Arbetsmiljön inom hemtjänsten behöver bli bättre. Att låta anställda själva vara delaktiga i arbetsmiljöåtgärder kan vara en del av lösningen, tror forskaren Gerd Johansson.

Illustration: Marja Nyberg

Stress och en ständig kamp mot klockan. Att arbeta inom hemtjänsten har alltid varit ett tungt och tidspressat arbete. Och med åren har det blivit värre. Allt fler hembesök ska hinnas med på allt kortare tid, vilket ökar pressen på personalen.

– De flesta som jobbar inom hemtjänsten har en väldigt tuff arbetsmiljö. De upplever att stressen ökar och att de får allt mindre tid för de äldre, säger Gerd Johansson, seniorprofessor inom arbetsmiljöområdet vid Lunds universitet.

I dag saknas ett antal tusen anställda inom hemtjänsten – en av de största yrkeskategorierna i Sverige. Samtidigt blir svenska folket allt äldre och den del av befolkningen som är i arbetsför ålder och kan ta hand om de gamla minskar.

Att rekrytera ny personal är svårt. Av de som jobbar inom hemtjänsten i dag är de flesta kvinnor och många av dem har råkat ut för belastningsskador. De många arbetsskadorna kan delvis förklaras med att det finns en grupp anställda som har arbetat och slitit i många år inom yrket. Ju fler år desto högre risk för skador. Men nu börjar de äldsta i branschen att gå i pension. Att förbättra arbetsmiljön är ett måste för att alls kunna locka yngre arbetskraft att ta över. Men som det ser ut i dag verkar det som att många yngre tar detta jobb mest som tillfälligt arbete.

Behovet av hemtjänst är stort när allt fler äldre fortsätter att bo hemma. Många är dessutom sjuka, ofta har de flera olika sjukdomar samtidigt. Detta ökar arbetsbelastningen både fysiskt och psykiskt för personalen inom hemtjänsten. Bland annat ökar antalet tunga lyft, vilket kan ge belastningsskador.

– Anställda inom hemtjänsten ligger högst på listan över de grupper som har allra högst sjukskrivning. Det handlar både om smärtproblematik efter för hög fysisk belastning och om stressrelaterade psykiska problem, säger Gerd Johansson.

Så hur kan hemtjänsten bli en friskare arbetsplats – och därmed mer attraktiv? Det undersöker Gerd Johansson och hennes forskarkollegor i det fyraåriga projektet ”Att skapa en bättre arbetsmiljö i hemtjänsten
– participativt förändringsarbete i praktiken”. Problembeskrivningen är alla ganska överens om.

– Arbetsgivare, arbetstagare och fackförbund menar alla att ett av de största problemen man har att tampas med är svårigheten att rekrytera personal. Så något måste göras för att förändra situationen, säger hon.

Porträttfoto på Gerd Johansson, seniorprofessor vid Lunds universitet. Foto: Mats Nygren

Statusen på yrket måste höjas. Tjänsterna måste utformas så att de blir mer attraktiva och arbetsmiljön måste förbättras.

– Hur ska vi annars få fler att vilja jobba inom hemtjänsten framöver?
säger Gerd Johansson.

I den första fasen av projektet undersöktes vilken forskning som fanns runt om i världen kring förbättringar av arbetsmiljön inom hemtjänst. Nästa steg var att ta reda på hur det såg ut i Sverige vad gäller genomförda förbättringar. Genom att skicka ut en enkät till landets samtliga kommuner och fråga dem om de hade gjort någonting för att förbättra arbetsmiljön hoppades forskarna komma närmare svaret. Kommuncheferna fick ge max tre exempel på genomförda positiva arbetsförbättringar.

– Vi skickade enkäten till cheferna i kommunerna och fick svar från 178 hemtjänstenheter inom kommunerna. Det visade sig att man gör mycket
i kommunerna. De försöker förändra. Men när vi frågade om de hade utvärderat sina insatser för att se om de haft effekt såg vi att detta gjorts mycket sparsamt, säger Gerd Johansson.

Den vanligaste arbetsmiljöåtgärden var organisationsförändringar.

– Skulle man jobba i team eller skulle man inte jobba i team? En del förändringar handlade om digital teknik och andra kring schemaläggning. Det som förvånade oss var att det fanns väldigt få åtgärder kring belastningsskador. Trots att vi vet att de är så vanliga, säger hon.

Dessutom fanns få rutiner för att sprida positiva förbättringar till andra kommuner. Gerd Johansson lyfter fram vikten av att olika aktörer måste bli bättre på att berätta för varandra hur arbetsmiljön kan förbättras.

I den sista delen av forskningsprojektet involverades fyra skånska kommuner för att kunna ta fram en modell där de anställda var en del av arbetet för att skapa en bättre arbetsmiljö. Som en del av detta arbete svarade deltagarna på en omfattande enkät för att få en bred bild av nuvarande arbetsmiljö. Resultatet från enkätstudien var slående. Cirka en tredjedel av de anställda i de fyra kommunerna uppgav att de mådde dåligt och var på gränsen till utbrända och belastningsbesvären var mycket omfattande.

– Här ser vi tydligt hur den ständiga stressen och pressen påverkar personalen. Många mår inte alls bra, säger Gerd Johansson.

I de förändringsarbeten som genomförs i respektive kommun fokuserades på olika problem som till exempel bristen på personal och vikarier, dålig vi-känsla och gemenskap i arbetsgrupperna och problem med schemaläggning.

– Förhoppningen är att studien ska leda till att det startas diskussioner
om arbetsmiljön ute i de olika arbetsgrupperna bland hemtjänstpersonalen, säger Gerd Johansson.

Under coronapandemin har hemtjänsten varit omdiskuterad. Brist på skyddsutrustning, stor smittspridning, många timvikarier och att de anställda träffar många äldre, har gjort att hemtjänsten hamnat i fokus. Gerd Johansson tror att vi har mycket att lära.

– Ta tillgången till skyddsutrustning inom hemtjänsten till exempel. Den har varit under all kritik, säger hon.

Gerd Johansson menar att det inte bara handlar om att förbättra det förebyggande arbetet kring smittspridning av coronaviruset, utan att man måste arbeta med de här frågorna långsiktigt och vidta samma försiktighetsåtgärder vid exempelvis säsongsinfluensor och andra sjukdomar.

Under hösten kommer Gerd Johansson också att ingå i ett annat forskningsprojekt som ska titta närmare på hur hemtjänsten och hemsjukvårdens organisation förändrats under pandemin.

– Vi hoppas att det resultat vi får fram kan visa hur arbetet har anpassats till de utmaningar som pandemin fört med sig och att det ska ge lärdomar som kan användas för att förbättra arbetsmiljön även efter pandemin.

Text: Maja Lundbäck och Marie Lann