Lagom mycket god sömn får oss att må bra och gör att vi lättare håller oss friska. Professor Mats Lekander vill genom sin forskning förstå mer om varför det är så.

– Många av kopplingarna mellan sömn och hälsa finns i immunsystemet. Vi vill reda ut hur sömnen och immunsystemet samspelar, säger han.

Att sömn och immunförsvar påverkar varandra på en rad olika sätt är konstaterat. Sömn och sömnbrist kan sätta i gång olika processer i immunsystemet och få det att fungera bättre och sämre. Vid forskningsexperiment där försökspersoner har fått sin sömn störd har sedan tydliga förändringar kunnat registreras i immunsystemets aktivitet och balans.

Påverkan går även åt andra hållet – immunsystemet är del av den normala sömnregleringen och kan påverka hur trött man känner sig och hur mycket man sover. Det sker med hjälp av frisättning av inflammatoriska ämnen som går under samlingsnamnet cytokiner. Ökad inflammatorisk aktivitet – ökad frisättning av cytokiner – har samband med trötthetskänsla.

– Andra forskare har visat att cytokiner till och med kan detaljreglera sömnen så att de delar av hjärnan som ansträngts mest också får mest återhämtning, berättar Mats Lekander.

Han är verksam vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, och även professor i hälsopsykologi vid Karolinska institutet. Förenklat kan man säga att den röda tråden i hans forskning är faktorer som påverkar den självupplevda hälsan och biologin bakom dessa. Det handlar framför allt om den ständigt pågående interaktionen mellan hjärnan och immunsystemet. Denna växelverkan påverkar resten av kroppen, hur vi mår och hur vi beter oss.

Mats Lekander och hans medarbetare studerar förutom sömn och trötthet bland annat smärta, stress, behandling av sömnsvårigheter, placeboeffekter, allergier och infektioner. Deras strategi är att undersöka forskningsfrågorna med flera olika metoder. De använder gärna exempelvis både experimentella metoder där olika saker testas i grupper av försökspersoner och epidemiologiska metoder där man studerar olika samband i befolkningsstudier.

En viktig parameter i många av studierna är deltagarnas självskattade hälsa, hur de mår, helt enkelt. Mats Lekander har i sin forskning sett klara samband mellan förhöjd inflammatorisk aktivitet i immunsystemet och dålig självskattad hälsa.

– Tidigare forskning har visat att det finns goda skäl att ta den egna, subjektiva hälsoupplevelsen på stort allvar. Även i frånvaro av påvisbar sjukdom kan låg självskattad hälsa förutsäga förhöjd sjuklighet och risken att dö i förtid, framhåller han.

Mats Lekanders forskargrupp har studerat hur immunsystemet uppför sig hos friska försökspersoner när de under några dygn bara får sova fyra timmar per natt.

Försökspersonernas självskattade hälsa försämras påtagligt för varje dygn med minskad sömn. Och när vi stimulerar immunsystemet på ett speciellt sätt ser även vi en ökad inflammatorisk aktivitet efter sömnminskning.

– Försökspersonernas självskattade hälsa försämras påtagligt för varje dygn med minskad sömn. Och när vi stimulerar immunsystemet på ett speciellt sätt ser även vi en ökad inflammatorisk aktivitet efter sömnminskning.

Förkylningar och sömn

Aktuell forskning har påvisat samband mellan långvariga sömnproblem och bland annat hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancersjukdomar. Också vanliga förkylningar tycks ha ett samband med sömnen. I studier där försökspersoner avsiktligt utsatts för förkylningsvirus har det visat sig att de som sovit bra i förväg lättare håller sig friska medan de som sovit dåligt har större risk att bli sjuka. Även Mats Lekander och hans medarbetare har i en ännu opublicerad studie sett att störd sömn ökar risken för luftvägsinfektion.  De fortsätter nu att granska sambandet ur olika synvinklar. Forskarna kommer att följa omkring 500 försökspersoner under en period och genom olika metoder söka svar på bland andra dessa frågor: Förändras sömnen när man blir förkyld? Kan man bli frisk fortare genom att sova mer? Hur mycket ökar förkylningsrisken om man sover dåligt?

Försökspersonerna ska regelbundet rapportera om sin sömn och hälsa. Om de blir förkylda kommer någon ur teamet hem och tar prover samt förser försökspersonen med utrustning som gör att sömnen kan mätas i hemmet.

Luftvägsinfektioner är en mycket stor källa till sjukfrånvaro och det är värdefullt att skaffa kunskap som kan bidra till att förebygga dem.

– Luftvägsinfektioner är en mycket stor källa till sjukfrånvaro och det är värdefullt att skaffa kunskap som kan bidra till att förebygga dem, säger Mats Lekander.

– Vi strävar efter att ha ett brett folkhälsoperspektiv i vår forskning och vill gärna belysa både vanliga hälsoproblem och vanliga faktorer som kan göra att man håller sig frisk eller blir sjuk.

Sömn, astma och allergier

Ett annat stort folkhälsoproblem där immunsystemet spelar en tydlig roll är astma och allergier. Även dessa sjukdomar och deras kopplingar till sömn och trötthet ingår i Mats Lekanders forskning. Han och hans medarbetare har bland annat sett att personer med allergi har mer sömnproblem och oftare känner sig trötta än de som inte är allergiska.

En epidemiologisk studie som snart publiceras visar att personer med sömnproblem i barndomen har en ökad risk att utveckla allergier.

Mats Lekander tycker det är viktigt att sprida den växande kunskapen om sömnens sjukdomsförebyggande effekter. Samtidigt vill han inte spä på stressen och oron hos människor med sömnproblem:

– Sömnen är helt tydligt en betydelsefull livsstilsfaktor. Man bör inte dra ned på sömnen med flit. Men det gäller också att se lite sansat på det och inte oroa sig. Själv försöker jag att ge mig tillräckligt med sovtid när jag kan och sedan får det bli som det blir. På kortare sikt tror jag inte att betydelsen av att sova för lite är så stor även om det kan kännas obehagligt.

Text: Helene Wallskär