Alla vet vilken nytta en god natts sömn gör för välbefinnandet och prestationsförmågan nästa dag. Nu växer kunskapen om sömnens stora betydelse även för hälsan på längre sikt.

– Att sova tillräckligt kan minska risken för en rad mer och mindre allvarliga sjukdomar, förklarar professor Torbjörn Åkerstedt, som forskat om sömn under tre decennier.

Tidigare handlade sömnforskning främst om hur sömn regleras, dygnsrytmens och arbetstidernas betydelse samt hur sömnbrist påverkar oss på kort sikt. Torbjörn Åkerstedt är en av de svenska forskare som bidragit allra mest till vetandet om bland annat arbetstidernas betydelse för sömnen och om trötthet som säkerhetsrisk. Samtidigt som forskningen fortsätter om dessa frågor går sömnforskarna nu vidare och sätter in sömnen i ett helhetsperspektiv på hälsa och livsstil.

– Först nu börjar vi förstå att sömnen är en bas för långsiktig hälsa och varför det är så, säger han.

Torbjörn Åkerstedt är professor och föreståndare för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Hans forskargrupp fokuserar på stress, sömn och återhämtning. Han leder också Stockholm Stress Center, ett tvärvetenskapligt centrum för forskning om arbetsrelaterad stress och hälsa som bildades 2009. Centret grundfinansieras genom ett anslag på 50 miljoner kronor under tio år från FAS. Stockholm Stress Center består av samarbetande forskargrupper från Stressforskningsinstitutet och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet samt från Institutionen för klinisk neurovetenskap och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.

– Tack vare det tvärvetenskapliga samarbetet inom forskningscentret kan vi kombinera till exempel immunologi, stressforskning, sömnmätningar och tekniker där man avbildar hjärnans funktion. Detta ger oss ett helt nytt grepp på ämnet. När man för ihop forskning från olika discipliner ser man plötsligt nya mönster, säger han.

– Det har aldrig förr varit så roligt som nu att forska om sömn!

Ett exempel är studier som gett förklaringar till sömnens betydelse för den känslomässiga balansen. Avbildningsteknik som visar aktiviteten i olika delar av hjärnan har hjälpt forskarna att förstå varför man blir känslomässigt mer labil och lättare svänger mellan olika känslolägen när man sover dåligt. Normalt hålls de områden i mellanhjärnan som är centrum för starka känsloreaktioner under kontroll av andra mer analytiska och planerande områden i främre delen av hjärnan.

Undersökningarna visar att sömnbrist tröttar ut de kontrollerande områdena som tappar greppet över mellanhjärnan. Plötsligt tappar man den känslomässiga balansen och kan börja överreagera på olika sätt.

– Undersökningarna visar att sömnbrist tröttar ut de kontrollerande områdena som tappar greppet över mellanhjärnan. Plötsligt tappar man den känslomässiga balansen och kan börja överreagera på olika sätt, berättar Torbjörn Åkerstedt.

Sömnen reparerar

Senare års forskning har visat att för kort och/eller störd sömn på sikt kan bidra till bland annat förhöjda blodfetter, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, depression och utmattningssyndrom. Torbjörn Åkerstedt och hans medarbetare arbetar i en rad olika studier med att försöka förklara varför stress och dålig sömn gör oss sjuka. Ett viktigt syfte är att kunna förebygga sådana hälsoproblem.

När vi är aktiva under dagen förbrukar vi energi och andra resurser som byggts upp i kroppen. Under aktivitet sker alltså nedbrytning, katabola processer, i kroppens celler. Nedbrytningen behöver balanseras med återuppbyggnad, anabola processer, som förnyar kroppens resurser. Denna återhämtning är till mycket stor del beroende av att vi sover tillräckligt. Sömnen är nödvändig för många av de återuppbyggande processerna. Man kan säga att kroppen reparerar sig medan vi sover och pulsen, andningsfrekvensen, kroppstemperaturen och blodtrycket sjunker. Under den sömnfas som kallas djupsömn ökar också insöndringen av tillväxthormon kraftigt medan insöndringen av stresshormonet kortisol minskar.

– I dag kan vi påvisa tydliga långtidseffekter av sömnstörningar på de anabola systemen, säger Torbjörn Åkerstedt.

Sömn, stress och 24-timmarssamhället

Det är just den minskade återhämtningen i kroppens olika system som sannolikt är grundorsaken till att sömnstörningar har så många negativa effekter. Bristen på återhämtning förklarar bland annat sambandet mellan sömnstörningar och stress. Inom Stockholm Stress Center pågår flera studier om stress, sömn och återhämtning. Huvudhypotesen är att stress i sig inte orsakar sjukdom om inte sömnen störs ut. Samtidigt kan som bekant stress många gånger göra det svårare att sova.

– Sömnen störs av att man har svårt att släppa tankarna på jobbet när man ska sova. Man ältar sådant som har hänt och sådant som ska hända. Det leder till en fysiologisk uppvarvning som motverkar sömnen, förklarar Torbjörn Åkerstedt.

Problemen med stresstörd sömn är störst i människoyrken – exempelvis lärare och sjukvårdsyrken. Att engagera sig i andra människor i jobbet gör att man blir uppvarvad.

– Problemen med stresstörd sömn är störst i människoyrken – exempelvis lärare och sjukvårdsyrken. Att engagera sig i andra människor i jobbet gör att man blir uppvarvad. Det finns också en könsskillnad som gör att kvinnor får mer sömnproblem än män. Bland läkare är det exempelvis dubbelt så många kvinnor som män som har sömnstörningar.

Något annat som bidrar till att många människor i dag får för lite återhämtande sömn är den samhällsutveckling som brukar kallas 24-timmarssamhället. Gränserna mellan arbete/aktivitet och vila suddas ut allt mer när vi vänjer oss vid att vara nåbara dygnet runt och vid att umgås, bli underhållna och göra en massa annat på nätterna då vår kropp egentligen behöver sova. Om man är aktiv till långt in på natten, gör den biologiska dygnsrytmen att sömnen förkortas.

– Man kanske inte märker det själv, men sena vanor leder till mindre sömn. Ofta upplever man kanske inte några större problem av det på dagtid, men våra studier har visat att även små variationer i sömnlängd och sömnkvalitet påverkar funktionen dagen därpå. Om man lägger sig för sent kommer det att leda till att man är på sämre humör och fungerar långsammare nästa dag. Störs sömnen systematiskt under längre tid, kommer också de mer långsiktiga hälsoeffekterna.

En viktig livsstilsfaktor

Forskningen tyder på att de flesta människor behöver sova omkring 7 timmar per natt för att slippa trötthet och negativa hälsoeffekter. Enligt en nationell enkät som Statens beredning för medicinsk utvärdering lät göra sover svenskarna i genomsnitt 6 timmar och 51 minuter per natt under arbetsveckan. På helgerna är sömnen cirka en timme längre.

De flesta lyckas alltså i stort sett få den sömn de behöver, men variationerna är stora. Sömnstörningar och trötthet är ett stort och växande folkhälsoproblem. Mellan 1993 och 2003 nästan fördubblades antalet personer i Sverige som hade svårt att sova, enligt Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden. Bland unga kvinnor skedde en tredubbling. Nu har ökningen avstannat och sömnstörningarna stabiliserats på en betydligt högre nivå än för 20 år sedan. I den SBU-enkät som nämndes tidigare rapporterade 11,5 procent av befolkningen sömnstörningar.

Torbjörn Åkerstedt anser att det är hög tid att vi på allvar börjar se på sömnvanor som en central livsstilsfaktor i sig, vid sidan av matvanor, fysisk aktivitet, rökning/rökfrihet och alkoholanvändning. Han menar att det behövs större insikt om sömnens betydelse såväl bland arbetsgivare, beslutsfattare och hälso- och sjukvårdsfolk som hos var och en av oss som privatpersoner.

– Intresset för frågor om sömn, stress och trötthet har ökat på senare år och det är glädjande. Men fortfarande är sömnen undervärderad som livsstilsfaktor, kanske för att den är gratis? Det behövs attitydförändringar och ökad kunskap och även där hoppas jag att vår forskning kan bidra.

Text: Helene Wallskär