Höga krav, låg kontroll, konflikter samt obalans mellan ansträngning och belöning är faktorer i arbetslivet som kan leda till psykisk ohälsa och sjukskrivning. Så långt är forskningen på området tydlig. Däremot finns det stora luckor när det gäller vilken behandling som är mest lyckad vid återgång till arbetet.

– Det är en komplex process att komma tillbaka till jobbet efter en lång sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Få studier belyser detta. Det som tycks relativt säkert är att arbetsplatsen måste vara involverad i processen, vare sig den är orsaken till sjukskrivningen eller inte.

Det säger Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, som på Fortes uppdrag har sammanställt den svenska och internationella forskningen om arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivningar.

– Trots att detta är ett stort samhällsproblem som berör många individer och arbetsplatser, är forskningen på området relativt sparsam. Den kunskap som finns borde användas mer av hälso- och sjukvården, arbetsgivare och arbetstagare, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och politiker.

Förebygg med friskfaktorer

Bland annat borde arbetsgivare jobba mer med dokumenterade friskfaktorer i det förebyggande arbetet, enligt Eva Vingård.

– Gott ledarskap, kontroll i arbetet, balans mellan jobb och fritid, tydliga mål och anställningstrygghet är förhållanden som kan ha en främjande effekt på den psykiska hälsan och välbefinnandet bland arbetstagare.

Samtidigt behöver det förebyggande arbetet förfinas och utvärderas. Här skulle företagshälsovården kunna bli en viktig partner, anser hon. Vården behöver också ha ett tydligare arbetsfokus, när det gäller insatserna för att komma igen efter en längre
sjukskrivning.

– Hälso- och sjukvården har som primärt fokus att bota och lindra sjukdom. Det vore värdefullt om också arbetsperspektivet lades på behandlingarna, så att möjligheten till arbetsåtergång förbättras.

Mer forskning behövs

Från forskningshåll önskar Eva Vingård fler studier om bland annat rehabilitering och bättre metoder för att bedöma arbetsförmåga. Dessutom efterlyser hon studier om hur processen kring rehabiliteringen kan bli smidigare än den är i dag.

– Många instanser i samhället är involverade vid långvarig psykisk ohälsa som leder till sjukskrivning. Utarbetandet av hållbara och lättillgängliga strukturer för samtliga aktörer är ett utvecklingsfält som troligen skulle kunna ge vinster i snabbare arbetsåtergång.

13 åtgärder för snabbare återgång i arbete

Utifrån kunskapsöversiktens resultat, drar Eva Vingård följande slutsatser:

Mer forskning om förskjutning i diagnoser behövs
Antalet sjukskrivna med en psykiatrisk diagnos har ökat medan sjukskrivning för andra diagnoser minskat. Orsakerna till denna förskjutning är oklar och mer forskning behövs.

Multivetenskapliga studier efterfrågas
Ett multivetenskapligt upplägg på studierna skulle bidra till att öka förståelsen inom detta komplexa fält.

Omfattning av psykisk ohälsa bör utredas
Förhållandet mellan psykisk ohälsa, sjukskrivning, arbetslöshet och ersättning från försörjningsstöd bör undersökas.

Studier om vem som kan arbeta med psykisk ohälsa behövs
Ett viktigt forskningsområde är att studera vem som kan arbeta med psykisk ohälsa, var man kan arbeta, med vad man kan arbeta, hur man kan arbeta och varför man arbetar trots besvären.

Metoder för bedömning av psykisk ohälsa bör utvecklas
Att bedöma funktionsförmåga och arbetsförmåga är svårt för både den drabbade, hälso- och sjukvården och försäkringssystemen. Att utveckla metoder för bedömning av psykisk ohälsa välkomnas.

Samordning mellan olika aktörer behövs
Hälso- och sjukvården, arbetsgivaren och arbetsplatsen, företagshälsovården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen är ofta bristfälligt samordnade.

Förebyggande arbete viktigt
Arbetsmiljön har ett starkt samband med psykisk ohälsa. Det förebyggande arbetet är viktigt, men metoder och utvärdering bör förfinas genom forskning. Företagshälsovården skulle kunna utvecklas i det förebyggande arbetet och metoder för detta utarbetas.

Chefens roll bör studeras
Hur chefer ska agera för att både få friska medarbetare och en väl fungerande verksamhet samt vilka stödstrukturer som krävs bör studeras mer.

Diskussion om arbetet vid första sjukskrivningstillfället är värdefullt
Det är angeläget att utvärdera om en diskussion om arbetet redan vid första sjukskrivningstillfället kan leda till snabbare återgång i arbete och tillfrisknande.

Mer forskning om nyttan av olika åtgärder för arbetsåtergång
Mycket forskning återstår för att hitta hållbara metoder för arbetsåtergång. Ekonomiska analyser av nyttan av en åtgärd för individ, företag, organisation och samhälle bör integreras i detta arbete.

Oberoende utvärderingar behövs
Politiska beslut kan snabbt ändra förhållanden i kedjan arbete – psykisk ohälsa – sjukskrivning. Vid alla reformer bör ett oberoende utvärderingsperspektiv anläggas.

Följder av nya behov på arbetsmarknaden bör studeras
Prognoser talar för att färre personer kommer att täcka arbetsmarknadens behov av arbetskraft i en snar framtid. Hur detta påverkar hälsan måste forskarna snabbt undersöka.

Sammanslagning av register efterfrågas
Att slå ihop register innebär att en individ kan följas över tid. Arbetsmiljöverkets och SCBs arbetsmiljöundersökningar bör utvidgas för att bättre belysa sambandet mellan arbetslivsutvecklingen, den psykiska hälsan och sjukskrivningstendenser.

Text: Linnea Bolter