Andelen äldre i befolkningen blir allt större men de äldre tycks må bättre och bättre – mycket tack vare påverkbara livsstilsfaktorer. Detta visar unik svensk äldreforskning.

Ingmar Skoog är professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och föreståndare för Sveriges nya äldreforskningscentrum AgeCap. Han är även forskningsledare för H70, en omfattande befolkningsstudie som startade för över 40 år sedan.

– Vi har bland annat jämfört personer födda 1901-1902 med dem som föddes 1930, vid 70 års ålder och uppåt, med avseende på en mängd faktorer. Och just nu håller vi på att analysera data för rock ’n’ roll-generationen, de som fyllde 70 förra året, men där har vi inga resultat färdiga ännu, säger han.

Andra longitudinella befolkningsstudier som bedrivs vid AgeCap, även dessa med Ingmar Skoog som forskningsledare, har utgått från medelålders kvinnor, 85-åringar och personer över 95 års ålder.

Stora skillnader

Det forskarna har sett hittills är exempelvis att dagens äldre har en bättre funktionsförmåga än äldre hade förr i tiden.

– De 75-åringar som var beroende av hjälp med basala dagliga aktiviteter, som att äta, tvätta sig och klä på sig, minskade från 14 till 6 procent, från 1970- till 2000-talet. Och de som behövde hjälp med andra dagliga aktiviteter, som att handla, betala räkningar och svara i telefon, minskade från 33 till 13 procent.

Äldre kommer ta betydligt mer plats i samhället framöver.

Andra skillnader forskarna har sett mellan dem som var 70 år och äldre på 1970- respektive 2000-talet är att i den senare gruppen är det fler som kör bil själva, de presterar bättre på intelligenstester, de motionerar mer och har lägre blodtryck och större lungkapacitet. De har även mer sex, färre sexuella problem och lyckligare förhållanden. Men övervikten och riskbruket av alkohol är större.

– Det här är bara några exempel. Vi ser skillnader när det gäller en mängd olika parametrar. Men generellt kan man säga att den äldre generationen verkar bli mer och mer aktiv och må allt bättre.

Livsstilen avgörande

Men är äldre människor friskare idag än tidigare?

– Både ja och nej. De har lika många sjukdomar eller kanske fler än tidigare. Men de tål sjukdomarna mycket bättre. Till exempel överlever fler en stroke.

Ingmar Skoog menar att detta till stor del är en följd av att livsstilen har förändrats. Han påpekar att de som var 70 år på 1970-talet föddes, växte upp och levde i en helt annan miljö än 70-åringar på 2000-talet och senare.

– Varken mödravårdscentraler, barnavårdscentraler eller antibiotika fanns i början av 1900-talet. Dessutom hade vi svält i Sverige under första världskriget och människor arbetade hårt och tungt minst åtta timmar per dag, sex dagar i veckan, utan arbetarskydd. Allt detta bidrog till att de som var 70 år och äldre på 1970-talet hade sämre förutsättningar att hantera sjukdomar än dagens äldre, som har en större reservkapacitet.

Ingmar Skoog lyfter även fram att det idag finns fler och bättre behandlingar mot sjukdomar än tidigare, som gör att man kan ha en sjukdom utan att märka av den så mycket.

– Men det svensk äldreforskning framför allt har visat oss är att det finns mycket vi själva kan göra tidigare i livet för att öka chanserna till ett friskt åldrande. Men alla livsstilsfaktorer som påverkar vår framtida hälsa är troligtvis inte kända ännu och därför är det viktigt med fortsatta studier.

Att äta hälsosamt, träna och undvika stress är exempel på sådant som forskarna redan nu vet minskar risken att drabbas av åldersrelaterade sjukdomar som demens, hjärtkärlsjukdomar och cancer.

Vill ta igen tonåren

Vad kan vi då vänta oss i framtiden?

– Jag tror att de äldre kommer att må ännu bättre och bli mer oberoende. Människor blir visserligen allt äldre och hinner få många sjukdomar men det behöver inte betyda att antalet år då vi känner oss sjuka ökar. Jag tror snarare att vi kommer att skjuta den perioden framför oss och kanske kommer den till och med att bli kortare framöver, säger Ingmar Skoog.

Han menar att en 70-åring idag är som en 50-åring för 40 år sedan fysiskt sett och mentalt ibland yngre än så.

– De som föddes i början av 1900-talet var glada om de hade ett bra boende och en hyfsad ekonomi när de blev pensionärer. Dagens äldre nöjer sig inte med detta utan vill förverkliga sig själva och hinna med allt möjligt, som att resa. Det är nästan som att de vill ta igen tonåren. Jag tror att den äldre befolkningen kommer att ta betydligt mer plats i samhället framöver.

Orättvist åldrande

Men alla har inte samma förutsättningar att få uppleva ett friskt åldrande.

– Det finns fortfarande en social gradient, där högutbildade personer med god ekonomi löper mindre risk att drabbas av sjukdomar än lågutbildad med sämre ekonomi. Åldrandet är inte rättvist.

Detta är något som Ingmar Skoog menar att man måste ha i åtanke då pensionsåldern diskuteras.

– Jag som är professor kanske kan arbeta tills jag är 80 år utan att det påverkar mig negativt men om jag hade varit ett sjukvårdsbiträde och lyft tungt hela mitt arbetsliv kanske jag skulle ha behövt gå i pension vid 60 års ålder, säger han och fortsätter:

– Om man höjer pensionsåldern, hur ska man kunna kompensera de grupper som måste sluta tidigare, som ofta redan innan hade en låg inkomst? Det är en stor utmaning för samhället.

Kapabilitet i fokus

Fokus för nuvarande och framtida forskningsprojekt inom AgeCap är äldre personers kapabilitet, det vill säga deras förmåga att göra det som de själva anser är värdefullt.

– De äldres kapabilitet påverkas på tre nivåer, av samhället, den närmaste omgivningen och av individuella faktorer. Och detta är något som är viktigt att ta hänsyn till vid all form av omsorg av äldre. Det intressanta är ju inte vad andra tycker att de ska göra utan vad de själva vill uppnå, säger Ingmar Skoog.

Internationell ökning

Svensk äldreforskning har ett gott rykte världen över och har mycket att bidra med, enligt Ingmar Skoog, nu när andelen äldre ökar dramatiskt globalt sett.

– Under de närmaste åren kan vi vänta oss en närmast explosionsartad ökning av antalet äldre i utvecklingsländerna och hela världen satsar stort på äldreforskning. I Sverige har vi haft en relativt stor äldrebefolkning under flera decennier och vår långa erfarenhet av äldreforskning, som omfattar flera discipliner, kan därför komma andra till nytta. Till exempel är vi på många sätt världsledande inom demensforskning, säger han.

Ingmar Skoog deltog nyligen i en grupp ledd av Fortes generaldirektör Ewa Ställdal som besökte Indien för att diskutera möjligheterna att exportera svenska forskningsmetoder.

Så kan du öka dina chanser till ett friskt åldrande

  • Ät hälsosamt, till exempel fet fisk och grönsaker, och undvik rött kött och socker.
  • Motionera och undvik övervikt.
  • Var mentalt aktiv, läs böcker och håll igång hjärnan på andra sätt.
  • Stressa inte. Om du har en lättstressad personlighet kan kognitiv terapi hjälpa.
  • Håll uppsikt över blodtryck, kolesterolvärden och diabetes. Det är viktigt att inte gå med oupptäckta hjärtkärlsjukdomar.

Källa: Ingmar Skoog

AgeCap – ett nytt äldreforskningscentrum

AgeCap är en ny satsning för forskning om åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet som invigdes i maj 2014. Forskningen inom centrumet bedrivs av fem forskargrupper från olika discipliner och fokuserar på äldres förmåga att göra det de önskar för att uppnå livskvalitet och delaktighet i samhället. AgeCap stöds med 50 miljoner kronor fördelade på tio år från Forte, 12,5 miljoner från Göteborgs universitet samt 12 miljoner från Vetenskapsrådet. Forte satsar även 36 miljoner kronor på två nystartade program inom AgeCap. Mer information finns på agecap.gu.se.

Text: Lisa Reimegård