningen, vilket enligt WHO är den främsta enskilda dödsorsaken i Europa. Om vi däremot jämför oss med Italien ligger vi sämre till när det gäller kostvanor eftersom italienarna äter mer grönsaker och frukt.

Internationella samarbeten

Karolinska Institutet bedriver tvärvetenskaplig forskning inom livsstilssjukdomar. Här bidrar kardiologer, cancerforskare och andra kliniska specialister med sin kunskap. KI samarbetar dessutom väldigt brett med andra forskare såväl i Sverige som internationellt. Alicja Wolk samarbetar med de bästa forskarna i världen inom livsstilssjukdomar.

– Våra doktorander på institutet för miljömedicin har bihandledare från till exempel Harvard eller åker dit för postdoktoral utbildning. Harvards studenter och juniora forskare kommer i sin tur hit till oss. Så vi har en mycket internationell och kompetent forskargrupp här på KI. Genom att samarbeta med andra forskare runtom i världen, både i bilaterala projekt och stora konsortium, drar vi såväl vetenskapliga som ekonomiska fördelar. Gemensamma projekt är billigare, eftersom vi då delar på kostnaderna.

Stor potential att förbättra levnadsvanor

Ett av de viktigaste forskningsresultaten så här långt, handlar om hjärt- och kärlsjukdomar. Studien handlade om hjärtinfarkt hos svenska kvinnor. Det visade sig att man bara med rätt kost och måttliga mängder alkohol kunde minska risken att drabbas av infarkt med hälften.

– Vår forskning visar att bara ungefär fem procent av Sveriges kvinnor gör helt rätt när det gäller att leva ett hälsosamt liv. Ser man det positivt, betyder det att 95 procent har möjlighet att förbättra sina levnadsvanor.

Alicja Wolks fem bästa tips för ett hälsosamt liv

  1. Ät hälsosam kost från växtriket med fullkornsprodukter, grönsaker, frukt och baljväxter. Komplettera med animalisk protein från framför allt fisk och kyckling.
  2. Rök inte
  3. Alkohol i måttliga mängder
  4. Kroppsvikt – behåll den vikt som du hade när du var cirka 18-20 år, eftersom de flesta av oss då var normalviktiga.
  5. Fysisk aktivitet. Rör på dig så mycket som möjligt – minst 30 minuter per dag. Kombinera konditions- och styrketräning.

Text: Anders Heidenberg