Nästan alla barn och ungdomar i Sverige använder internet och de flesta 9-16-åringar har en egen profil på en social nätverkssajt. Många vuxna är oroliga för att barn och tonåringar ska råka ut för obehagliga eller farliga saker på nätet.

Nordicom är ett forsknings- och informationscenter som följer medietrender och sprider kunskap om medieforskning. Att belysa ungas medieanvändning är en viktig del och Nordicom ingår bland annat i nätverket EU Kids Online. Nätverket studerar europeiska barns internetanvändning för att öka kunskapen om riskerna på nätet och hur man kan förbättra säkerheten.

Nätet är de ungas viktigaste källa till information och underhållning och ger också stora möjligheter att kommunicera och att uttrycka sig.

– Tidigare talade vi mycket om hur man skulle kunna skydda barnen från det som kan anses vara farligt på internet genom lagstiftning och andra regelverk. Men förbud blir sällan effektiva. I dag talar vi i stället om hur vi ska stärka barnen och ungdomarna så att de förstår mer om hur internet fungerar. Då kan de både hantera riskerna och utnyttja möjligheterna bättre, säger Ulla Carlsson.

Unga svenskar flitiga internetanvändare Vid en europeisk jämförelse hör svenska barn och ungdomar till de flitigaste dator- och internetanvändarna. Enligt Nordicoms mediebarometer 2012 tillbringar svenska barn och tonåringar i åldrarna 9-14 år i genomsnitt en dryg timme om dagen på internet. TV-tittande ägnas också ungefär en timme och annan medieanvändning* sammanlagt ungefär en och en halv timme. I åldrarna 15-24 år ökar den dagliga medietiden och det är främst internetanvändningen som ökar, till i genomsnitt omkring tre timmar per dag. De ungas vanligaste internet-aktiviteter är, enligt Nordicoms internetbarometer 2012, att besöka och skriva på sociala nätverkssajter som Facebook, titta på videoklipp, lyssna på musik och spela onlinespel. I åldrarna 9-14 år besöker 60 procent av internetanvändarna en social nätverkssajt en vanlig dag och i åldrarna 15-24 år går 85 procent av användarna dagligen in på sådana sajter. – Nätet är de ungas viktigaste källa till information och underhållning och ger också stora möjligheter att kommunicera och att uttrycka sig.

Problem och utmaningar Forskningen visar att de allra flesta barn och ungdomar lever ett bra liv på internet. Men självklart finns det problem. Ett kan vara att sociala medier, onlinespelande och annan internetanvändning tar för stor plats i livet för en del ungdomar. Vissa sitter vid datorn 40 timmar i veckan och känner sig beroende av internet. Nära hälften av 15-18-åringarna i Sverige tycker att de tillbringar för mycket tid på nätet – något som kan gå ut över fritidsaktiviteter och socialt umgänge ansikte mot ansikte.

Ett annat problem är att man kan råka illa ut på nätet. Det finns vuxna som försöker ta kontakt med unga i sexuellt syfte, ofta under falsk identitet. Det kan handla om att se skrämmande och obehagliga bilder och videoklipp. Och särskilt bland de lite äldre tonåringarna är mobbning på nätet inte ovanligt. Jämnåriga skriver sårande saker, sprider elaka rykten och lägger ut kränkande bilder. Flickor är mer utsatta än pojkar. I undersökningen Hur farligt är internet? svarade år 2010 en tiondel av ungdomarna i åldrarna 13-16 år att de blivit mobbade på internet under det senaste året. Nästan hälften av dem som blivit mobbade hade själva mobbat andra.

– En stor skillnad mellan annan mobbning och nätmobbning är att kränkningarna blir mycket mer offentliga på internet, vilket kan göra att de upplevs ännu värre av den som är utsatt. Jag är inte säker på att ungdomarna alltid inser den skillnaden.

Sätt att förebygga nätmobbning Medieforskningen ger ännu inte några tydliga svar på hur föräldrar bäst kan minska mobbning och risker som barnen utsätts för på internet, men förnuftet säger att vi vuxna inte får lämna de unga ensamma att hantera nätets utmaningar. Majoriteten av svenska barn och ungdomar rapporterar att deras föräldrar intresserar sig för vad de gör på nätet och pratar om säkerhetsfrågor. Samtidigt efterlyser föräldrarna mer information om dessa frågor, gärna från skolan.

– Den svenska skolan måste engagera sig mycket mer i dessa frågor.

Hon vill framför allt att medie- och informationskunnighet ska genomsyra i stort sett alla ämnen i skolan. Här ligger Sverige långt efter många andra länder.

– Även om barnen ofta kan mycket mer än vuxna om datortekniken, har de inte den kunskap och erfarenhet som behövs för att hantera nätet. En medie- och informationskunnig befolkning är i dag en förutsättning för demokrati och för att kunna handskas med riskerna. Attityder och beteenden kan påverkas genom ett mediekritiskt förhållningssätt och förmåga att själv skapa innehåll. Många olika slags kunskap är det bästa medlet för att skapa ett bättre klimat och förebygga mobbning på internet.

*Bok- och tidningsläsning, musiklyssning, radiolyssning samt video- och text-TV-tittande

Text: Helene Wallskär