Internationella jämförelser visar att löneskillnaderna mellan kvinnor och män är lägst i länder med hög jämställdhet och generös familjepolitik. Men sett till gruppen högst avlönade ser det inte lika bra ut – där når kvinnor ofta ett glastak och hamnar efter i karriär- och löneutveckling.

Anders Björklund vid Institutet för social forskning (SOFI) har tillsammans med James Albrecht och Susan Vroman på Georgetown University undersökt löneskillnader mellan kvinnor och män i Sverige och USA. Studien visar att det finns ett gap mellan kvinnors och mäns löner; i USA ligger den på cirka 25 procent och i Sverige omkring 15 procent.

Men när Anders Björklund och hans team studerade löneskillnaderna närmare fann de ett intressant mönster. Ser man enbart till de fem procent av befolkningen som har allra högst löner skiljer sig USA och Sverige markant åt. Medan lönegapet inom denna grupp i USA ligger på samma nivå som det generella lönegapet – ungefär 25 procent – är lönegapet i Sverige inom samma grupp inte mindre än 40 procent. Hur kan det vara så?

Kvinnor tappar i lönekarriär i Sverige på ett sätt som man inte ser i USA. Man kan säga att det finns ett glastak för svenska kvinnor.

–Kvinnor tappar i lönekarriär i Sverige på ett sätt som man inte ser i USA. Man kan säga att det finns ett glastak för svenska kvinnor. De når en viss nivå i karriären och sedan är det stopp, säger Anders Björklund.

De bakomliggande orsakerna till varför är många. Män söker sig traditionellt sett i högre utsträckning än kvinnor sökt sig till högre chefspositioner. Det finns även en form av diskriminering, där karriärintresserade kvinnor inte bedöms på samma sätt som män.

Kvinnors föräldraledighet – ett problem

I en internationell studie ”Is There a Glass Ceiling over Europe? Exploring the Gender Pay Gap across the Wage Distribution” (Arulampalam, Booth, Bryan; 2007), jämförs löneskillnader mellan kvinnor och män i 11 europeiska länder. Studien visar att situationen ser likadan ut i alla länder med en högre grad av jämställdhet och en generösare familjepolitik. De generella löneskillnaderna mellan kvinnor och män är lägre, men bland de högst avlönade ligger kvinnorna långt efter männen.

Teorin som förs fram i studien är att en mer generös familjepolitik visserligen ökar båda föräldrars möjligheter att kombinera föräldraskap med förvärvsarbete. Men eftersom kvinnor fortfarande tar ut mer föräldraledighet (i Sverige står de för cirka 75 procent av uttaget) blir det kvinnorna som är längre frånvarande från arbetsplatsen och därmed halkar efter i karriär- och löneutveckling.

Sverige på rätt väg

Men enligt Anders Björklund går utvecklingen i Sverige åt rätt håll. Det blir allt vanligare att män tar ut föräldraledighet och lönegapet mellan kvinnor och män fortsätter att minska. Statistik från Medlingsinstitutet visar att lönegapet mellan kvinnor och män i Sverige mellan 2004 och 2012 minskade med 3,1 procentenheter.

– Man får tänka på att de som idag har höga löner oftast gjorde sina karriärval för många år sedan, då mer konventionella normer rådde kring yrkesval. Allt fler kvinnor är på väg fram och det påverkar lönestatistiken. Även om det går långsamt.

Kan man då göra något för att skynda på utvecklingen?

– Jag tycker att man bör titta på frågan om kvotering av kvinnor till de högsta positionerna. Det skulle kunna vara ett sätt att rätta till snedfördelningen. Även RUT-avdragen kan vara intressant att titta närmare på för att undersöka om det påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär i arbetslivet.

Text: Johnny Nylund