Globaliseringen leder till ett ökat förändringstryck på både företag och länder. Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) undersöker om arbetsmark­nads­politik av nordisk modell bidrar till eller hämmar den omställningsförmåga som krävs.

Vad innebär den svenska arbetsmarknads­politiken för Sveriges förmåga att klara globaliseringens utmaningar? Gör den det svårare att anpassa Sverige till snabbt föränderliga globala förutsättningar? Eller kan den tvärtom underlätta? Det är de övergripande frågorna som Forte-centret UCLS söker svaret på.

– Det finns två skolor, om man ska förenkla lite grand, förklarar Bertil Holmlund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och föreståndare för UCLS. (Bertil Holmlund har senare efterträtts som föreståndare av Oskar Nordström Skans). Den ena säger att rationalisering, globalisering och ökad konkurrens kräver mycket mer flexibilitet på arbetsmarknaden, och att de nordiska ländernas lönestruktur och generösa trygghetssystem förhindrar denna flexibilitet och försämrar vår konkurrenskraft. Den andra skolan menar att trygghetsfrämjande system kan vara produktivitetsfrämjande, genom att de skapar en beredskap för rörlighet: om man känner sig trygg även utanför sin anställning är man mer benägen att röra på sig.

Forskningen vid UCLS kretsar kring tre teman: arbetsmarknadens institutioner och arbetsmarknadsrelationer; arbetslöshet och social trygghet; samt löner, utbildning och ojämlikhet. En viktig aspekt är att undersöka vad internationaliseringen av arbetsrätten innebär.

– Många arbetsrättsfrågor är nu föremål för lagstiftning och reglering på EU-nivå, och många av de arbetsrättsliga konflikter som uppstår berör idag företag från flera olika länder, säger Bertil Holmlund. Detta är en utveckling som är viktig att studera. Var bör besluten fattas om arbetsrättslagstiftning, kan man fråga sig.

Något annat som UCLS ska studera är hur bemanningsföretagen påverkar arbetsmarknaden, förklarar han.

– De är en ny företeelse i Sverige sedan 1990-talet och Sverige har faktiskt en oerhört liberal lagstiftning för bemanningsföretag – kanske den mest liberala i Europa. Det är viktigt att följa det här området, och förstå vad denna bransch inneburit för arbetsmarknaden i övrigt. De här företagen är dessutom ett intressant fenomen på så sätt att de i viss mån förenar flexibilitet och trygghet för den anställde.

En annan stark trend som forskarna vid UCLS vill studera närmare är den allt lägre anslutningsgraden till fackförbund och A-kassa.

– Det har varit väldigt tydligt det senaste decenniet, särskilt bland yngre anställda, säger Bertil Holmlund, som vill undersöka vad som ligger bakom utvecklingen. Vilka har lämnat fack och a-kassor, och varför? De senaste åren har utvecklingen förstärkts av att många a-kassor fått kraftigt höjda avgifter, men trenden var tydlig redan innan dess.

UCLS kommer också att studera den svenska ungdomsarbetslösheten närmare, och försöka hitta orsakerna till att Sverige utmärker sig med anmärkningsvärt höga siffror på just detta område.

Stödet från Forte löper under 10 år, vilket Bertil Holmlund tycker är betydelsefullt.

– En sådan finansiering gör att vi kan arbeta mer långsiktigt, och bland annat lägga resurser på att samla in data. Även om vi utnyttjar många befintliga register, så har vi också behov av att bygga upp egna databaser, och sådant gör man inte om man inte kan räkna med att driva projektet långvarigt. Fortes stöd ger oss också bättre möjligheter att rekrytera internationellt intressanta forskare till gruppen eftersom vi kan erbjuda en varaktig finansiering för dem. Vi planerar också att använda medlen för att bjuda in gäster och anordna konferenser, både vetenskapliga och för allmänhet och beslutsfattare.

Text och foto: Anders Nilsson

Anslag till Forte-centra: 5 miljoner kronor per år.

Ytterligare information: http://ucls.nek.uu.se/