Vad gör sociala medier med arbetslivet? Kan chefen lägga sig i vad jag skriver i sociala medier? Vågar man synas på Facebook när man är sjuk och hemma från jobbet? Är det arbetstid eller fritid om man gör jobbrelaterade twitterinlägg under helgledigheten?

– Sociala medier kommer att förändra arbetslivet, säger docent Kari Rönkkö som leder en studie av denna förändring. Användningen av Facebook, Twitter och andra sociala medier i myndigheter, företag och andra professionella organisationer ökar snabbt. En enkätundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting gjorde 2012 visade till exempel att nära 80 procent av landets kommuner, landsting och regioner använde sociala medier i sin verksamhet. Andelen som använde sociala medier hade ökat med 20 procentenheter på två år.

Nära 80 procent av kommuner och landsting använder sociala medier.

Sociala mediers roll i professionella organisationer heter ett treårigt forskningsprojekt som startade i slutet av 2012. Bakom denna rubrik finns fyra forskare som med stor nyfikenhet ger sig ut bland anställda och chefer i Landskrona kommun.

–Vi undersöker hur sociala medier påverkar arbetslivet, organisationen av arbetet och gränslandet mellan arbete och fritid, förklarar projektledare Kari Rönkkö.

Den andra digitaliseringsvågen

Kari Rönkkö är docent i programvaruteknik vid Blekinge Tekniska Högskola och knuten till Lunds Universitets Internet Institut, LUii, där forskningsprojektet om sociala medier genomförs med stöd av Forte. Han kallar den växande användningen av sociala medier inom myndigheter och andra professionella organisationer för den andra digitaliseringsvågen i arbetslivet. Den första vågen kom under 1980- och -90-talen när arbetslivet datoriserades.

– Få förändringar i yrkeslivet har gått lika snabbt och varit lika genomgripande som digitaliseringen. Den första vågen av digitalisering infördes mycket utifrån ett lednings- och ovanifrånperspektiv. Ledningens behov av kontroll styrde till stor del tekniken, som särskilt i början matchade dåligt mot behoven hos de anställda.

Som exempel på ledningsstyrd och dåligt användaranpassad digitalisering nämner han datoriserade rapportsystem som tar mycket arbetstid utan att på något sätt underlätta arbetet.  Sådant skapar stress och frustration. Arbetslivsforskningen om den första digitaliseringsvågens effekter kom i gång på allvar först när den typen av problem började uppmärksammas i samhällsdebatten. Den här gången hoppas Kari Rönkkö att forskningen ska kunna hålla mer jämna steg med arbetslivets utveckling:

– Nu är vi mer medvetna om hur genomgripande förändringarna kan bli. Därför vill vi vara med redan från början och beskriva vad som händer.

Lite forskning på området

Forskningsprojektet inleddes med en genomgång av tidigare forskning på området. Svaret blev; väldigt lite. – Att det ännu finns så lite forskning om sociala medier i arbetslivet gör vårt projekt extra spännande. Behovet av kunskap är betydande bland annat för att kunna hantera förändrade lednings- och maktstrukturer, professionella identiteter och psykosocial arbetsmiljö.

Etnografisk arbetsmetod

Nästa projektfas är tio månaders fältstudier bland anställda vid högstadieskolor, bibliotek och stöd- och omsorgsverksamheter i Landskrona kommun. Forskarna observerar, intervjuar och undersöker textmaterial. Kari Rönkkö berättar att arbetsmetoden är etnografisk vilket bland annat innebär att forskarna inte på förhand har bestämt exakt vilka frågor som ska studeras.

– Det som gör intervjupersonerna glada, ledsna, frustrerade, nöjda eller arga när det gäller sociala medier och jobbet får leda oss vidare i projektet, säger han.

Forskarna kommer också att träffa företrädare för verksamheternas ledning för att genom ”brainstorming” fånga upp deras synvinklar. I en avslutande fas är det dags att väga samman perspektiven och dra slutsatser.

Kan leda till maktförskjutningar

Ett perspektiv som sannolikt kommer att belysas är att arbete och fritid för många flyter ihop mer och mer genom att sociala medier används både i jobbet och privat. Detta skapar problem som exempelvis Ska jag vara vän med chefen på Facebook och kan jag i så fall skriva vad som helst där?

Ett annat omdiskuterat problem är hur mycket ledningen inom en organisation kan och bör styra innehållet i verksamhetens medverkan i sociala medier.

– Hela poängen med sociala medier är att de är lätta att använda och att vem som helst kan göra det. Samtidigt kan exempelvis en myndighet vilja ha en enhetlig framtoning som följer vissa riktlinjer. Frågan är hur mycket man kan styra upp aktiviteten i sociala medier utan att förstöra den kraft som ligger i det engagemang och den delaktighet som de kan skapa.

Det finns, anser Kari Rönkkö, en skillnad som kan bli avgörande mellan den förra digitaliseringsvågen och de sociala mediernas intåg:

– Vi står inför en ny situation. Innehållet i sociala medier är användargenererat. Det ger ett underifrånperspektiv som kan leda till maktförskjutningar. Användarnas intressen och behov kan få större inflytande än ledningens normer och kontrollbehov.

Text: Helene Wallskär