Forskargruppen METALUND blandar medicinsk och teknisk kunskap och har fullt fokus på att identifiera vilka riskfaktorer i arbetsmiljön och den yttre miljön som påverkar människor hälsa.

Efter fyra år som Forte-centrum visar forskningsresultaten bland annat att både arv och miljö påverkar hur människor drabbas. Personer som utsätts för samma mängd skadliga ämnen i luften kan till exempel påverkas helt olika, av genetiska skäl.
Tanken med att bygga upp forskningen vid METALUND var att forskare från helt olika fält skulle samarbeta i nya konstellationer och koncentrera sig på de sex forskningsområdena: luftvägssjukdomar, hjärtkärl- och njursjukdomar, stressrelaterad ohälsa, besvär i rörelseorganen, cancer, diabetes och effekter på fruktsamhet och graviditet.

Fyra års samarbete mellan forskare som i vanliga fall finns vid bland annat avdelningen för yrkes- och miljömedicin, medicinska fakulteten och avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola har hittills resulterat i över 500 forskningsrapporter och Maria Albin, docent i arbets- och miljömedicin och projektledare för METALUND, är nöjd.

Det gäller inte minst de nya resultaten om att bland annat genetiska faktorer hos enskilda människor påverkar hur de skadas av risker i arbetsmiljön. Forskarna kunde till exempel se att arbetskamrater som utsattes för samma mängd tungmetaller i luften hade olika stor inre dos i kroppen. Det är viktig kunskap för att kunna sätta gränsvärden som skyddar tillräckligt många.

Andra forskare har arbetat fram enkla verktyg för att bedöma om anställda är i farozonen för skadlig stress och utmattning.

– Tidigare har det funnits skattningsskalor och formulär som ger en diagnos vid ganska allvarliga problem, säger Maria Albin. Men de svaren behöver många gånger tolkas av en expert. Det vi har gjort nu är att vi har tagit fram två checklistor där man i ett tidigt skede kan se tecken på en utmattningsreaktion. Vi har också tagit fram en metodik för att underlätta återgång i arbete.

Formulären bygger på djupintervjuer som forskarna på Metalund har gjort med olika patienter och är enkla, korta och lätta att tolka, menar Maria Albin.

– Vi tar upp olika beteenden och sociala mönster i verktyget och man kan enkelt beräkna olika mått eller nivåer av stress.
Det nya verktyget kan användas av företagshälsovården och primärvården.

För forskarna på METALUND är det viktigt att ingenjörerna arbetar nära dem som kan de medicinska frågorna. Just nu arbetar de bland annat fram olika lösningar där man genom kreativt tänkande och samarbete på en arbetsplats kan hitta nya arbetssätt som ger färre belastningsskador samtidigt som man levererar det man ska.

Mer medicinskt inriktade studier har visat på fyra viktiga risker vid monotont arbete: om rörelsen utförs med stor kraft, om man inte har tid till återhämtning, om arbetsställningen är ergonomisk fel och hur snabbt och ofta rörelsen måste utföras.

– Ett helt nytt område som vi kommer att satsa på är att undersöka hur biogas påverkar människors hälsa, säger Maria Albin. Det gäller både vid tillverkning och transport och vilka hälsorisker det finns i till exempel utsläpp från bilar som drivs med biogas.

Det långsiktiga stödet från FAS har bland annat inneburit att METALUND har kunnat sätta igång mycket långsiktiga studier för att studera hur olika typer av små partiklar i luften påverkar människors hälsa.

– Stödet har också gjort oss till en väldigt attraktiv samarbetspartner, säger Maria Albin. Vi har lätt att rekrytera forskare och många forskare utomlands vill samarbeta med oss.

Text: Sara Bergqvist Månsson

Anslag till Forte-centrum: 5 miljoner kronor per år.

Ytterligare information: maria.albin@med.lu.sewww.metalund.lu.se