Det finns inga hälsovinster med alkohol visar den senaste forskningen. Därför omvärderas nu gamla riktlinjer om hur mycket vi kan dricka utan att riskera hälsan. Alkoholforskaren Peter Allebeck har varit med och tagit fram nya rekommendationer.

Då och då kan vi läsa i media att alkohol i begränsad mängd är nyttigt. Att det skyddar mot exempelvis hjärtinfarkt och diabetes. Men två stora internationella studier som publicerats under 2018 visar att riskerna överväger nyttan.

– Hälsorisken är visserligen försumbar vid låg konsumtion, men det innebär inte att det är nyttigt, säger alkoholforskaren Peter Allebeck.

Peter Allebeck. Foto: Rickard L. Eriksson

I den senare rollen har han lett arbetet med att ta fram rapporten ”Alkoholkonsumtion och risknivåer” som ger rekommendationer utifrån den senaste forskningen. Gamla riktlinjer stämmer inte längre.

Tidigare trodde man att det fanns en viss tröskelnivå och att det inte innebar någon hälsorisk att dricka mindre än så. Men det har forskningen omvärderat.

– Det finns ingen tröskel utan snarare en kurva där även låga nivåer kan innebära risker. Ju mindre man dricker desto bättre.

Forskarna pratar om lågriskkonsumtion och rapportens rekommendation är att dricka mindre än tio standardglas i veckan och högst fyra vid samma tillfälle.

Det är inte säkrare för män att dricka mer än kvinnor. Män blir dessutom oftare farliga när de dricker.

Då ska vi komma ihåg att ett standardglas inte betyder exempelvis ett vanligt glas vin, utan ungefär en deciliter. Måttet innebär den mängd öl, vin eller sprit som innehåller 12 gram ren alkohol.

Samtidigt varierar riskerna med individ, ålder och situation. Unga under 20 år, äldre personer och gravida är mer känsliga.

Vissa situationer som vård av andra människor, eller hantering av vapen eller maskiner kräver extra försiktighet med alkohol.

Enligt tidigare riktlinjer ansågs män kunna dricka mer än kvinnor. Men det gäller inte längre. Visserligen är hälsoriskerna större för kvinnor än för män vid hög konsumtion, men vid låg nivå är det ingen skillnad.

– Det är inte säkrare för män att dricka mer än kvinnor. Män blir dessutom oftare farliga när de dricker.

Många sjukdomar kopplas ihop med alkohol, bland annat många cancerformer, leversjukdomar, infektioner och diabetes. Här behövs mer forskning konstaterar Peter Allebeck.

– Det handlar om väldigt många sjukdomar som forskarna diskuterar just nu, och på vilken nivå alkoholkonsumtion är skadlig.

Rapportens rekommendationer har bekräftats i två stora internationella metastudier om alkohol och hälsorisker. Peter Allebeck har varit involverad i den ena som genomförts inom ramen för det Globala sjukdomsbördeprojektet, GBD. Där har nära 1 300 studier från 1990–2016 analyserats.

– Det är en gigantisk sammanställning av kunskap om alkohol och risker.

Det går åt rätt håll. Ungdomar dricker allt mindre och Sverige hör till de länder där man inte dricker så mycket.

Den andra studien har fokus på hjärt-kärlsjukdom, med data från 83 studier med närmare 600 000 deltagare. Den visar att även om alkohol har en skyddande effekt för hjärtinfarkt och vissa kranskärlssjukdomar, så ökar risken för andra sjukdomar som stroke och arytmier, även vid ganska låg konsumtion.

Peter Allebeck hoppas nu att Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten ska utarbeta nationella riktlinjer utifrån den aktuella forskningen. Sådana riktlinjer finns i många andra länder men inte i Sverige.

Han har själv varit engagerad i alkoholfrågor ända sedan han började sin läkarbana som socialläkare i Stockholm på 1970-talet. En typ av tjänst som försvunnit men som han anser borde återinföras.

– Det var ett av mina mest intressanta jobb. I utsatta områden finns stora hälsoproblem och man kan arbeta bra förebyggande.

Han var under 90-talet bland annat ansvarig för den stora befolkningsundersökningen ”Kvinnor och alkohol” i Göteborg, innan han tillträdde sin professur i socialmedicin vid Karolinska institutet. Hans forskningsinriktning kompletterar väl posten som huvudsekreterare på Forte. I dag ser han motsatta trender vad gäller alkoholkonsumtionen i Sverige.

– Det går åt rätt håll. Ungdomar dricker allt mindre och Sverige hör till de länder där man inte dricker så mycket. Men upp till tio procent av befolkningen har en riskkonsumtion, så det är fortfarande ett stort problem.

Text: Helena Östlund


Européer dricker i genomsnitt 9,8 liter ren alkohol per år, enligt WHO:s statistik för 2016. I världen är genomsnittet 6,4. Högst alkoholkonsumtion i världen har Moldavien. Källa: WHO